Projekt:GLAM-vitbok

Från Wikimedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Hur gör vi mer av Sveriges kulturarv tillgängligt för allmänheten? Genom att digitalisera kulturarvet, och se till att allmänheten hittar det.

Under våren 2012 har vi bjudit in alla intresserade att hjälpa till att skriva en handledning för Sveriges alla arkiv, bibliotek och museer om hur man ska gå till väga.

Den 1 juni lanserade vi handledningen för en större publik i ett event på Kungliga biblioteket.

Handledningen, som går under namnet Kulturskatter på nätet, finns nu tillgänglig för alla på en sida på denna webbplats.

Delar av vitboken:

Projektledare för Wikimedia Sverige är Lennart Guldbrandsson. Liknande projekt kommer att göras i andra länder. Projektet har en budget och tidsplan som är beslutad av styrelsen.

(Den här sidan heter "GLAM-vitbok", eftersom kulturminnesinstitutioner inom Wikimedia-världen internationellt ofta kallas GLAM). I texten nedan och i slutversionen används "ABM".


Berätta om den här sidan på...
Facebook, Twitter

Bakgrund

Wikimedia Sverige har vid ett flertal tillfällen stött på såväl myndigheter som organisationer som sitter på stora kulturskatter i form av fotografier, texter eller föremål, men som inte gör dessa tillgängliga digitalt för allmänheten. Vi har också mött personer som arbetar med kulturarvet som skulle vilja tillgängliggöra materialet, men som har uttryckt hur svårt det är. Det finns inga tydliga regler, upphovsrättslagen är vag eller utdaterad, och man har svårt att diskutera frågan internt. Den här vitboken är tänkt att identifiera olika frågetecken och försöka räta ut dem, d.v.s. ge hjälp åt organisationer som i nuläget är osäkra på vad den juridiska grunden är, vilka möjligheter som finns, och vilka rekommendationer som finns.

En stor orsak till oklarheterna inom det här området är att kulturarvssektorn sitter mitt emellan företrädare för två olika ståndpunkter: den ena är de som framför allt anser att upphovsmännens rättigheter måste skyddas på traditionellt vis, och den andra är de som propagerar för att mer material borde tillgängliggöras. Vi ser att det finns ett stort område mellan det material som definitivt är fullständigt och traditionellt upphovsrättsskyddat, och det som definitivt är fritt att tillgängliggöra. Det området behöver kartläggas. Vilka är stridsfrågorna, vilka är svårigheterna, vilka är de gemensamma tankarna, och vilka förändringar bör till för att tjäna samhället bäst?

Se även:

Syfte

Målet med den här vitboken är att både skydda upphovsmännen och göra det lättare för allmänheten att få tillgång till vårt svenska kulturarv.

För att kunna nå det målet bör vi förklara vilket material vi syftar på:

  • material som det inte råder några oklarheter kring vad gäller ägarskap, till exempel därför att deras skyddstid har gått ut, eller att rättighetsinnehavaren har gett medgivande till att materialet sprids
  • material som ägs av parter som är intresserade av samarbete (men som kanske är osäkra på ”vad som gäller”)

I de flesta fall rör det också material som redan är digitaliserat, men det måste inte vara digitaliserat ännu.

Målet är alltså inte att tvinga någon kulturarvsorganisation att digitalisera och tillgängliggöra material som de inte äger eller känner sig obekväma att tillgängliggöra. Fullständigt upphovsrättsskyddat material ligger utanför den här vitbokens område.

En sådan här vitbok är värdelös i sig; det är resultatet som är det viktiga. Därför ägnas en stor del av arbetet åt att kartlägga redan existerande kunskap, skapa kontakter och be personer att bidra till vitboken direkt.

Projektgång

Att göra
  • diskutera fritt med företrädare för Wikimedia-rörelsen och GLAM
  • lägga upp en strategi
  • hålla seminarium för GLAM och be om input
  • skriva och revidera materialet
  • presentera vitboken vid seminarium
  • sprida vitboken till så många museer, bibliotek och arkiv som möjligt

Tidplan

  • 2-17 januari, arbete på texten
  • 18-19 januari, möten med personer i Stockholm, inklusive DigiSam
  • 24 januari, möte med Regionarkivet om deras nya förslag för ABM-sektorn i Västra Götalandsregionen
  • 24 februari, presentationsmöte, på Nordiska muséet, där flera företrädare för ABM-sektorn deltar, inbjudan till arbete på denna wikisida
  • februari-maj, arbete med texten, kontinuerlig feedback
  • 10 maj, texten färdig, design av vitboken påbörjas
  • 12 maj, vitboken skickas till tryckning
  • mitten av maj, lanseringsmöte i Stockholm för en större grupp ABM-företrädare, vitboken lanseras
  • maj-september, spridning av vitboken

Budget

  • resa till Stockholm, januari: 2000 SEK
  • resa till Stockholm, februari, 2000 SEK
  • resa till Stockholm, maj, 2000 SEK
  • omkostnader presentationsmöte, 1000 SEK
  • omkostnader lanseringsmöte, 2000 SEK
  • tryckning av vitbok, 5000 SEK
  • spridning av vitboken, 1000 SEK

Total: 15.000 SEK[1]

Detta har hänt

2012

  • 30 mars: Lennart skickar intervjufrågor till ledning för de stora i ABM-sektorn
  • 29 mars: Facebooksidan "Wikipedia + ABM-sektorn = sant" startas
  • 23 mars: Redigeringsmöte, Stockholm, Hallwylska palatset, ca 10 deltagare
  • 24 februari: Lanseringsmöte Vitboken, Nordiska museet, ca 30 deltagare
  • 2 januari: Lennart lämnar in budgetförslag och tidsplan till styrelsen

2011

  • 6 december: Lennart och Arild presenterar vitboksarbetet på Intensivdagarna
  • 14 november: Styrelsen uppmanar Lennart att komma in med en projektbeskrivning med budgetförslag.
  • 20 oktober: Projektsidan (denna) skapad av Lennart Guldbrandsson för att skissa upp projektet.

Anmäl ditt intresse

Anmäl ditt intresse för projektet, antingen genom att skriva fyra tilde (~) nedan eller genom att skriva din mailadress (skriv "snabel-a" istället för ett riktigt @).

  1. Hannibal 15 november 2011 kl. 13.28 (CET)[svara]
  2. ArildV 16 november 2011 kl. 11.36 (CET)[svara]
  3. Ingstrand 17 november 2011 kl. 10.41 (CET)[svara]
  4. Julle 19 februari 2012 kl. 10.01 (CET)[svara]
  5. --Janwikifoto (diskussion) 29 februari 2012 kl. 19.54 (CET)[svara]

Parter

Tänkbara parter
  • Arkiv
  • Bibliotek
  • Museer
  • Media
    • SVT
    • tidningar
    • Newsdesk
  • Nationellt sekretariat för digitalisering
  • Kulturrådet
  • Creative Commons
  • Skolor
  • Wikimedia Sverige
  • bildsajter
    • Flickr
    • Fotodagboken
  • Projekt Runeberg
  • Länsstyrelser
  • Kommuner
  • ...
  • ...

Litteratur och länkar

Fortsätt gärna presentera bra litteratur som går att inkludera i texten.


Goda exempel på fritt tillgänglig data inom GLAM

Ekonomiska värdet av fri information/öppna data

Sammanställningar av fria verk

Viktiga frågor

Skäl att publicera material under fri licens

"Why should a cultural institution donate/partner with Wikimedia:

  • It fits in closely with the core mission of the cultural institution of preserving heritage and history.
  • It step jumps the GLAM institution’s reach by increasing potential audiences.
  • Footfalls to the GLAM institution are likely to increase through greater awareness of the institute’s collection and knowledge.
  • It will provide a well-tested platform for the digitisation efforts of the GLAM institution. Staff will find it satisfying given its global reach and impact.
  • There is a strong likelihood of higher public relations coverage of the GLAM institute because of the Wikipedia’s goodwill."
Källa: Abbas Mahmood
  • "We are a not for profit organisation,
  • If they want their images to feature in Wikipedia articles they need to release those images or at least allow us to take photos."
Källa: WereSpielChequers
  • "Why not?"
Källa: Iolanda Pensa
  • "We're doing the same thing, for the same reason, for the same people, in the same medium. Let's do it together."
Källa: Liam Wyatt


Tidsaspekten

  • tar inte det här tid från andra saker som ABM-sektorn ska ägna sig åt?
    • stor effekt
    • tar inte så mycket tid
    • ...

Att göra rätt

  • ABM-sektorn vill göra rätt
    • om man väntar på att göra helt och hållet rätt, så får man inget rätt
    • enklaste sättet att lära sig att göra rätt är att försöka
    • ...

Copyright på scannade verk

  • "gör så här": Scannade versioner av ett fritt verk kan läggas ut fritt.

Scanning ger ingen ny upphovsrätt. Om ett verk inte omfattas av upphovsrätt så är scannade versioner av bilden också fria.

  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. vi tycker att man inte ska få ny upphovsrätt på scannade verk
  2. sweat of the brow oftast inte giltigt, framför allt inte grejer som framställs med offentliga medel (och är dessutom inte ett begrepp som finns i svensk lag)
  3. trogen 2d-avbildning av 2d-verk kan inte ge verkshöjd. För att uttrycka det mer omständligt: scanning är knappast kreativt skapande, oavsett hur mycket teknisk skicklighet som krävs, och kommentaren till upphovsrättslagen är mycket tydlig med att verkshöjd kommer av just skapandet av något unikt. [2] Detta är också vad Stockholms tingsrätt kom fram till i mål T 7695-09 (Infab), och efter överklagande nådde Svea hovrätt samma slutsats (mål T 3464-11). EU-domstolen har gått på samma princip i målen C-5/08 (Infopaq) och C-145/10 (Painer).
  4. är man bunden av strikta avtal med fotografer som reprofotograferat konst så finns ju alltid möjligheten att ta nya bilder, eller bjuda in publiken att göra det (med öppna licenser)
  5. enligt kommentaren till upphovsrättslagen ger digitalisering av musik inte ny skyddstid: "enligt gängse uppfattning grundar inte [...] 'digital remastring', när ljud från en analog inspelning förs över i digital form, någon ny rätt eftersom det här är fråga om samma inspelning ehuru i en tekniskt betingad förändrad form."[3] Varför skulle andra regler gälla för andra media?
  6. ett problem är att lagstiftaren gjort en mycket vid definition av fotografisk bild (fotografi utan verkshöjd som skyddas i femtio år efter framställningen). Det räcker i princip att någon form av elektromagnetisk strålning resulterat i en bild,[4] vilket skulle kunna innebära att den som skannat bilder, boksidor och liknande har ensamrätt till filerna i femtio år oavsett originalens upphovsrättsliga status. Motargument mot detta?

Upphovsrätt för verk med flera upphovsmän

  • "gör så här"
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. lagen är rätt tydlig här -- samtliga upphovsmän måste godkänna användning, men de kan beivra intrång var för sig (URL § 6). Skyddstiden räknas från den sist avlidne upphovsmannens dödsår (URL § 43).
  2. omkring 1995 fick SVT nytt avtal där anställdas upphovsrätt tillfaller SVT
  3. dokumentärfilm krångligare än dikt
  4. ett exempel: under jubileumsutställningen 1923 i Göteborg fanns det ett fotomonopol, här är lagen tydlig (upphovsrättsinnehavarna äger rättigheterna) men lagen förutsätter att man vet vem som gjorde vad och när. Det är helt okänt hur många anställda fotografer de fyra "huvudfotografer" som slutit avtal med utställningen hade, hur eventuella anställda fotografers avtal såg ut, om huvudfotograferna hade avtal sinsemellan... Fotona blir då åtminstone delvis föräldralösa verk, vissa av fotograferna kan ha överlevt länge. (Här gäller det dock egentligen inte verk med flera upphovsmän; varje bild torde ha en upphovsman, vi vet bara inte vem som tog vad eller var rättigheterna tog vägen.)
  5. var ligger bevisbördan? Troligen på den som använder verket
  6. vår rekommendation: samma som vid föräldralösa verk
  7. föräldrafulla verk, vårdnadstvist

Olika syn på frågorna i olika delar av organisationer

  • "gör så här": låt de nyfikna testa, ingen ska vara tvungen att engagera sig, alla måste inte hänga på det här tåget, men det kan ha varit roligt att testa
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. Personer nära verksamheten och allmänheten mer positiva till tillgänglighet
  2. Chefer och politiker är närmare lobbyorganisationer respektive jurister som varnar för risker med att göra materialet fritt
  3. Resultatet i regel kortare tester och inga riktiga satsningar
  4. Vem får jobb var i organisationer? Visionärer, byråkrater, "do:ers"
  5. Avdelningar som Nordiska museets avdelning för digital närvaro
  6. Bromsklossar: "mycket snack och lite verkstad", rädsla för vad som kan hända
  7. Tydliga syften, förebilder, morötter och vinster kan vara bra verktyg här

Intäktsbortfall

  • "gör så här": Publicera material på nätet för att få uppmärksamhet, vilket leder till mer intäkter. Försäljningen har ofta dolda kostnader. För organisationer med intäktskrav finns möjlighet att publicera de delar av samlingarna som inte har ekonomiskt intresse från allmänheten.
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. stora delar av kulturarvet ger inte pengar
  2. man kan till och med få ökad försäljning -- sidan 17 i Fritt Fram! har mer om detta.
  3. personalkostnader vid försäljning räknas ofta inte med
  4. ekonometrik-forskare menar att idealisk upphovsätt är 14 år för att balansera skydd med tillgänglighet/kreativitet
  5. skillnad här mellan museer och arkiv: museer vill ha intäkter, arkiv är mer för spridning, bibliotek okänd ståndpunkt, möjligen närmare arkiv
    1. Vad gäller bibliotek är det väl *inte alls* kommersiellt?
    2. Finns här en skillnad mellan folkbibliotek och forskningsbibliotek?
  6. hur stora intäkter det rör sig om, i relation till hela budgeten, kanske 100000 kr i en budget på 60 miljoner = 0,17%
  7. självkostnadspris på Göteborgs Stadsmuseum, åtminstone för tio år sedan, bortsett från användningsrätter
  8. de får gärna ta betalt för saker de äger, dock är det svårt att hävda att de ska kunna ta betalt för saker som ingen äger – de äger fortfarande mycket, med tanke på den långa skyddstiden, de flesta museer förvaltar i huvudsak material som inte kan upphovsrättsskyddas (träslevar, stenverktyg, fjärilar, koftor...)
  9. vid värdefulla verk, till exempel Strindberg/Carl Larsson – ingen förnekar de museerna att trycka upp saker, däremot kan de inte förvänta sig monopol på det
  10. har det varit en fördel eller en nackdel från Louvrens sida att låta folk reproducera Mona Lisa trots att det kan verka ha varit ett intäktsbortfall? Det har lett till stora mängder besökare.

Risken för att bli stämd eller betalningsskyldig

  • "gör så här": Gör efterforskningar efter rättighetsinnehavaren enligt god praxis. Om forskningarna inte leder någonvart, publicera då bilden med en förklarande text, till exempel: "Trots efterforskningar har rättighetsinnehavaren inte kunnat hittas. Om du äger rättigheterna, kontakta gärna oss."
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. RAÄ har gjort det sen 2000 och har bara fått glada tillrop
  2. ersättning inte annorlunda än när man ger ersättning i förväg
    1. Stämmer verkligen detta? Finns ju mycket märkliga rättsfall i fildelningssammanhang. Finns öht några rättsfall där gammalt, föräldralöst material prövats.
    2. Tror inte det finns rättsfall kring föräldralösa verk, i alla fall inte i Sverige... Troligen beror det mycket på omständigheterna; har man försökt göra rätt för sig och dokumenterat detta, skrivit en portaltext om saken och varit beredd på att rätta och betala användaravgift i efterhand, så ska det väldigt mycket till för att man ska åka på skadestånd (men det går ju liksom inte att ge några garantier...).
    3. Vissa upphovsrättsorganisationer lägger på straffavgift när man betalar i efterhand. Har man försökt göra rätt för sig enligt ovan bör utgångsläget vara att man inte ska betala straffavgift.

Högupplöst eller lågupplöst?

  • "gör så här": publicera material på nätet i så hög upplösning det går. Lägre upplösning används enbart i undantagsfall.
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. rättighetmässigt är det ointressant
  2. utvecklingen går mot högre upplösning, det är ett lite föråldrat begrepp
    1. DPI
    2. pixelbredd
  3. rädsla för att andra ska få intäkter på ens material, det rör sig om rätt små summor
  4. frivilligt men inte rekommenderat
  5. bra förebilder: Regionarkivet
  6. kontrollbehov: tror inte att allmänheten kan använda bilden på rätt sätt (etik)

Verk eller bild?

  • "gör så här": utgå ifrån att alla fotografier är fotografiska bilder. Bedöm därefter enskilda fotografier för att se om några uppfyller lagens krav på "viss individuell särprägel" och "i någon mån unikt" - de räknas i så fall som fotografiskt verk.
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  • vissa tycker att nästan allt är verk
  • vi tycker att bild är normalfallet, får argumentera för verk
  • Så kallad verkshöjd bygger i svensk lagstiftning på ”individuell andligt skapande verksamhet”. Det spelar alltså ingen roll om upphovspersonen är professionell eller inte, hur god kvalitet objektet håller eller hur mycket tid och pengar som har lagts ner på att framställa det. ”Alstret måste [...] ha en viss individuell särprägel och vara i någon mån unikt”.
  • De senaste åren har uppfattningen att det som kostar pengar också har verkshöjd vunnit ny mark. Så är alltså inte fallet; att verkshöjd kommer av självständigt skapande snarare än nedlagt arbete har slagits fast av Stockholms tingsrätt i mål T 7695-09 (Infab), och efter överklagande även av Svea hovrätt (mål T 3464-11). EU-domstolen har använt samma princip i målen C-5/08 (Infopaq) och C-145/10 (Painer).
  • Det kan förstås vara svårt att avgöra hur mycket särprägel något har. En metod är att fundera över om alstret rimligen hade sett annorlunda ut om någon annan skapat det, eller om olika upphovspersoner skulle kommit fram till ungefär samma resultat. För fotografier exkluderar kommentaren till upphovsrättslagen ”vanliga amatörfotografier”, och om ett foto tagits för att visa hur någon eller något ser ut är det knappast fråga om andligt skapande, oavsett hur goda tekniska kvaliteter bilden har. Kort sagt bör man inte utgå från att allt är verk tills motsatsen bevisats – det är istället verkshöjden som måste kunna styrkas.
Källa: Över minnesmuren, fjärde upplagan, Stefan Högberg, Regionarkivet

Andra frågor

Föräldralösa verk

  • "gör så här"
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. att göra rimliga efterforskningar efter rättighetsinnehavaren och, om man inget hittar, publicera med portalparagraf av typen "hör av dig om du vet vem som skapat verket...", beredskap på att göra rättelser och eventuellt betala ersättning i efterhand.
    1. EU-kommissionen föreslår att den här metoden ska bli direktiv och nationell lag -- se KOM (2011) 289.
  2. vem har lämnat in materialet? Vilken samling? Finns det kvitton eller avtal i samma samling?
  3. Ringa BUS eller motsvarande, SFF
  4. med bild utan namn = svårt
  5. tänka fritt om andra organisationer som kan ha varit inblandade, till exempel baserat på var bilden är taget
  6. går inte att ha någon lista för hur man efterforskar, för många olika områden, teknikutvecklingen går snabbt, experter får komma överens inom varje enskild bransch
  7. hur det ofta blir vid efterforskningar: 10 minuter, därefter tjänsteantecckning: ”kommer inte längre” (motsvarar polisens ”inga spaningsuppslag”)
  8. i de allra flesta fall går det inte att spåra
  9. sällan de lyckats spåra rättighetsinnehavaren
  10. även om man hittar rättighetshavaren kanske han/hon inte svarar - eller säger nej. Så hur noggrann efterforskning man än gör kan man inte vara på den säkra sidan

Massdigitalisering

  • "gör så här"
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. Bibliotek och andra med stort, homogent material skulle kunna inleda massdigitalisering, men att utreda den upphovsrättsliga statusen hos flera tusen verk är inte praktiskt genomförbart om varje verk måste utredas separat.
  2. Lösningen kan vara det system för avtalslicenser som föreslås i Jan Roséns utredning av upphovsrättslagen (SOU 2010:24 (pdf)) och SOU 2011:32 (pdf))
  3. Hur gör enskilda som inte har råd att lösa avtalslicens (Projekt Runeberg, vanliga användare)? - mycket viktigt perspektiv
    1. Kan vara räddningen för verk som inte ligger i den kulturella allmänningen än, men vars papper riskerar att förstöras

Rädsla för vad som kan hända när materialet blir fritt tillgängligt

  • "gör så här"
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. Förtal
  2. Förlust av metadata
    1. Finns inga garantier, men det har det aldrig gjort
    2. Mer att vinna än förlora!
  3. Du är Googlad - ta kontrollen över hur föremålet framställs

Ideella upphovsrätten kan inte avtalas bort

  • "gör så här"
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. framför när det gäller SVT där det blir jobbigt med många skapare
  2. som vid föräldralösa verk
  3. sätta upp datum för när verket kan läggas ut
  4. i stort sett omöjligt att hitta alla, till exempel kan det gå i böcker om SVT:s verk
  5. attribueringsrätt utslocknar samtidigt som när public domain inträder enligt lag
  6. vad gör man vid ”fotograf: okänd”?
  7. den ideella upphovsrätten gäller alltid (under skyddstid), men det enda den stadgar är rätten till attribuering + skydd på respektlös hantering. Johanna Bergs uppfattning är att detta inte utgör något reellt problem men att det kan användas av konservativa krafter som ger det en mycket vidare innebörd än den lagen avser (står lite mer om det i Fritt fram)

Val av fri licens

  • "gör så här"
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. CC-by-sa -- för verk som man äger den ekonomiska rätten till; sa för att den information men släppt fri ska förbli fri men ändå kunna utnyttjas kommersiellt?
  2. PD -- för verk vars skyddstid har gått ut, samt andra alster utan upphovsrättsligt skydd?
  3. CC0 -- för metadata med mera?
  4. Public Domain Mark
  5. svensk kulturarvslicens – vad hände med den?
  6. icke-kommersiella licenser fungerar inte med Wikipedia
  7. frågan i sig skapar förbryllelse, vad är skillnaderna? Varför ha fria licenser?
  8. Finns guider för hur man väljer, länk till de guiderna
  9. stort utbud
  10. FAQ
  11. För merparten av kulturarvsmaterialet borde det räcka med pd eller CC:BY. Skolverket har en bra vägledning till CC

Plats att lägga ut bilder på

  • "gör så här"
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. egen webbplats, få besökare, jobb med att underhålla
  2. Flickr Commons, tänk om Yahoo går i konkurs
  3. Wikimedia Commons, icke-kommersiell stiftelse, ingn reklam, allmännyttig, vision, styrs av konsensus och långa perspektiv
  4. inte hos ett företag som känns osäkert
  5. listan som Stefan hittade över fria webbplatser
  6. filmer på YouTube
  7. lägg materialet där folk är redan istället för att försöka locka publiken till egen webbplats
  8. vi vet att det är roligt att lansera ett nytt projekt
  9. sökbarhet
  10. Europeana
  11. K-Samsök
  12. Kringla.nu

Konkurrensnackdelar

  • "gör så här"
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. ifall till exempel SVT lägger ut sitt arkiv, behöver inte längre TV4 köpa materialet
  2. å andra sidan blir det mindre intressant för TV4 att göra TV av sånt som redan finns gratis på nätet
    1. Fast ur SVT:s perspektiv leder det iaf till att de förlorar intäkter jmf med om de inte lagt ut materialet.
  3. skyltfönster, har möjlighet att kräva attribuering, kan lägga till en mall till exempel under bilden, åtminstone på Commons
  4. poängtera igen att det viktiga är det som är i public domain och att det är organisationen själv som väljer vad som ska läggas ut
  5. TV4 kan redan banda public domain-grejer när SVT sänder det

Finns ingen public domain i svensk lag, kulturell allmänning

  • "gör så här"
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. ”när skyddstiden går ut”
  2. kulturell allmänning – bra associationer och tassar inte på andra domvärjors terminologi
  3. Kulturell allmänning är bra - för tankarna till allemansrätten och de regler som ändå finns för att den ska fungera.

Exklusivitet

  • "gör så här"
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. Kärnan i upphovsrättslagen är exklusiv rätt. Det är den som köps och säljs, hävdas och bevakas. Om en organisation säger (som RAÄ) vi vill kunna använda de av dina foton som finns i vårt arkiv - men har inga synpunkter på hur du hanterar andra kopior av samma bilder - så faller hela upphovsrättens logik samman
  2. att ge någon exklusiv rätt att kopiera ett verk med utslocknad upphovsrätt, vad händer om man bryter?
    1. det kan bli svårt att bevisa brott
    2. om A givit B exklusiv rätt till ett verk med utslocknad upphovsrätt så har väl till att börja med A begått bedrägeri? När alla får använda verket kan det inte finnas någon exklusiv rätt.

Organisationer som har intäktskrav

  • "gör så här"
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. berörda myndigheter själva önskar befrias från sådana krav, men att de med nuvarande fördelning är beroende av intäkterna. De behöver alltså hjälp mot RK (=finansen, Regeringskansliet) och inte beskjutning för att komma vidare.
  2. Lantmäteriet
    1. deras kartor kan användas till många olika saker
    2. oavsett vilken myndighet så är rättigheten knuten till personen som gjorde den, och max 70 år efter dess död, blir det public domain
    3. sweat of the brow är Lantmäteriets argument
      1. Men detta finns väl inte i svensk lagstiftning? Eller? Hur ser det ut med databaser?
    4. flygfoton, a la Lunds kommun
    5. det är de historiska kartorna som är frågan, inte de moderna
  3. Riksarkivet
  4. SMHI
    1. deras kollegor lägger ut det gratis, använder samma data, bevis för att modellen med att ta betalt för sånt som andra ger ut gratis, fungerar
  5. var finns listan över vilka som har intäktskrav?
  6. Skriva brev
  7. interndebitering mellan myndigheter kan ersättas med riktade pengar

Kulturinstitution som går från förvaltare till ägare

  • "gör så här"
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. personalens öppenhet vs ledningens tendens att överskatta risker och underskatta vinster

PUL

  • "gör så här"
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. PUL ska inte vara något problem när det gäller äldre material (se Fritt fram)

Hotet mot fotografen som yrkesgrupp

  • "gör så här"
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. liksom kuskar och knappsvarvare
  2. vill ha ND, men tolkar själva andra döda fotografers önskningar

PSI – public sector information

  • "gör så här"
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. ”Syftet med lagen är att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter.”
  2. Om PSI-direktivet av Jardenberg
  3. ABM/GLAM-institutioner har hittills varit undantagna från PSI-lagen, men EU-kommissionen har nu föreslagit att detta ska ändras -- se KOM (2011) 877.

Hur marknadsför man det här när vi inte vet slutresultatet?

  • "gör så här"
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. grundforskning, som vid Cern, vet man inte heller alla resultat på

Ta bort undantaget från undantaget i upphovsrättslagen om bilder från offentliga organisationer

  • "gör så här"
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  • I §9 andra stycket listas undantag från undantag. Punkt 1 berör kartor och 2 berör bilder. Både dessa borde tas bort ur lagtexten.

Metadata

  • "gör så här"
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. Metadata som producerats och produceras har inte verkshöjd och är att betrakta som fri.
    1. Nja, viss metadata lär oavsett verkshöjd falla under katalogskyddet (URL § 49)... Men ABM-institutioner bör oavsett detta släppa all metadata fri genom till exempel CC0.
  2. Databasen/katalogen bör märkas upp med en öppen licens, t ex CC0
  3. Högupplöst metadata = mycket detaljer
  4. Med alllmänhetens hjälp kan man få mer metadata

Upphovsrättslagen är krånglig

  • "gör så här"
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. Det är ett problem i sig att upphovsrättslagen är så svår att förstå sig på. Det måste vara negativt för alla (t ex upphovsmän och deras anhöriga, användare, kreativ sektor, media, kulturinstitutioner och rättighetshavare)
  2. utom möjligen för de vägvisare som tar bra betalt för att leda andra genom dimman

Ståndpunkter

Följande är ett citat ur Fritt fram, en internutredning som Johanna Berg gjorde för Riksantikvarieämbetets räkning inför en förändring av deras syn på bilder och upphovsrätt:

Riksantikvarieämbetet arbetar målmedvetet, och med full respekt för upphovsrätten, för att tillgängliggöra så mycket som möjligt av den information som myndigheten förvaltar. Den information som tillgängliggörs skall vara klarerad enligt de lagar och regelverk som styr spridning och användning av digital information. Det innebär att Riksantikvarieämbetet[5]:

  1. respekterar upphovsmannens ideella rättigheter. Dennes namn anges alltid. Är upphovsmannens identitet obekant anges detta med ”Fotograf: okänd”. Myndigheten betraktar det som god sed att följa denna grundregel även för äldre material med utslocknade rättigheter.
  2. alltid anger tydligt om bilder publiceras i bearbetat skick, t ex beskurna, retuscherade eller förstorade. Myndigheten betraktar det som god sed att följa denna grundregel även för äldre material med utslocknade rättigheter.
  3. respekterar de ekonomiska rättigheterna. Allt material märks tydligt med licens/upphovsrättslig status, och publiceras under explicita användarvillkor.
  4. webbpublicerar sitt material med beständiga länkar och eftersträvar en injicering av grundläggande metadata i själva datafilerna.
  5. erbjuder enkla kontaktvägar för den som eventuellt har synpunkter eller invändningar rörande myndighetens bildpublicering. Nätet är alltid öppet och därför är myndighetens kanaler alltid tillgängliga och kan garantera en snabb reaktion vid eventuella klagomål. Alla sådana kontakter, liksom av dessa föranledda åtgärder, dokumenteras utförligt.[6]
  6. bedömer att myndighetens fotografier generellt sett är att betrakta som bilder. Det betyder att upphovsrätten löper ut 50 år efter produktionsåret och att myndigheten kan bortse från upphovsmannens dödsår. Övergångsregler till lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk gör att alla fotografiska bilder som tagits före 1969 redan idag är fria.[7]
  7. publicerar allt material med utslocknad upphovsrätt utan restriktioner. Scanning genererar inte ny upphovsrätt och vad som i analog form är fritt tillgängligt, ska vara det även i digital form.[8]
  8. utgår ifrån att myndigheten äger den ekonomiska upphovsrätten till det material som producerats av anställda och som finns i myndighetens arkiv. Sådana bilder kan publiceras utan restriktioner.
  9. tar emot nytt material från externa fotografer och samlare bara om det kan överlåtas med fri förfoganderätt i icke-exklusiva avtal utan förbehåll. Samma villkor bör gälla vid arvoderad uppdragsfotografering.
  10. digitaliserar material för att tillgängliggöra det. Finns det material i myndighetens förvaltning som, av upphovsrättliga skäl, är låst för viss användning måste starka skäl till för att det ska prioriteras för digitalisering.
  11. vinnlägger sig om att göra digitaliserat och webbpublicerat material så brett känt och lätt att hitta som över huvud taget är möjligt.[9]

(Ovanstående citat är licensierat CC-by. Citatet finns på sidan 19-20 i ovanstående skrift.)

Prinsipper for webbpublisering

En översättning av dessa ståndpunkter finns i norska kulturrådets skrift "Fotojuss" (pdf):

"1.2 Prinsipper for webpublisering

  1. Arkiv, bibliotek og museer bør etterstrebe åpenhet og delingskultur, og bidra til ny bruk i nye sammenhenger av nye brukere. Dette bør praktiseres innenfor rammen av gjeldende lovverk, og med vekt på brukerinteresser.
  2. Opphavsmannens ideelle rettigheter skal respekteres. Fotografens navn angis alltid der det er kjent. Er fotografens identitet ukjent angis dette med «Fotograf ukjent». Ideelle rettigheter gjelder også for materiale der vernetiden er utløpt.
  3. Angi tydelig om bildet publiseres i bearbeidet form, for eksempel beskåret, detalj e.l. Dette er god skikk også for eldre materiale der vernetiden er utløpt.
  4. Alt materiale bør merkes med opphavsrettslig status/lisens, og med eksplisitte og liberale bruksvilkår når det gjelder abm-institusjonens eventuelle rettigheter. – for arkiv, bibliotek og museum
  5. Grunnleggende metadata (bl.a. fotograf, eier, tid, sted) bør lagres i bildefilen.
  6. Der man ikke har funnet frem til rettighetshavere, bør det tydelig opplyses om institusjonens forsøk på å avklare rettigheter, og intensjon om å betale eventuelle vederlag.
  7. Det bør være enkelt å ta kontakt dersom man har eventuelle synspunkter eller innvendinger mot publiseringen.
  8. Det bør reageres raskt på eventuelle klager, bl.a. bør materiale kunne fjernes raskt.
  9. Alt materiale som er falt i det fri (utløpt vernetid) bør publiseres uten restriksjoner og merkes med CC-Public Domain Mark «PDM» eller tilsvarende. Digitalisering genererer ikke ny opphavsrett.
  10. Digitalisert materiale bør gjøres så lett tilgjengelig som mulig, og tillate så utstrakt bruk som mulig."

(Källa: Fotojuss, s 15)

Policy för västra Götalandsregionen

En variant av dessa ståndpunkter finns i "Över minnesmuren", ett förslag till upphovsrättspolicy för Västra Götalandsregionen:

"Bilaga ett: policy för digital publicering
Västra Götalandsregionens ABM-institutioner arbetar målmedvetet och med full respekt för upphovsrätten för att tillgängliggöra så mycket som möjligt av den information som institutionerna förvaltar. Den information som tillgängliggörs skall vara klarerad enligt de lagar och regelverk som styr spridning och användning av digital information. Det innebär att institutionerna:

  1. respekterar upphovspersonens ideella rättigheter. Dennes namn anges alltid. Är upphovspersonens identitet obekant anges detta. Institutionerna betraktar det som god sed att följa denna grundregel även för äldre material med utslocknade rättigheter.
  2. alltid anger tydligt om verk publiceras i bearbetat skick. Institutionerna betraktar det som god sed att följa denna grundregel även för äldre material med utslocknade rättigheter.
  3. respekterar de ekonomiska rättigheterna. Allt material märks tydligt med licens/upphovsrättslig status och publiceras under explicita användarvillkor.
  4. webbpublicerar sitt material med beständiga länkar och eftersträvar en injicering av grundläggande metadata i själva datafilerna.
  5. bedömer att institutionernas fotografier generellt sett är att betrakta som fotografiska bilder snarare än verk. Det betyder att skyddstiden löper ut 50 år efter produktionsåret och att institutionerna kan bortse från upphovspersonens dödsår. Övergångsregler till lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk gör att alla fotografiska bilder som tagits före 1969 redan idag är fria.
  6. publicerar material med utslocknad upphovsrätt utan restriktioner. Digitalisering genererar inte ny upphovsrätt, och vad som i analog form är fritt tillgängligt ska vara det även i digital form.
  7. utgår från att institutionerna äger den ekonomiska upphovsrätten till material som producerats av anställda och som finns i institutionernas arkiv. Sådant material kan publiceras utan restriktioner.
  8. strävar efter att ta emot nytt, externt material endast när detta kan överlåtas med fri förfoganderätt i icke-exklusiva avtal utan förebehåll. Samma villkor bör gälla när institutionerna anlitar externa upphovspersoner.
  9. prioriterar digitalisering av material som kan tillgängliggöras. Om ett verk låses av upphovsrätten måste starka skäl till för att det ska digitaliseras.
  10. erbjuder enkla kontaktvägar och snabba svar för den som har synpunkter på eller invändningar mot institutionernas publicering. Alla sådana kontakter, liksom av dessa föranledda åtgärder, dokumenteras utförligt."

(Källa: Över minnesmuren, sidan 20-21)


Andra tankar om ståndpunkter

  • nyttan med information/data uppstår när den används
  • allmänheten har rätt till det material som produceras med allmänna medel
  • nuläget är att ABM-sektorn är högst osäker på hur man ska hantera rättigheter på bilder
  • juridiken ger inga svar
    • ibland till och med hinder: vill ha mer uppdrag/betalt, prioriterar risk
  • inscanning/avfotografering av verk i public domain ger inte ny upphovsrätt
  • vi vill ha så mycket metadata som möjligt
    • vi vill att bilder geotaggas i så stor utsträckning som möjligt
    • ibland är crowdsourcing rätt sätt att få mer metadata
  • utvecklingen går åt det här hållet, liksom när alla organisationer skaffade webbplats för drygt tio år sedan - inte en valsituation idag

Lägg gärna till fler ståndpunkter som kan anses vara gemensamma för alla som vill göra materialet tillgängligt

Vad kan ABM-sektorn göra?

För att sätta fokus på digitaliseringen, utan att behöva gå in i frågor om hotbilder, behövs positiva, offensiva aktiviteter som ABM-sektorn kan hänge sig åt. Här är några förslag:

Testa, tidigt och mycket

” There are three key rules we recommend following when opening up data:
  • Keep it simple. Start out small, simple and fast. There is no requirement that every dataset must be made open right now. Starting out by opening up just one dataset, or even one part of a large dataset, is fine – of course, the more datasets you can open up the better.
Remember this is about innovation. Moving as rapidly as possible is good because it means you can build momentum and learn from experience – innovation is as much about failure as success and not every dataset will be useful.
  • Engage early and engage often. Engage with actual and potential users and reusers of the data as early and as often as you can, be they citizens, businesses or developers. This will ensure that the next iteration of your service is as relevant as it can be.
It is essential to bear in mind that much of the data will not reach ultimate users directly, but rather via ‘info-mediaries’. These are the people who take the data and transform or remix it to be presented. For example, most of us don’t want or need a large database of GPS coordinates, we would much prefer a map. Thus, engage with infomediaries first. They will reuse and repurpose the material.
  • Address common fears and misunderstandings. This is especially important if you are working with or within large institutions such as government. When opening up data you will encounter plenty of questions and fears. It is important to (a) identify the most important ones and (b) address them at as early a stage as possible.
 „
— Open Data Handbook


Gör enkät och fråga allmänheten vad som ska digitaliseras

  • kräver att allmänheten får någon slags förteckning av vad som kan digitalisera
  • gör det till en tävling där allmänheten kan se vad som leder just nu

Digitalisera något kontroversiellt eller något som går att marknadsföra

  • våld, till exempel skisser till byggnader där personer mördats
  • pornografi/erotik
  • material från historiska konflikter
  • tidigare hemligstämplat material
  • utslocknade hemliga ordnar
  • "förbjudna" verk (se till exempel denna lista)
  • journal från känd person

Gör en utställning/informationsmaterial om digitalisering

  • Varför digitalisera? Vad har vi gjort? Var hittar man det på nätet?

Klistra in QR-koder i fria böcker, till exempel Shakespeare och Runeberg

  • den här boken finns även på nätet"
  • även referensböcker
  • länkar till open access-tidskrifter på nätet

QR-koder på utställningar/föremål

  • QR-pedia som gör länkar till Wikipedia-artikel på personens eget språk

Ta in en Wikipedian in residence

Ställ fram en scanner och be allmänheten hjälpa till att digitalisera

  • sätt ett tydligt mål: "Vårt mål är att digitalisera den här boken på en vecka" (och instruktioner)
  • det här förslaget mötte mycket skepsis vid lanseringsmötet

Märkliga konsekvenser av upphovsrättslagen


Hur ska vitboken spridas

  • beror på målgruppen. Om chefer ska bli påverkade: glansigt papper, mycket bilder, korta texter
  • webbplats, med möjlighet att göra PDF
  • viktigt med bra exempel, eventuellt med ett exempel per varje problem
  • flera olika längder
    • 1 A4, säljtext
    • liten utbildningstext, PDF, med goda exempel, nyfikenhetsskapande, snygg
    • webbplats med rätt många sidor, en sida per fråga
    • marknadsföringsmaterial, flygblad/bokmärke, klistermärke

Namnförslag

  • Släpp kulturarvet fritt, det är vårt
  • Släpp kulturarvet fritt, det är allas
  • Ropen skalla, kulturarvet åt alla
  • Kulturell allmänning
  • Äntligen fritt
  • Fritt fram!
  • Allemansrätt
  • Kulturell allemansrätt
  • Sprid kulturarvet
  • Skicka vidare
  • Hur svårt kan det vara?
  • Öppna dörren
  • Fria bilder (domän ledig)
  • Allmänhetens kulturarv
  • Friaverk.se (domän ledig)
  • Delafritt.se (domän ledig)
  • frikunskap.nu (ägs av föreningen)

Vad behövs göras?

Här kan du bidra med olika saker som behövs göras för att den här vitbokens ståndpunkter ska kunna spridas

  • utbildning
    • seminarier
    • workshops
  • trycka vitboken
  • Wikipedian in residence
  • börja göra materialet tillgängligt digitalt

Jan Engelmanns lista på saker vi behöver

Jan Engelmann arbetar för Wikimedia Deutschland och tycker att vi saknar följande:

  • tydliga ståndpunkter i grundläggande frågor (hur bör upphovsrätten omformas? Vilka är de viktigaste kraven för projekt med öppet innehåll på lagar?, etc)
  • professionella strukturer och verktyg för att utveckla kampanjer
  • ett effektvt sätt att sprida information om vad som behövs göras/frågor mellan icke-statliga organisationer med liknande filosifier (till exempel Open Knowledge Foundation, EFF, EDRI, La Quadrature Du Net, Digitale Gesellschaft)
  • skapa kontaker med inflytelserika grupper (fackföreningar, företag)
  • effektiv bevakning av Bryssel för att undvika otrevliga lagar och regler. På nationell nivå betyder det att vi i dagsläget enbart får försöka navigera runt det kaos som EU och WIPO lämnar efter sig.

Det här, fortsätter Engelmann, leder mig till frågan om åtminstone de europeiska chaptren borde fundera på ett bättre sätt att dela information för att kunna samarbeta. När det blir politiskt kaos, skulle vi verkligen kunna lära oss från den argentinska situationen, där en övergripande kris ledde till ett ökande intresse för tillgång till kunskap, jämlikhet i utbildning, digital inklusion, och "rättvist användande" av internet. Kanske vore nästa chapters-konferens rätt tillfälle att undersöka dessa frågor mer noggrant.

Citat

”

Wikipedia är en viktig partner för de stora museerna, som därför håller på att arbeta fram en avsiktsförklaring om samarbete mellan oss och Wiki-Sverige som vi träffat vid flera tillfällen (Sten Rentzhog på Nordiska museet är kontaktperson för detta).

1. Wikipedia har mycket fler besökare än de flesta andra webbplatser. Finns det en poäng med att dina medarbetare lägger tid på att bidra till Wikipedia?
Jag ser positivt på att medarbetare inom Naturhistoriska riksmuseet bidrar till att utvecjkla Wikipedia. Detta måste dock ske i samklang med andra arbetsuppgifter.

2. Vilka problem ser du att din organisation har med upphovsrätt i den digitala åldern?
Det material i museets samlingar där avbildningar etc. som kan sägas ha tillräcklig verkshöjd för att upphovsrätt ska kunna hävdas är i första hand sådant som har framställts av museets egna anställda. Dock har det inte funnits någon reglering i museets anställningsavtal vilket innebär att museet kan behöva lämna ekonomisk ersättning till upphovsmännen om dessa material skulle göras fritt tillgängliga för externa parter. En mindre andel av materialet saknar känd upphovsman ("orphan works"). Sammantaget bedömer vi att upphovsrätt är ett mindre problem för tillgängliggörande i vår verksamhet.

3. Vad är dina erfarenheter av Wikipedia?
Min egen erfarenhet av Wikipedia är i allt väsentligt positiv, använder systemet i stort sett dagligen.

„
— Jan Olov Westerberg, Överintendent, Naturhistoriska riksmuseet


”

1. Wikipedia har mycket fler besökare än de flesta andra webbplatser. Finns det en poäng med att dina medarbetare lägger tid på att bidra till Wikipedia?
Vi (precis som övriga centralmuseer) håller för tillfället på att ingå ett avtal om samarbete med Wikimedia. I det ingår att vi kommer att lägga arbetstid på Wikipedia. Exakt hur mycket tid är för tidigt att säga.

2. Vilka problem ser du att din organisation har med upphovsrätt i den digitala åldern?
Relativt små problem för vår räkning. Vi räknar med att ca 10% av våra fotografier är av den karaktären att vi inte kan lägga ut dem.

3. Vad är dina erfarenheter av Wikipedia?
Gillar öppen information och använder mig själv rätt mycket av Wikipedia. Några av mina medarbetare har ibland upplevt att information om oss har förändrats av andra på ett negativt sätt. Men enligt min uppfattning behöver man alltid vara källkritisk, det gäller inte bara Wikipedia.

„
— Robert Olsson, Överintendent, Statens Maritima Museer



”

1. Wikipedia har mycket fler besökare än de flesta andra webbplatser. Finns det en poäng med att dina medarbetare lägger tid på att bidra till Wikipedia?
Ja. Jag har till och med uppmuntrat mina medarbetare att aktivt arbeta med Wikipedia inom sina sakområden. Vi har djupa kunskaper inom det kulturhistoriska fältet och skriver vi bra och kunniga artiklar sprider vi också museets kunnande.

2. Vilka problem ser du att din organisation har med upphovsrätt i den digitala åldern?
Det skulle möjligen vara att ingen längre kan "äga" sina texter, därför ska man se till att lägga tydliga källhänvisningar till publikationer där ämnet är utförligare beskrivet. Å andra sidan är den tiden troligen förbi när en forskare kan "sitta på sitt material" utan att dela med sig av sitt kunnande. Vårt stora problem med upphovsrätt i den digitala åldern är annars den fotografisk bilden i arkivet som är upphovsrättsligt skyddad

3. Vad är dina erfarenheter av Wikipedia?
Jag har utmärkta erfarenheter och har följt Wikipedia sedan den svenska lanseringen. Upptäcker man saker som man tycker är direkt felaktiga går jag helt enkelt in och ändrar och har ibland också som en följd av detta hamnat i ganska roliga diskussioner.

„
— Christina Mattsson, Styresman, Nordiska museet


”

Vi vill att så många som möjligt ska kunna använda våra bilder. Därför lägger vi ut dem på Wikimedia Commons.

„
— Magnus Hagberg, Överintendent, Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet


Källor

  1. ↑ Mötesprotokoll/Protokoll_2012-01-02#Projekt:GLAM-vitbok
  2. ↑ Sidan 35 i Olsson, Henry. Upphovsrättslagstiftningen. En kommentar. 3. uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2009. ISBN 978-91-39-01492-8.
  3. ↑ Sidan 328 i Olsson, Henry. Upphovsrättslagstiftningen. En kommentar. 3. uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2009. ISBN 978-91-39-01492-8.
  4. ↑ Sidan 377-378 i Olsson, Henry. Upphovsrättslagstiftningen. En kommentar. 3. uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2009. ISBN 978-91-39-01492-8.
  5. ↑ Enligt beslut 2010-06-29 om Policy för tillgängliggörande av Riksantikvarieämbetets bildsamlingar (Dnr 109-1900-2010)
  6. ↑ Jfr Handlingsplan för incident på Riksantikvarieämbetets communitysajt Platsr, Internt PM (133-770-2009)
  7. ↑ Lag (1994:190) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Se vidare avsnitt 6.3.3
  8. ↑ The Europeana Public Domain Charter
  9. ↑ Samtal med Lena Wranne 20091029
Hämtad från ”https://se.wikimedia.org/w/index.php?title=Projekt:GLAM-vitbok&oldid=11426”