Verksamhetsberättelse 2025/Story: Att utveckla ett verktyg tillsammans med målgrupperna
I den här storyn berättar vi om hur arbetet med Wikispeech under året tog viktiga steg för att göra Wikipedia mer tillgängligt och användbart för fler människor. Genom tätare samarbete med partnerorganisationer, återkommande dialog med målgrupper, kvalitativa tester och stärkt kompetens om tillgänglighetsanpassat utvecklingsarbete har vi lagt en starkare grund för ett verktyg som fungerar i människors verkliga vardag.
Wikipedia är en av världens mest använda kunskapskällor. Men för många finns det fortfarande hinder som gör innehållet svårt att ta del av. För personer med olika typer av funktionsnedsättningar, eller andra svårigheter att ta till sig skriven information, är tillgången till fri kunskap inte alltid lika självklar som för andra. Därför handlar arbetet med Wikispeech inte bara om att utveckla ny teknik. Det handlar också om att skapa ett verktyg som fungerar för människor med olika behov, förutsättningar och sätt att använda kunskap. Målet är att göra det lättare för fler att använda Wikipedia på sina egna villkor.
För att verktyget ska fungera i praktiken måste utvecklingen bygga på målgruppernas behov. Under året har en viktig del av arbetet därför varit att hitta former för återkoppling och kunskapsutbyte som gör att målgruppernas erfarenheter faktiskt påverkar hur produkten utformas. Det tog tid att hitta rätt arbetssätt. Vi behövde inte bara samla in synpunkter, utan också skapa former där återkopplingen kunde omsättas i konkreta prioriteringar och tekniska beslut.
Referensgruppen har haft en viktig roll i detta arbete. Den består av flera olika aktörer, bland annat intresseorganisationer som representerar olika målgrupper, men också aktörer med stor kompetens inom talteknologi och tillgänglighetsarbete för personer med funktionsnedsättning. Sedan projektets start har vi genomfört flera referensgruppsmöten med fokus på inkludering, uppdateringar om projektets utveckling, framtida mål samt förnyelse och förstärkning av de gemensamma insatserna. Mötena har varit viktiga både för att ge en samlad bild av hur arbetet utvecklas och för att skapa en gemensam riktning framåt.
Under andra halvan av 2025 justerade vi vårt arbetssätt för att stärka och fördjupa kontakten med våra målgrupper och i högre grad involvera dem i de tekniska beslut som fattades inom projektet. Det innebar att representanter från Afasiförbundet, Dyslexiförbundet, FUB och Myndigheten för tillgängliga medier i större utsträckning kom att fungera som aktiva medskapare i utvecklingsprocessen. I stället för att främst ge synpunkter i efterhand fick de en tydligare roll i att påverka utvecklingen löpande. Det gav oss bättre möjligheter att förstå vilka funktioner, gränssnitt och arbetssätt som faktiskt behövs för att verktyget ska vara användbart i vardagen.
Den löpande dialogen gav värdefulla perspektiv och vägledde de tekniska prioriteringarna. Det gjorde arbetet både mer inkluderande och mer träffsäkert. Det nya arbetssättet uppskattades inte bara av våra målgrupper, utan också av projektgruppen på Wikimedia Sverige. För utvecklingsteamet innebar det att viktiga vägval kunde diskuteras tidigare i processen och att utvecklingen i högre grad kunde styras av användbarhet i stället för antaganden.
Den tekniska processen utvecklades samtidigt för att ge målgruppen en tydligare roll i varje steg. Under året togs beslutet att arbetet framöver ska organiseras som en iterativ cykel där olika funktioner och komponenter utvecklas, prövas och förbättras steg för steg. Processen börjar med det som kallas user story mapping. Då beskriver målgruppen hur verktygen behöver fungera för att passa deras behov, användningssituationer och vardag. Först därefter går utvecklarna vidare med att bygga lösningar, som sedan följs upp genom nya avstämningar med målgruppen. På så sätt kan funktioner justeras eller omprövas innan arbetet går för långt. Det minskar risken för att lägga tid på sådant som i slutänden inte blir tillräckligt användbart.
En särskilt viktig del av året var de kvalitativa tester som genomfördes tillsammans med Begripsam. När flera komponenter nått en mer mogen nivå kunde större tester genomföras med en blandad grupp av testare med en blandning av funktionsnedsättningar. Testerna resulterade i rapporter som gav en samlad bild av vad som fungerade bra och vilka förbättringar som behövdes. Testerna gav utvecklarna ett mer konkret underlag för fortsatt arbete och bidrog till att användarperspektivet fick en ännu tydligare plats i produktutvecklingen.
Arbetet visade också att tillgänglighet inte bara handlar om slutresultatet, utan om hela processen bakom det. Därför har det varit viktigt att stärka utvecklarnas kunskap om tillgänglig kod och tillgänglighetsanpassad utveckling. Genom utbildningsinsatser från Begripsam har teamet fått bättre förutsättningar att fatta tekniska beslut som gör verktygen mer användbara redan från början, i stället för att försöka rätta till problem i efterhand.
Under året tog vi också fram en tydligare plan för nästa steg. Där kopplas den tekniska utvecklingen ihop med metod- och materialutveckling, individuella samtal med samarbetspartners och kommande taldatainsamlingsevent. För att verktyget ska fungera väl behöver vi inte bara utveckla tekniken. Vi behöver också ta fram metoder och material som gör det möjligt att använda och vidareutveckla den tillsammans med målgrupperna. De första aktiviteterna ska därför inte bara bidra till att samla in taldata, utan också ge fortsatt återkoppling på metoder, material och verktyg.
Planen framåt är att fortsätta denna cykel med nya omgångar av user story mapping, vidareutveckling av metoder och material samt fler aktiviteter tillsammans med partners under året. Målsättningen är att taldatainsamlaren ska vara klar i juni 2026, följt av taldatainsamlingsevent under hösten. Det innebär att arbetet steg för steg rör sig mot ett läge där fler kan använda Wikipedia på sätt som tidigare inte varit möjliga. Det innebär också att fler kan bidra till att stärka de resurser som verktyget bygger på.
Årets arbete har därmed varit avgörande för att skapa bättre förutsättningar för ett verktyg som fungerar i praktiken. Genom att lyssna tidigare, testa mer systematiskt och bygga upp en tätare samverkan med dem som bäst känner målgruppernas behov har vi lagt en starkare grund för att Wikipedia ska kunna användas av fler.
.svg){kind=small}