Ansökan till IIS/2010-03-14
| Ansökan har avslagits. |
En ansökan skrevs baserat på denna skiss och skickades in före stoppdatum 14 mars 2010. Besked ska lämnas i början av maj.
Ansökan om stöd för att göra filmer till Wikipedia
Ansökan
Föreningen ... ansöker härmed om medel till projektet "Fri video", summa ... kronor.
Projektets syfte är att driva på den tekniska och ekonomiska utvecklingen, så att hanteringen av video på nätet (rörliga bilder) görs enklare och billigare för projekt inom fri kunskap, fri kultur och fri programvara. Projektet löper under 2010-2011 i två faser: En förstudie och en spridningsfas. Förstudien ska resultera i dokumentation och exempel på filmer av olika slag. Spridningsfasen ska involvera fler personer och resultera i fler filmer samt en utvärdering av hur metoderna skalar. Medlen ska användas till arbetstid, kurser, studieresor, inköp eller hyra av nödvändig utrustning och programvara, eventuell teknisk utveckling och avrapportering.
Resultatet av projektet blir dokumentation i form av skrift och rörliga bilder, både på svenska och engelska. Materialet ska i möjligaste mån göras tillgängligt under en fri licens (Creative Commons, Attribution, Share Alike) som är förenlig med Wikipedia, den fria encyklopedin. Därigenom blir det fritt att översätta till andra språk och kan komma till nytta även långt utanför Sveriges gränser. Avrapportering sker främst genom Wikipedia, som är världens sjunde mest besökta webbplats, och andra projekt och webbplatser inom Wikimedia Foundation, men också vid Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg och vid konferenser som Wikimania, Wikipedia Academy, Internetdagarna och FSCONS.
| Tid | 2010 | Oktober 2010 - 2011 |
| Kostnadsställe | Förstudie | Spridning |
|---|---|---|
| Projektledning och dokumentation | 40.000 | 20.000 |
| Resor och konferenser | 20.000 | 40.000 |
| Utrustning och teknik | 80.000 | 40.000 |
| Summa | 140.000 | 100.000 |
Bakgrund
Under det kommande årtiondet har video, rörliga bilder, goda chanser att spela en lika central roll på nätet, som digitala stillbilder haft under det gångna årtiondet. Redan idag finns filmklipp på sajter som Youtube och redan för tio år sedan fanns stillbilder på webben. Men då handlade det om inscannade fotografier och det var först omkring år 2000 som digitalkameror blev en överkomlig konsumentprodukt.
Man har nästan glömt hur svårt det var att lägga till ett foto på en webbsida för tio år sedan. Att framkalla en rulle med 24 eller 36 bilder tog timmar eller dagar och kostade 2-5 kronor per bild. Sedan skulle dessa scannas in och laddas upp till webbservern med FTP-program och modem. Med digitalkamera kan man ta hundratals bilder per dag, allt ryms på ett minneskort och bilderna kan finnas på bloggar och Twitter inom minuter.
Men lika svårt är det idag att lägga in en film. Framför allt är det svårt att göra en bra film, när man räknar in manus och slutredigering. Detta kommer troligen att ändra sig under de kommande tio åren. Teknikutvecklingen med snabbare bredband och billigare kameror talar för det. Vi har att se fram emot en radikal förenkling och en radikal sänkning av kostnaderna.
Internet som kommunikationsmedel har en fantastisk potential, som dessvärre ofta begränsas av upphovsrätten. Ett sätt att slippa detta hinder är att enbart befatta sig med information som redan är fri från upphovsrätt eller står under en fri licens. Denna frihetsrörelse började tidigt med fri programvara och med digitaliseringen av äldre böcker inom bland annat Project Gutenberg och Projekt Runeberg, men har under 2000-talet fått en ny galjonsfigur i Wikipedia, den fria encyklopedin. Med 15 miljoner artiklar på 200 språk och 6 miljoner stillbilder är Wikipedia det största uppslagsverk som någonsin skapats.
Men video spelar fortfarande en marginell roll inom Wikipedia och inom hela rörelsen för fri kunskap på nätet. Och detta är en stor brist. Artikeln om hambo har idag ingen illustration. Och en stillbild skulle inte göra saken bättre.
Det finns många samverkande orsaker till att video är eftersatt inom Wikipedia. Några handlar om servern och kan bara lösas centralt. Andra handlar om färdigheter hos användarna och deras tillgång till utrustning. Dagens videosajter, som Youtube, är också byggda för att en och samma person filmar, slutredigerar och laddar upp ett färdigt resultat till Youtube. Detta arbetssätt passar inte Wikipedia, där många användare vill hjälpas åt. Någon skriver en artikel, en annan rättar stavfelen, en tredje länkar ihop den med andra artiklar och en fjärde lägger till illustrationerna. Detta kollektiva arbetssätt måste också utvecklas för videomediet. Men största hindret ligger kanske i vanans makt. Vi är inte vana att se filmklipp i ett uppslagsverk och tänker därför inte på att det förstås är ett filmklipp som saknas till artikeln om hambo.
Men video behövs också som instruktioner för nybörjare, dokumentation av föredrag och möten och presentationer av användare och deras projekt. Det handlar inte bara om videokamera, utan även om animerade diagram, skärmbilder (screencasts), animerade simuleringar. På bildbanken Wikimedia Commons med 6 miljoner stillbilder, finns idag 30 videoklipp från Sverige, 5 från Norge och 4 från Finland.
En utmärkt användning av video på nätet är projektet Internetkunskap, som med stöd av Internetfonden under 2009-2010 tar fram sexton instruktiva kortfilmer om nätet. Men det låga antalet 16 filmer och produktionsteamet med fem professionella medarbetare säger en del om hur omoget och dyrt videomediet fortfarande är.
Wikimedia Sverige vill under 2010 och början av 2011 sätta igång och skynda på den här utvecklingen, genom att
- Låna ut kameror, redigeringsprogram och annan utrustning till dem som vill prova på.
- Erbjuda utbildning om film, filmning och redigering åt Wikipedia-medarbetare.
- Producera filmer som illustrerar några artiklar i Wikipedia, för att visa på möjligheten.
- Producera instruktionsfilmer om hur Wikipedia används, för att visa på möjligheten.
- Dokumentera några föredrag och möten, för att visa på möjligheten.
- Dokumentera svårigheter förknippade med video, så att bättre lösningar kan tas fram.
- Samla in och dokumentera tips om hur video kan underlättas.
- Avrapportera resultatet vid några svenska och internationella konferenser, så att erfarenheterna sprids.