Samlar några bra länkar om kravet på doktorander om att kunna kommunicera sin forskning till allmänheten.
"Men en svaghet är, enligt undersökningen, att man som doktorand inte utvecklar förmågan att kommunicera forskningsresultat utanför universitetets expertgemenskap." (Lunds universitet)
Och här skriver Vetenskapsrådet om forskningskommunikation och hur de främjar det: http://www.vr.se/omvetenskapsradet/verksamhet/forskningskommunikation.4.1c4900da108bf5d57a58000601.html
Och på forskning.se (som drivs av Vetenskapsrådet) finns mer detaljer kring "Samverkan och nyttiggörande":
Högskolelagens första kapitel, andra paragrafen:
"I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta".
Och det gör man genom att publicera artiklar i facktidskrifter. Bibliometri är ett viktigt instrument för forskare som söker anslag och facktidskrifter är också en viktig källa för Wikipedia.
Jag tänker som så att det är ett argument från vår sida att med certifikat synliggöra att ämnesexperten har verkat för att sprida och tillgängliggöra sitt forskningsområde för allmänheten genom Wikipedia. Jag vet att det faller utanför bibliometrin, men kan det ändå vara något som motiverar en akademiker undrar jag? Gör det någon skillnad att nämna det i exempelvis en anslagsansökan, som komplettering till bibliometrin?
Skulle ett sätt att integrera en akademikers Wikipediaredigeringar med det övriga akademiskt skrivande vara att användaren lämnar sitt ORCID-ID (Open Researcher and Contributor ID) på sin användarsida så att redigeringarna sugs in från Wikipedia till den övriga sammanställningen, se exempel här längst ner?
Är syftet verkligen att man ska kommunicera sin egen forskning? Det blir, åtminstone i ämnen med mer "kumulativ" kunskapsuppbyggnad, som t.ex. naturvetenskap, medicin och teknik extremt smala bidrag. Om man dessutom fokuserar på doktorander blir det ännu smalare. Att få kunniga personer att beskriva sitt ämnesområde (biokemi, hållfasthetslära, statsrätt eller vad det nu kan vara) på populärvetenskaplig eller grundkursnivå är väl betydligt mer eftersträvansvärt. Jag ser snarast aktuella, internationellt gångbara läroböcker och möjligen översiktsartiklar som de källor som ska användas, och inte originalpublikationer skrivna av de forskare som skriver artiklar. Vi pratar nog mer om ett behov av "ovanligt pedagogiska lektorsinsatser". Att få in yngre forskare på sådant skrivande kan nog vara nyttigt för dem också. Poängen med att få in aktiva forskare är väl att man får djupt ämneskunniga personer med aktuella kunskaper och god tillgång till källor, inte att våra läsare vill veta exakt vilket forskningsprojekt de själv sysslat med de senaste tre åren.
Det som forskare och doktorander framför allt kan visa genom sina bidrag på Wikipedia är skicklighet i att kommunicera för den bredare allmänheten, dvs jag håller helt med dig om vad som är poängen här.
