Projekt:Media i Wikipedia 2013/Ansökan till Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för mediaforskning

Ansökan har avslagits.

Ansökan

Organisation: Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för mediaforskning

Sista ansökningsdatum: 2013-09-30

Max bidrag: ? kr

Bedömd chans: ?

Väntevärde: ?

Värde för WMSE (1-5):

Beslutsdatum: ?

Uppföljning inför inskick:

Har till ändamål att främja vetenskaplig undervisning och forskning inom mediaområdet. Tanken är att denna forskning ska ligga till underlag för en artikel som går in i verksamhetsplanen på Utbilda allmänheten.

Beteckning

Massmedia i Wikipedia - dess förekomst och användning

Start och slut

2014-01-01 - 2014-08-30

Bakgrund

Syfte

Att undersöka hur massmedia används som källa på Wikipedia.

Betydelse

Massmedia är en av källorna som används på Wikipedia. För aktuella händelser uppdateras Wikipediaartiklar minuterna efter att källorna finns tillgängliga via massmedia. Detta resulterar i en snabb sammanställning från olika källor. Journalister får genast nytta av detta då 92% av svenska journalister använder sig av Wikipedia (Cision, 2010). Här finns också en risk för cirkelresonemang, att påståenden på Wikipedia källbeläggs med material från journalister som har använt Wikipedia som källa. Ett första steg för att få förståelse för denna process är att undersöka hur källor läggs till och fortlever.

Wikipedia är Sveriges femte mest besökta webbplats och hade i augusti 2013 över fem miljoner sidvisningar per dag. Wikipedia blir i allt högre grad den källa där samtiden hämtar sin kunskap. Det finns i dag runt 285 språkversioner av Wikipedia. Av dessa har 40 språkversioner fler än 100 000 artiklar, varav den största är den engelskspråkiga med över 4 miljoner artiklar. Svenska Wikipedia är den elfte största språkversionen med omkring 550 000 artiklar och 3000 aktiva användare. Dagligen skapas omkring 200 nya artiklar på svenska. Därmed borde den också vara en naturlig arena för de som vet mest om ett ämne att dela med sig av sin kunskap. Samtidigt finns tillgänglighetsaspekten med, likväl för de som skriver Wikipedia som de som läser, vilket gör att källor som finn på nätet och är länkbara ligger närmare till hands att använda.

Wikipedia är också ett kollektivt projekt, där ingen expert kan räkna med att stå oemotsagd utan att förklara sina slutsatser. Detta skapar en nära kommunikation med läsarna som kan kommentera både nästintill momentant, men också i det långa perspektivet, det vill säga så länge en artikel finns till. Att motivera, och kanske till och med att försvara sina inlägg i en kontinuerlig dialog är en ovanlig situation för en forskare, men ger en direktkontakt som annars är svåruppnåelig. Detta görs i regel just genom källhänvisningar och att undersöka hur dessa "överlever" kan avslöja mycket.

Frågeställningar

Vilka källor används på Wikipedia?
Hur används källorna på Wikipedia?
Hur snabbt läggs källorna upp från att de publiceras?
Tas källor bort och hur länge ligger de i så fall kvar innan det sker?

Genomförande

För undersökningen görs en statistisk analys av flera variabler. Dels kontrolleras vilka källor som används och dels hur de används på Wikipedia. Hur snabbt de kommer upp och hur länge de ligger kvar är också intressant att undersöka.

Analysen kommer att göras genom att ta den senaste databasdumpen från Wikipedia så att vi kan arbeta med ett material som inte förändras. Eftersom all historik finns lagrad på Wikipedia, alla versioner av varje artikel, när de gjordes och vilka förändringarna som gjordes, finns möjligheten att bearbeta data på ett avancerat sätt. Datamängden är stor, på svenska Wikipedia uppgår alla sidversioner och metadatat kring dem till 7,7 GB (databasdump från 2013-05-03).

Presentationer

Resultaten kommer att lämnas in som bidrag på konferenserna Wikisym och Wikimania som hålls i Berlin respektive London i augusti 2014, därav den långa projektperioden. Dokumentation av projektet kommer kontinuerligt att ske på Wikimedia Sveriges hemsida och är tillgängligt för Wahlgrenska stiftelsen och andra intressenter att följa under hela projektet. Därtill kommer resultaten löpande presenteras i bloggar.

Budget

Personal: 70 000 kr
Material och utrustning: 0 kr
Resor: 10 000 kr
Tryckningskostnader: 0 kr
Övrigt: 0 kr

Tidplan

2014-01-01 Projektstart

2014-01-31 Statistisk analys klar

2014-02-28 Artikel klar

2014-04-30 Inlämning till Wikisym och Wikimania

2014-08-08 Wikimania startar

2014-08-30 Slutrapportering klar

Personal

Dr. André Costa kommer att genomföra undersökningen.

Upphovsrätt

Allt resultat från projektet kommer att licensieras under Creative Commons-Erkännande-Dela lika (CC-BY-SA-3.0) och publiceras öppet på Wikimedia Sveriges wiki.

Bidragsmottagare

Wikimedia Sverige är en ideell förening med syfte är att göra kunskap fritt tillgänglig för alla människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt (uppslagsverket Wikipedia, mediadatabasen Wikimedia Commons, utbildningsplatsen Wikiversity, den fria ordboken Wiktionary med flera).

Tänk dig en värld där varje människa på den här planeten får fri tillgång till världens samlade kunskap. Det är vårt mål.

Föreningen verkar för att sprida kunskap om dessa projekt, förbättra dess innehåll, främja användande av dem, samt stötta för projekten väsentlig teknik. Fri kunskap innebär information som är tillåten att kopieras, återanvändas och spridas vidare, inklusive för kommersiella syften, utan kostnader eller andra restriktioner mer än attribuering.

Wikimedia Sverige är en organisation driven av frivilliga och vi ser att frivilliga även fortsatt spelar en central roll i alla våra aktiviteter. Sedan första halvåret 2012 har vi också ett mindre kansli i Stockholm med anställd personal.

Föreningen bildades 2007 och är en av drygt trettiofem liknande organisationer runtom i världen som är erkända av Wikimedia Foundation som "chapters" av denna stiftelse, men fungerar helt självständigt både juridiskt och i det dagliga arbetet. Vi arbetar med Wikipedias gemenskap av frivilliga bidragsgivare samt med institutioner, främst museer, universitet och statliga verk som till exempel Riksantikvarieämbetet, för att göra frilicensierat material tillgängligt och med att hjälpa andra att återanvända materialet. Vi samarbetar också med andra organisationer som är för fritt innehåll i Sverige, och med organisationer inom den globala Wikimedia-gemenskapen.

Föreningens ekonomi baseras på medlemsavgifter, mindre donationer, årliga bidrag från Wikimedia Foundation från 2012 samt ett fåtal projektbidrag från EU och ett mindre antal stiftelser.