Debattartikel till Göteborgsposten juli 2009
Introduktion
Under juli har Eva-Lotta Hultén skrivit i GP om att forskningens tredje uppgift, d.v.s. att informera allmänheten, är lågt prioriterad på universitet och högskolor (10/7 respektive 13/7). Samtidigt visar undersökningar att allmänheten inte är tillräckligt kunnig om vetenskapliga rön och metoder. Den här utvecklingen är skrämmande, tycker vi inom Wikimedia Sverige. I en rad initiativ har vi därför försökt få forskare att komma dit allmänheten går för att få sin information.
Varifrån får allmänheten sin information?
Forskare vill gärna publiceras i vetenskapliga tidskrifter, eftersom det påverkar hur mycket pengar deras ämnesområde och deras forskning får. Men artiklarna är författade av forskare för forskare och syftar framför allt till att publicera rön om något slags system (immunförsvaret, supraledare...) läsaren redan är införstådd med, så icke-experter får ut föga av att läsa denna typ av tidskrifter. Dessutom är den absoluta majoriteten av dessa tidskrifter dolda bakom betal-lösenord. Som direkt kanal för att upplysa en nyfiken allmänhet om forskningens resultat har denna typ av publikationer därför mycket ringa värde.
De flesta får istället sin information från två källor: TV och Internet. Forskare gillar sällan TV eftersom ämnen ofta snuttifieras och längre resonemang sällan tillåts. På Internet finns å andra sidan många möjligheter.
Alla universitet och högskolor har idag webbplatser där de kan publicera information om den egna verksamheten. Dessa webbplatser vore en tänkbar plattform för att publicera den egna forskningen i mer lättsmält form, men då skulle den som vill hänga med i utvecklingen inom ett ämnesområde behöva följa dussintals likartade webbsidor, istället för att hitta en samlad översikt. De svenska eller europeiska högskolorna skulle kunna enas om att skapa en populärvetenskaplig webbportal om de olika disciplinerna från vilken man länkar till alla nya artiklar inom området, men i praktiken förefaller detta osannolikt.
Ett mer vanligt alternativ för allmänheten att få reda på något är att använda en sökmotor såsom Google eller Yahoo. Där får man allt som oftast upp Wikipedia bland de första resultaten. Wikipedia är en av världens tio mest besökta webbplatser och den överlägset största informationskällan (de andra sajterna på tio-i-topp är sökmotorer, bloggar och sociala medier, såsom Facebook). Om man vill nå ut är alltså Wikipedia den mest logiska platsen att börja på.
Wikipedia innehåller redan flera miljoner artiklar om alla tänkbara ämnen, från lättviktigaste populärkultur till teoretisk fysik. Innehållet skapas genom att användarna skriver artiklarna tillsammans. Det här får en del forskare att bli skeptiska, eftersom de tror att skribenterna i regel är unga amatörer, men det finns gott om experter bland skribenterna, från professorer till läkare. Dessutom övervakar skribenterna varandras bidrag för att se till att innehållet hålls sakligt och neutralt. Där är bruket av referenser till källor viktigt - och vidarehänvisningar till vetenskapliga artiklar är alltid uppskattade. Länkarna till andra artiklar på Wikipedia ger läsaren en helhetsbild som är oöverträffad: begrepp förklaras, bakgrunder beskrivs och man kan gå steg för steg från introduktioner i ett ämne till minsta lilla detalj inom ämnet. Forskaren Tim Vickers om Wikipedia som källa för hälsoinformation.
Det finns dock vissa begränsningar när man skriver på Wikipedia, framför allt av självpåtagen karaktär i form av riktlinjer. En viktig riktlinje är att Wikipedia inte skall ta ställning, utan förhålla sig neutralt. En annan riktlinje är att Wikipedia inte skall publicera originalforskning som inte redan fått spridning, utan enbart referera vad andra redan publicerat — detta framför allt för att Wikipedias frivilliga redaktörer inte har någon rimlig möjlighet att granska de vetenskapliga rönen i sig, men det är däremot inte svårt att verifiera om ett påstående med angiven källa stämmer överens med källans påstående.
Wikipedia och forskarna
Forskarna har börjat upptäcka Wikipedia. Inte bara som studieområde eller som källa för bakgrundsinformation, utan som ett sätt att på enklast möjliga sätt utföra den tredje uppgiften. Forskarnas uppmärksamhet beror delvis på att kvaliteten på Wikipedias artiklar har blivit bättre, men det är också ett resultat av ansträningar från föreningar såsom Wikimedia Sverige. Förra året anordnade vi konferensen Wikipedia Academy för forskare i Lund, och i år kommer en ny liknande konferens äga rum i Stockholm. Internationellt har liknande konferenser pågått sedan 2006. Nu senast hade den statliga myndigheten National Institutes of Health i USA samlat den största gruppen forskare och webskribenter någonsin i sin verksamhet för USA:s första Wikipedia Academy. Anledningen var att de insåg hur viktig Wikipedia är för spridandet av information om deras område.
I Sverige har det här intresset främst drivits av bibliotekarier. De står ofta mittemellan forskningen och allmänheten. Wikimedia Sverige har haft god kontakt med bibliotekarierna, men hoppas nu att fler svenska forskare anammar Wikipedia som medium. Inte minst för att det får så många positiva effekter, men kanske ännu mer för att det ligger i forskningens natur. Som professorn i biokemi och molekylär biologi William Wedemeyer sa under Wikipedia Academy på NIH: "As scientists it is our calling to provide knowledge to the world. I hope you answer that call."