Inte redigerbar
Text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-Dela Lika; ytterligare villkor kan gälla. Se användarvillkoren för detaljer.
Hurra för att arbetet med detta har kommit så långt!
En fråga, det nämns att "Under 2021 omförhandlades alla föreningens telefonabonnemang och kostnaden för dessa blev därmed lägre än vad de var 2019 (och därmed även 2020)." På vilket sätt är det relevant i sammanhanget? Använder ni en modell med strikt koppling mellan kostnaden av en tjänst och dess klimatpåverkan?
Hej @Ainali! Tack för positiv respons och fråga.
Det stämmer att vi använder en – så långt – relativt strikt koppling mellan kostnader och klimatpåverkan. Undantaget så långt är Gleesys, som ju nämns i texten, varifrån vi kunde få faktiska siffror. Jag ska föra upp underlaget, där jag tror att detta syns tydligare.
Det är ingen perfekt metod. Därav de två nästa stegen om att standardisera processer och förbättra data framöver. Men det får ju göras kostnadspost för kostnadspost, för att se vad som kan ersättas med faktiska siffror.
Är det ens en bra metod? Det skulle ju göra att en billig flygresa ser ut att ha mindre klimatavtryck än en dyrare tågresa trots att det kan vara en magnituds storleksskillnad åt andra hållet i verkligheten. Samma sak kan ju gälla i många andra sektorer där alternativ med mindre utsläpp kostar mer.
@Ainali: Flygresor redovisas inte utifrån spenderade pengar, så det sätt som du beskriver i ditt exempel kommer inte att inträffa. I dagsläget har vi rapporterat 2019-2021 utifrån tillryggalagda kilometer (och med emissionsfaktorer utifrån vilken typ av färdmedel som används). Till 2023, med förändrade processer för hur vi bokar resor, kommer vi att kunna redovisa helt faktiska tal för flyg och tåg. Som du ser är utsläppen indelade i resor, inköp, energi och digital interaktion.
Under såväl rubriken "underlag" som "metodologiska begränsningar" försöker vi förklara vilka problem som kvarstår vad gäller inköp, och hur vi hoppas förbättra detta till 2023:
"Det kräver dock ett större arbete att få in faktisk data vad gäller redovisning av inköp, eftersom faktiska utsläppstal är svårare att erhålla vad gäller inköp, i synnerhet då det är information som ägs av andra och är beroende av deras kunskap.
För att ändå visa på möjligheterna har en utgiftspost särredovisats. Det handlar om servrar hos Gleesys, från vilka vi har kunnat få mer exakta siffror. Kostnaderna för servrarna har dragits av den kostnadsgrupp de tillhör, och siffrorna för utsläpp har lagts till under rubriken “Digital-interaktion”.
Och
"Wikimedia Sveriges ambition är att ta fram de reella siffrorna för så många av dessa emissionsfaktorer som möjligt till 2023, så att schablonberäkningarna kan ersättas. Det kommer dock inte att gå med alla. Det finns således en osäkerhet i resultatet, som framförallt kommer ur kategorin inköpta varor och tjänster."