Verksamhetsberättelse 2025/Story: Flera bidrag för att strukturera data för ökad och förbättrad återanvändning

I den här storyn berättar vi om hur Wikimedia Sverige under året har bidragit till att göra fri kunskap mer sökbar, mer återanvändbar och lättare att bygga vidare på.

Genom insatser för strukturerad data på Wikimedia Commons, vidareutveckling av verktyg och internationella samarbeten har vi både stärkt den tekniska infrastrukturen och visat hur strukturerad data kan användas i olika sammanhang.

Strukturerat data är en viktig pusselbit i Wikimediagemenskapens arbete med fri kunskap.

När information beskrivs på ett enhetligt och maskinläsbart sätt blir det lättare att söka fram rätt material, koppla ihop resurser från olika håll och återanvända dem på andra webbplatser och i externa applikationer. För att inte tala om möjliga AI-tillämpningar nu när artificiell intelligens är på allas läppar. Under 2025 har Wikimedia Sverige därför fortsatt att investera i både infrastruktur, modellering och konkret förbättring av data på Wikimedias plattformar – men också i tekniska lösningar som kan gynna flera.

Parallellt med detta har vi bidragit till det bredare tekniska ekosystemet kring strukturerad data. Det finns ett uppsjö tekniska verktyg, stora som små, som Wikimedianer använder i sitt dagliga arbete. Många av dem är framtagna av volontärer som uppmärksammat specifika behov hos gemenskapen. Ett av dem, Listeria, kan skapa och automatiskt uppdatera listor över Wikidataobjekt som uppfyller vissa kriterier och publicera dem på wikisidor. Verktyget är populärt och omtyckt eftersom det sänker tröskeln för Wikimedianer, främst på olika språkversioner av Wikipedia, att få en översikt över Wikidatas innehåll.

Eftersom Metabase, vår plattform för strukturerad kunskap om Wikimediarörelsens aktiviteter, använder sig av liknande tekniska infrastruktur som Wikidata så var det önskvärt för oss att även implementera Listeria där, vilket dock inte kunde göras automatiskt (som med en Wikipediaupplaga på ett nytt språk) då Metabase är ett självstående projekt och inte en del av Wikimedias ekosystem. Under året har vi arbetat med flera tekniska lösningar baserade på länkade data och därför såg vi också ett värde i att vidareutveckla Listeria för nya sammanhang – genom att utveckla en Metabaseanpassad version av verktyget. För att göra detta anlitade vi Listerias utvecklare som kunde ta sig an projektet. Nu kan Listeria användas på Metabase, vilket gör det lättare för oss att snabbt ta fram lättlästa listor, som denna som visar alla GLAM Call-evenemang som finns i vår databas. Nu kan alla läsare se listan utan att behöva skriva och exekvera en SPARQL-query, precis som på Wikimediaplattformarna.

Denna version av Listeria är begränsad till Metabase, men vi har haft kontakt med utvecklarna bakom Wikibase Cloud, den plattform där Metabase och många andra databaser finns. Det finns en möjlighet att i framtiden inkludera Listeria där. Vår insats har alltså skapat möjlighet att inte bara gynna oss utan även andra som drar nytta av fri mjukvara för att utveckla sina egna länkade data-resurser – många av vilka inte ens är Wikimedianer.

Ett annat projekt som kretsar runt maskinläsbara länkade data och som vi började jobba med under 2025 är CommonsDB. Projektet går ut på att testa ett interoperabelt offentligt register över rättighetsinformation för verk som omfattas av öppna licenser eller är i public domain. I praktiken innebär det att användare ska kunna verifiera rättighetsstatus på filer från olika källor. Registret levererar ett maskinläsbart, och verifierbart svar om någon organisation har deklarerat rättighetsstatus på det visuella verket tidigare. Projektet finansieras av Europeiska kommissionen och Wikimedia Sverige ingår i ett konsortium, tillsammans med flera andra organisationer, för att utveckla en prototyp. Projektet banar väg för nästa generations infrastruktur för fri kunskap genom att göra data om rättigheter mer tillgängliga och verifierbara, och det finns goda chanser att prototypen fortsätter att utvecklas efter projektets slut.

Vi har också fortsatt vårt arbete med Strukturerade Data på Commons (SDC), ett nät av kopplingar mellan mediafiler på Wikimedia Commons och objekt på Wikidata. Till exempel kan man koppla ett foto som föreställer en runsten till dess Wikidataobjekt som innehåller detaljerad information om den, till exempel vilken kommun den ligger i, vilka geografiska koordinater den har och hur gammal den är, som kommer från en tillförlitlig källa. En annan typ av koppling som SDC möjliggör är den mellan filer som kommer från GLAM-samlingar till deras poster i institutionernas system. Ett typiskt exempel är de bilder som Wikimedia Sverige hjälper museer dela med sig av på Wikimedia Commons, som med hjälp av SDC-länkar blir lättare att koppla till museet.

Under 2025 gjorde vi en insats för att förbättra strukturerade data i flera Wikimedia Commons-samlingar med koppling till svenskt kulturarv. Ett fokusområde var fotografier från Nordiska museet, som vi både under detta år och åren innan laddat upp i samband med museets stora digitaliseringssatsningar 100 000 Bildminnen, Hotade minnen och Bildminnen för framtiden där över 3 000 bilder länkades till plattformen DigitaltMuseum.

En annan stor satsning rörde svenska fornlämningar. Sedan Riksantikvarieämbetet för några år sedan uppdaterade sitt identifierarsystem innehöll över 140 000 Wikidataobjekt trasiga länkar. Det påverkade i sin tur de tusentals filer på Wikimedia Commons, många av dem uppladdade inom tävlingen Wiki Loves Monuments, som hade SDC-kopplingar till fornlämningarna. Eftersom WMSE har en bra arbetsrelation till RAÄ kunde vi kommunicera om behovet av att uppdatera Wikidata och fick bra råd om hur denna stora insats kunde genomföras på ett effektivt sätt. Wikidataobjekten uppdaterades med nya identifierare, och tack vare detta blev många tusentals länkar från Wikimedia Commons användbara igen.