Projekt:Öppen databas för offentlig konst/Ansökan till Jacob Wallenbergs Stiftelse

Från Wikimedia
Hoppa till: navigering, sök
Ansökan har avslagits.
Ansökan
Organisation: Jacob Wallenbergs Stiftelse
Sista ansökningsdatum: löpande
Max bidrag: ?
Bedömd chans: ?
Väntevärde: ?
Värde för WMSE (1-5):
Beslutsdatum: löpande
Uppföljning inför inskick:

Projekttitel

Öppen databas för offentlig konst i Sverige

Projektsammanfattning

Projektet ska sammanställa och tillhandahålla öppna data om offentlig konst i Sverige. Idag finns inget komplett nationellt register av det slaget vilket är en brist för en intresserad allmänhet, forskare inom akademin, utbildningsinstitutioner och turismnäringen.

För att få det öppna data komplett krävs att kommuner, landsting, staten, museer och andra relevanta aktörer i Sverige, som sitter på metadata om konstverk i det allmänna rummet, kontaktas och vi samarbetar med dem för att få informationen i ett användbart format. Projektet sammanställer data och de olika aktörerna kan därefter själva använda data för eget bruk, för att exempelvis visa vad som finns i en kommun eller en region, och behöver inte på egen hand bygga upp databaser.

Genom att därefter stödja utvecklandet av verktyg och tjänster baserad på insamlad data ökar vi tillgängligheten och informationsspridningen om offentlig konst. Då kan fler få upp ögonen för vårt kulturarv och njuta av konsten. Bland annat kommer de öppna data att användas för att klassificera konstverk till den internationella fototävlingen Wiki Loves Public Art. I denna tävling fotograferas konstverk med fri upphovsrätt av allmänheten och laddas upp under fri licens på bildbanken Wikimedia Commons för att därefter användas på otaliga sätt. Tävlingen bygger på det välbeprövade konceptet för världens största fototävling, Wiki Loves Monuments.

Det övergripande målet för projektet är att tillse att 50 organisationers data finns i databasen. Med organisationer avses kommuner, landsting, länsstyrelser, andra myndigheter eller fristående organisationer. För att öka nyttan för kommunerna ska vi utveckla ett gränssnitt som gör det möjligt för tjänstemän och allmänheten att lätt återanvända berikad data.

Projektplan

Projektets start och slutdatum: 2013-11-01 – 2014-07-01

I slutet på 2013 kommer delen av projektet finansierat med medel från Vinnova att avslutas och målet är att till årsskiftet ha data från 25 organisationer i databasen. För att inte tappa tempo avses rapporteringen för den delen att överlappas med detta projekt.

Arbetet sker på deltid i projektet, nedanstående tidsuppskattningar är beräknat heltidsarbete.

Arbetet kommer att inkludera
  1. Sprida kännedom om projektet, 3 veckor
  2. Utveckling av databas och användargränssnitt i samarbete med referensgrupp, 4 veckor
  3. Fortsätta kontakta kommuner och begära ut data, 7 veckor
  4. Importera mottaget data, 7 veckor
  5. Anordna ett lanseringsevenemang kombinerat med startskott för Wiki Loves Public Art 2014, 1 veckor
  6. Understödjande arbete i Wiki Loves Public Art, 2 veckor

Budget

Löner: 287 500 kr
Utrustning: 5 000 kr
Material: 1 000 kr
Evenemang: 10 000 kr
Resor: 15 000 kr
Juridisk rådgivning: 50 000 kr
Övrigt: 0 kr
Totalt
378 500 kr

Bidragsmottagare

Wikimedia Sverige är en ideell förening med syfte att göra kunskap fritt tillgänglig för alla människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt (Wikipedia, Wikimedia Commons, Wikiversity, Wiktionary etc.). Wikipedia är världens 6:e mest besökta webbplats med 500 miljoner unika besökare varje månad.

Föreningen verkar för att sprida kunskap om dessa projekt, förbättra dess innehåll, främja användande av dem, samt stötta för projekten väsentlig teknik. Fri kunskap innebär information som är tillåten att kopieras, återanvändas och spridas vidare, inklusive för kommersiella syften, utan kostnader eller andra restriktioner än attribuering.

Wikimedia Sverige är en organisation driven av frivilliga och vi ser att frivilliga även fortsatt spelar en central roll i alla våra aktiviteter. Sedan första halvåret 2012 har vi också ett mindre kansli i Stockholm med anställd personal.

Föreningen bildades 2007 och är en av cirka fyrtio liknande organisationer runtom i världen som är erkända av Wikimedia Foundation som "chapters" av denna stiftelse, men fungerar helt självständigt både juridiskt och i det dagliga arbetet. Vi arbetar med Wikipedias gemenskap av frivilliga bidragsgivare samt med institutioner, främst museer, universitet och statliga verk som Riksantikvarieämbetet, för att göra frilicensierat material tillgängligt och med att hjälpa andra att återanvända materialet. Vi samarbetar också med andra organisationer i Sverige som är för fritt innehåll, och med organisationer inom den globala Wikimedia-gemenskapen.

Föreningens ekonomi baseras på medlemsavgifter, mindre donationer, årliga bidrag från Wikimedia Foundation samt projektbidrag från EU och ett mindre antal stiftelser. Omsättningen har väsentligt ökat från budgetåret 2012.

Wikimedia Sverige är en stödförening till Wikipedia, men verkar även på ett bredare plan för att göra kunskap tillgängligt till så många som möjligt. En grundförutsättning för mycket av det arbetet är att rådata finns tillgängligt att kunna förädlas på olika vis. Därför är föreningen verksam även inom området öppna data.

Samarbetspartners

Som en del av förberedelserna inför det fortsatta arbetet på projektet har vi identifierat centrala samarbetspartners inom den offentliga sektorn, den privata sektorn samt inom akademin som på olika sätt lovat att hjälpa till att säkerställa projektets fortsatta framgång. Vi kommer inom ramen för projektet att samarbeta med följande partners:

Digisam är ett samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet som tillsatts av regeringen. Digisam kommer att hjälp oss med kontakter med personer runt om i landet som är ämneskunniga, och också ge råd på hur insamling av data kan göras effektivt samt på hur databasen och gränssnitt bör utformas.

Statens konstråd är Sveriges största inköpare av konst och har som övergripande mål att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön. Statens konstråd kommer att ge oss råd hur databasen och gränssnittet bör utformas.

Mittuniversitetet, genom Magnus Eriksson, Programansvarig på Institutionen för Informationsteknologi och Medier, kommer att hjälpa till med att förmedla kontakter till studenter som kan genomföra delar av utvecklingsarbetet som del av sina examensarbeten.

Morus AB, som har fått stöd från Vinnova för att i ett årslångt projekt hjälpa kommuner med frågor kring öppna data, kommer att hjälpa till med att förmedla kontakter samt dela med sig av sina erfarenheter av kontakter med kommuner. Vår databas kommer även att aktivt användas som exempel i deras arbete vilket är ett viktigt bidrag till att göra databasens existens välkänd bland kommunala tjänstemän.

Kommunikation och upphovsrätt

Wikimedia Sverige är som organisation mycket van att arbeta med information på webben. Alla våra projekt kommuniceras på våra wikisidor, på bloggar, hemsidor och i sociala medier både i Sverige och internationellt.

Under de senaste åren har vi märkt ett ökat intresse från traditionell massmedia att rapportera, beskriva och förklara hur Wikipedia fungerar och vårt arbete med fri kunskap och våra olika projekt. Då projektresultatet kommer att gagna många grupper och organisationer i samhället bedömer vi att intresset att skriva om projektet kommer att vara relativt stort, trots dess tekniska natur. För att öka kännedomen om projektet kommer vi att skicka ut pressreleaser under projektets faser där stiftelsens bidrag givetvis kommer att framhållas.

Allt resultat och producerat material från projektet kommer att licensieras under Creative Commons-Erkännande-Dela lika (CC-BY-SA-3.0) vilket förenklar återanvändning och spridning av resultaten av vårt arbete. Rapporteringen av projektet kommer kontinuerligt att ske på Wikimedia Sveriges hemsida och är tillgänglig för både Jacob Wallenbergs stiftelse och andra intressenter.

Uppföljning och kvalitetsarbete

I slutet av projektet sammanställs lärdomar och best-practice i en rapport. Rapporten kommer att tillgängliggöras på Wikimedia Sveriges hemsida och kommer att kunna bearbetas och kopieras av samtliga intressenter. Wikimedia-gemenskapen och andra intressenter kommer att inbjudas att kommentera och delta i skapandet av rapporten.

Varje månad rapporteras därtill samtliga projekt till Wikimedias styrelse för kontinuerlig kontroll och uppföljning av verksamheten.

Genom de lärdomar som görs och den grund som läggs under projektet hoppas vi underlätta fortsatt arbete med att successivt utöka databasen med offentliga konstverk.

Smarta mål

  1. Totalt 50 organisationer har lagt in material kopplat till offentlig konst i databasen.
  2. Skapa ett webbaserat gränssnitt för att slutanvändare ska kunna interagera med databasen.
  3. Projektet omnämns i fem tidningar eller på bloggar.
  4. Lanseringsevenemang för gränssnittet.
  5. Insamlat data ska vara tillgänglig i en sådan form att den kan användas i Wiki Loves Public Art.
  6. Slutrapport samt förslag på fortsatta aktiviteter rörande databasen.

Fördjupande bilaga

Wikimedia Sverige har beviljats medel från Vinnova för att skapa en databas med offentlig konst. Idén till projektet kom då Wikimedia Sverige arbetade med att anordna den internationella fototävlingen Wiki Loves Public Art (se nedan). Behovet av en dylik databas är dock mycket större än så och har ett stort värde för många grupper i samhället. Med hjälp av medel från Vinnova har grunderna satt sig och databasen är redan åtkomlig för användning. Projektarbetet pågår och målet med delen av projektet som finansieras av Vinnova är att 25 organisationer ska ha levererat sitt data till databasen. För att förbättra databasen vill vi bredda täckningen och användbarheten och därför ansöker nu Wikimedia Sverige om medel till en fortsättning av projektet. Wikimedia Sverige kommer att vara drivande för att samla in och konvertera data så att den blir användbar.

Wikimedias långsiktiga strategi

Wikimedias strategi bygger på fem grupper av fokusområden. Alla våra projekt kopplas till dessa fokusområden för att uppfylla vår vision om att göra kunskap fritt tillgängligt. De projekt vi genomför ska ligga i linje med vår verksamhetsplan och den öppna fria databasen med offentlig konst passar väl in i detta arbete. I enlighet med denna strategi skall vi arbeta för att:

  • Påverka innehållsägare – vi vill påverka myndigheter, offentliga institutioner och organisationer så att de börjar använda fria licenser. Här handlar det bland annat om att få dem att släppa existerande data under fria licenser och ha det i åtanke när de skapar databaser i framtiden.
  • Uppmuntra kunskapsspridare – så att utbildningsinstitutioner och dess lärare kan integrera Wikipedia i utbildningen. Databasen är en central källa för lärare att få en ingång att skriva artiklar om konstnärer och konst. Genom exempelvis tävlingen Wiki Loves Public Art har bild-/foto-/konstlärare dessutom en utmärkt anledning till att ta ut sina elever och titta på och fotografera konstverk.
  • Aktivera skribenter – för att ge stöd och uppmuntra ämnesexperter av olika slag att bidra aktivt till projekten. Databasen kommer exempelvis att kunna automatisera delar av artikelskapandet och listor med mera och tydliggöra vilka artiklar och bilder som saknas.
  • Vara relevant för läsare – medverka till ökad användbarhet av plattformen. Bättre, mer komplett och väl strukturerad metadata om konstverk kan bidra till att vi kan skapa bättre artiklar.
  • Arbeta med främjare av kunskap – genom att ge råd till politiker och myndigheter om fri kunskap och fria licenser. Genom att kontakta kommuner och landsting och berätta om möjligheterna och hur det fungerar kan vi förmå dem att fundera på öppna data samt vad fri kunskap och fria licenser innebär.

Behovet av och fördelarna med en öppen databas med offentlig konst

Idag är kunskapen om det kulturarv vi alla äger runt om i landet väldigt låg och det saknas en strukturerad gemensam databas med metadata om de konstverk som ägs gemensamt av allmänheten. Den nya digitala ekonomin behöver tillgång till öppna data som tjänsteleverantörer kan använda för att utveckla nya tjänster. För allmänhetens folkbildning och kunskapssamhällets fortsatta tillväxt måste data av den här typen finnas sökbar och strukturerad. På lång sikt är öppna data den enda vägen framåt, eftersom fler aktörer då kan ansluta sig, och arbeta för att data kontinuerligt förbättras och hålls uppdaterad.

Under arbetet med skapandet av databasen har vi bland annat träffat Bengt Svensson och Magnus Petzall på Sveriges kommuner och landsting (SKL) och de har framfört att de är mycket intresserade av resultatet av våra ansträngningar. Detta då SKL, för första gången någonsin, försöker att samla in data från samtliga kommuner under 2013. Med anledning av det vill de mycket gärna ta del av våra erfarenheter för att underlätta det egna arbetet.

Kommunerna kommer även själva att ha nytta av projektet då många av dem idag saknar databaser med den nödvändiga informationen utan endast har informationen i analog form. Många mindre kommuner saknar ofta resurser och kompetens för att bygga upp sökbara och användbara databaser på egen hand. Kommunerna och turistsektorn kan använda den färdiga databasen för att visa vad som finns att beskåda i kommunen och den kan också ligga som grund för verktyg som underlättar underhåll m.m. Exempelvis skulle Folkuniversitetets smartphoneapp "Rundvandring i Varberg" kunna kompletteras med information om offentliga konstverk. Genom att systematiskt kontakta landets kommuner leder det här projektet förhoppningsvis även till att fler kommuner börjar se möjligheterna med öppna data, samt att undersöka fördelarna för att övervinna svårigheterna med dagens slutna system.

Att den här typen av data är öppna är även en demokratifråga då det är centralt att allmänhet och media enkelt kan se vad våra skattepengar används till. Här finns också möjligheter att undersöka konsthistoria och hur kommunernas inköpsprocesser gått till över en längre tid. Nya möjligheter öppnas för att undersöka olika trender och inriktningar. Databasen kan även komma att användas av forskare och konstvetare som ett stöd för deras forskning och för att göra statistiska undersökningar.

Databasen ligger även till grund för den internationella fototävlingen Wiki Loves Public Art (se nedan). Databasen används som grund för att generera listor på Wikipedia över objekt som skall fotograferas. Databasen utnyttjas också av vissa verktyg som underlättar deltagande i fototävlingen, och på så sätt kan tusentals människor aktivt ta del av våra konstskatter. Även på kort sikt kommer fler personer att kunna involveras i att dokumentera, skriva om och ta del av kulturarvet. En större öppen databas med offentlig konst gör det möjligt att anordna en tävling likt Wiki Loves Public Art på ett strukturerat och skalbart sätt.

Vi vill också lyfta en viktig fråga som gäller underhåll och reparationer av offentlig konst. Uppsala Nya Tidning har i en artikelserie november 2012 granskat vilket behov som kommunerna i Uppsala län kommer att ha när det gäller reparation av offentlig konst. Mycket utsmyckning och skulpturer köptes in på 1980-talet och tidens tand har slitit hårt på dessa. Många av kommunerna saknar en skötselplan för lagning eller reparationer. En öppen och fri databas kan på sikt hjälpa kommunerna att bygga tjänster för att inventera, underhålla eller planera framtida reparationskostnader och detta i samarbete med andra aktörer. Exempelvis skulle flera kommuner i en region kunna gå samman i en gemensam upphandling av reparationer av bronsskulpturer, när de kan göra ett utdrag ur en samlad öppen databas.

Förklaring av Wiki Loves Public Art

Insikten om behovet av databasen kom under planeringen av fototävlingen Wiki Loves Public Art som framgångsrikt anordnades i maj 2013 för första gången i fem länder. Över 9 000 bilder laddades upp av 225 tävlingsdeltagare och nästan 3/4 av alla listade konstverk som vi förberett innan tävlingen blev fotograferade. Wiki Loves Public Art är en ny version av Wiki Loves Monuments (se nedan) och syftar till att ta bilder på konstverk som finns på allmän plats och ladda upp dessa på Wikimedia Commons. I tävlingen ingår skulpturer, mosaiker, väggmålningar, platsspecifika installationer samt minnesmärken i den offentliga miljön med någon slags officiell och unik identitetsmärkning.

Tävlingen Wiki Loves Public Art organiserades av lokala volontärer i nära samarbete med den internationelle koordinatorn John Andersson från Wikimedia Sverige. Främst skedde det i samarbete med Wikimedia Sveriges systerorganisationer i bland annat Österrike, Finland, Israel och Spanien. Målet är att utöka tävlingen till deltagande länder från hela världen och flera länder har uttryckt intresse att ansluta sig under 2014. Detta kräver dock att vi genom det här projektet kan ge tekniskt stöd till de intresserade volontärerna.

Därtill, genom Wiki Loves Public Art finns det en tydlig mening med att samla in informationen och förhoppningsvis kommer kommunerna att även fortsättningsvis se värdet och vara tillmötesgående med att skicka informationen i digital form. Detta är viktigt då de inte har någon skyldighet att göra detta utan kan skicka det i analog form. I de fall kommunerna inte levererar digitalt ökar kostnaderna då mottagaren behöver betala för kopiering, porto m.m. Därför är det data som behövs för Wiki Loves Public Art centralt och det som vi främst kommer att satsa på, men vi kommer även att kontakta andra aktörer för att se om det är någon speciell typ av data som de skulle behöva ha inkluderad för att öka värdet på projektet och på så sätt inleda samarbete och starta samtal med andra aktörer.

Flera personer med stora kunskaper om databaser, API och öppna data har uttryckt intresse för att på olika sätt hjälpa till och bidra med stöd, råd och volontärtid för att uppfylla projektets mål. Bland annat har Peter Krantz sagt sig vara intresserad av att hjälpa till med att anordna hackathon (för förklaring, se nedan) tillsammans med oss för att processa informationen från kommunerna och få in den i databasen. Dr. André Costa, som nyligen avslutat sin tjänst som Wikipedian Developer in Residence på Riksantikvarieämbetet och som har jobbat med deras API, är nu anställd av Wikimedia Sverige och arbetar med utvecklandet av databasen och API:et.

Flera verktyg planeras att utvecklas och bland andra har Nokia sagt sig vara intresserade av att hjälpa till att utveckla en mobilapplikation baserad på databasen där de olika konstverken kommer att visas utplacerade på kartor.

Framgångsfaktorer

Tidigare erfarenheter av liknande allmännyttigt och kulturellt arbete

Inom vår organisation och bland våra volontärer finns en omfattande erfarenhet och kunskap om hur öppna kunskapskällor kan användas för att korsbefrukta olika projekt. Genom vårt omfattande kontaktnät och goda rykte som byggts upp under många år har vi goda möjligheter att nå ut till olika personer och organisationer som kan nyttja databasen på olika sätt och utveckla innovativa verktyg för att göra mesta möjliga av den.

Wiki Loves Monuments

Wikimedia Sverige har varit ett av de deltagande länderna i fototävlingen Wiki Loves Monuments under två års tid. Wiki Loves Monuments är en öppen fototävling där folk ska ta bilder på kulturarvet i de deltagande länderna. Bilderna laddas därefter upp till Wikimedia Commons (mediadatabasen som servar bl.a. Wikipedia). Tävlingen organiserades för första gången 2010 i Nederländerna vilket resulterade i 12 500 bilder på det holländska kulturarvet. Den följdes av en europeisk tävling med 18 deltagande länder 2011, över 167 000 foton på minnesmärken laddades upp till Wikimedia Commons och utseddes till världens största fototävling av Guinness World Record. 2012 var Wiki Loves Monuments en global tävling och organiserades förutom i Sverige i 34 andra länder på alla kontinenter utom Antarktis. Slutresultatet blev över 320 000 bilder vilket gjorde att det tidigare rekordet slogs med god marginal.

Idén bakom Wiki Loves Monuments är att be människor bidra med foton på byggnader, monument, broar och andra delar av kulturarvet. Det är en öppen inbjudan till läsare av Wikipedia, professionella fotografer, amatörer och de som är intresserade av kulturarvet. Inför det svenska deltagandet i Wiki Loves Monuments släppte bland annat Riksantikvarieämbetet (RAÄ) sina databaser Fornminnesdatabasen (FMIS) samt Bebyggelseregistret (BBR) fria. Databaserna byggdes därefter samman inför tävlingen.

I samband med Wiki Loves Monuments har ett flertal olika verktyg skapats och många av dem har även modifierats för att även passa Wiki Loves Public Art.

Användning av databaser i Wikipedia-artiklar

Att berika våra artiklar med information från databaser blir ett allt viktigare inslag. Inom Wikipedia-gemenskapen har olika öppna databaser använts för att med datorprogram (botar) berika de encyklopediska artiklarna med information och på så sätt ständigt hålla dem uppdaterade eller skapa en grund som volontärerna lätt kan utöka. Det har bland annat rört sig om befolkningssiffror, arealdata m.m. Därtill har 10 000-tals artiklar om djur- och växtarter skapats automatiskt med hjälp av botar. Ett exempel är att fågelartiklar har skapats med den grundläggande taxonomin, var fågelarten finns, hur hotad fågelarten är etc.

Vår databas över offentlig konst kommer att möjliggöra samma automatiserade artikel- och listskapande om konstverk på Wikipedia och på så sätt bidra till att miljontals människor kan finna igen relevant och korrekt information om svensk kultur online.

Kartverktyg

Allmännyttan av projektet blir extra stort eftersom att data kan återanvändas i olika kartverktyg för att tydligt visa var konstverk finns så att det lättare går att hitta igen dem och beskåda dem. Wikimedia-rörelsen är redan involverad i och har ett nära samarbete med andra projekt som bygger på öppna data såsom OpenStreetMap där en fri världskarta har skapats baserad på öppna data (både från andra organisationer och tusentals volontärer). Geografisk data om konstverken skulle exempelvis kunna inkluderas i kartmaterialet som ett specifikt kartlager.

Mogenhet av öppna data i Sverige

Projektet ligger väl i linje med det ökade kravet som lagts på kommunerna med det nya PSI-direktivet där offentlig verksamhet fått utökade krav att tillgängliggöra sitt data. Många kommuner söker sina första pilotprojekt på hur de kan lära sig att hantera detta. En nationell databas över offentlig konst är därför mycket lämplig som ett skäl till att begära ut data från kommunerna och landstingen då konst inte är ett område som är speciellt politiskt och det finns därtill inga direkta försvårande delar i datamängden som måste sorteras bort (exempelvis på grund av personuppgiftslagen etc.).

Programmerarevenemang

Ett kostnadseffektivt och väldigt produktivt sätt att utveckla nya funktioner som bygger på databasen är att sammanföra utvecklare som vanligtvis jobbar enskilt och utspridda över hela världen på ett ställe under begränsad tid med ett bestämt syfte, så kallade hackathon. På dessa evenemang kan de finna inspiration samt få hjälp att lösa kluriga problem.

Wikimedia-rörelsen har under de senaste åren införskaffat omfattande erfarenheter av att genomföra evenemang där programmerare och utvecklare bjuds in för att förbättra existerande verktyg eller skapa nya. Vi planerar att delta på ett årligt återkommande evenemang i Europa för att utbyta erfarenheter och att snabbt kunna hjälpa utvecklare från andra länder som vill dra nytta av databasen och det ramverk som har utvecklats. Det är också en möjlighet för oss att få hjälp av experter inom relevanta ämnesområden.

Intressentanalys

Intressenter som kan bidra till databasen

I första hand vänder sig projektet till kommuner och landsting, som har stora samlingar av offentlig konst, för att få ut metadata om deras konstsamlingar. Dessa aktörer kan nås genom ämnesnätverk inom Sveriges Kommuner och Landsting samt nätverk för IT och internetutveckling. I samtliga fall måste dock dessa kontaktas var för sig. Vi har sammanställt en lista på samtliga av de ansvariga tjänstemännen i kommunernas kulturförvaltningar; samt en lista till deras officiella epostadress, så att ärendet med säkerhet diarieförs. Arbetet med detta pågår och målet med delen av projektet som Vinnova finansierar är att 25 aktörer ska ha levererat sitt data till databasen.

Vi har initierat ett samarbete med Morus konsult AB (se ovan) som arbetar med att stödja Sveriges kommuner kring frågor som rör öppna data, öppna standarder och öppen programvara.

Utöver kulturförvaltningarna finns det en rad andra aktörer som möjligen kan bidra med ytterligare information till databasen. Exempelvis:

  • Jernhusen som förvaltar och bevarar konst på landets järnvägsstationer.
  • Swedavia äger och driver Sveriges största flygplatser.
  • Akademiska Hus förvaltar universitets- och högskolebyggnader.

Vi ser också behovet av att få kontakt med den delen av den ideella sektorn som har intresse av den här typen av databaser.

  • Organisationer som köper in konst eller utsmyckning till det offentliga rummet.
  • Lokala konstföreningar, stiftelser eller liknande.
  • Lokala nätverk inom näringslivet som stöttar lokal konst och kulturliv, tex vänföreningar till museum, operahus eller konsthallar.

Slutligen ska också nämnas att databasen kommer att kunna berikas av vanliga personer, som registrerar nya uppgifter eller rättar sådana som är fel, till exempel om ett konstverk har flyttats. Dessa uppgifter lagras separat och en användare kan välja om han eller hon vill se officiella data eller det användarberikade.

Intressenter som kan nyttja databasen

Projektets resultat kommer att attrahera en rad branscher som har direkt eller indirekt nytta av en öppen databas för offentlig konst.

  • Wikimedias tusentals volontärer kan använda databasen för att på olika sätt utveckla de tjänster och produkter vi redan tillhandahåller.
  • Olika grupper som arbetar med att få ut öppna data kan genom projektrapporten lära av våra erfarenheter och på så sätt hjälpa till att utveckla en best practice på området.
  • Journalister kan göra en helt ny typ av reportage som både granskar och undersöker kommunernas inköp av konst men även beskrivande reportage om hembygden.
  • Stadsplanering och samhällsbyggnadskontoren har nytta av att kunna ta del av hur man skapar en välkomnande och trevlig stadsmiljö. Boverket arbetar mycket med tillgänglighet och trygghet i stadsmiljön och har direkt nytta av att få en samlad helhetsbild. Det kan även hjälpa till för att samordna underhållet av konsten inom olika svenska regioner.
  • Konstskolor, designhögskolor och utbildning inom humaniora kan ta del av vårt gemensamma kulturarv på helt nya sätt när databasen är öppen och tillgänglig.
  • Forskare kan nyttja databasen för olika typer av kvantitativa undersökningar.
  • Turismsektorn kan skapa olika verktyg baserad på databasen för att visa vad som finns att se inom ett geografiskt eller tematiskt område av intresse för turister.

Intressenter som kan sprida information om databasen

För att nå ut med kännedomen om denna databas är det viktigt att projektet upprättar en tydlig kommunikationsplan för vilka aktörer som kan vara med och förmedla kunskap om den.

  • Kulturnyheter på större dagstidningar och deras kulturbilagor är en viktig del i att nå branschfolk. Även fackpress inom konst, kultur, media och samhällsplanering är viktiga kanaler för att skapa uppmärksamhet kring databasen.
  • För att många människor ska få kännedom om vårt kulturarv i andra delar av landet så bör exempelvis turistbyråer, turistföreningar, hembygdsförbund och researrangörer informeras om databasens existens. Detta så att de kan sprida information om möjligheten att bygga egna anpassade tjänster på databasen. Här finns en potential att skräddarsy, anpassa och skapa tjänster som riktar sig direkt till hotell, vandrarhem och större konferensgårdar för att se vad som finns att titta på i närområdet.
  • Genom den internationella Wikimedia-rörelsen kommer information om projektet att spridas. Detta ökar chansen att liknande projekt upprepas i flera länder.

Omvärldsanalys

Vi har i dialog med SKL, Riksantikvarieämbetet, och europeiska kulturinstitutioner undersökt vilka öppna databaser som finns tillgängliga för offentlig konst i Sverige och i andra länder och har tyvärr konstaterat att de idag lyser med sin frånvaro. Några internationella exempel finns dock såsom:

  • www.publicart.sg är en webbplats där information om offentlig konst i Singapore är samlad. På hemsidan kan man göra sökning baserad på konstnär, tidsepok eller stil. Singapore är en ständigt växande stad och särskild vikt läggs vid konstverk som flyttas eller tas bort på grund av nybyggnationer. Dock har vi inte utrett om databasen som webbsidan är baserad på är fritt tillgänglig genom ett API. Exemplet visar dock hur en databas likt denna kan användas för att informera och bjuda in allmänheten och skapa diskussion om konsten.
  • Världens största museum Smithsonian har en databas över offentlig konst i USA. Denna har efter att projektmedel skurits ned inte hållits uppdaterad. Inte heller har de aktivt involverat allmänheten för att hjälpa till med det. Detta tyder på att det finns ett behov av att på ett mer effektivt sätt involvera volontärer, vilket wikiformatet är en utmärkt plattform för och Wikimedia Sverige har mycket stor erfarenhet av.