Projekt:EU-ansökan för HOT/Ansökan till MSB 2

Från Wikimedia
Hoppa till: navigering, sök
Ansökan har beviljats.

Beviljat med 150 000 kr (inte 250 000 kr som sökts)

Ansökan
Organisation: MSB
Sista ansökningsdatum: 2015-05-19
Max bidrag: 150 000:- som projektledare + 50 000 per partner
Bedömd chans: 20%
Väntevärde: 30 000
Värde för WMSE (1-5): 4
Beslutsdatum: 2015-06-09
Uppföljning inför inskick:

Titel

Användargenererad geografisk data vid katastrofinsatser

Datum

  • Projektstart: 2015-08-01
  • Projektslut: 2016-07-31

Projektmål

  • Vilka är målen för forskningssatsningen? (Max antal tecken 2000.)

Syftet med detta projekt är att vetenskapligt utveckla metoder som ökar möjligheten för allmänhet och organisationer att effektivt bidra med kartmaterial vid humanitärt biståndsarbete, med ett speciellt fokus på kriser och katastrofer. För detta behövs en vetenskaplig undersökning av både gemenskap, teknik och metoder. Trots den snabbt ökade användningen av användargenererat kartdata i humanitära missioner är den vetenskapliga publiceringen runt detta väldigt begränsat vilket den här forskningssatsningen kommer att hjälpa till att råda bot på.

Målet är tudelat: att (1) skapa en serie vetenskapliga publikationer som beskriver olika metoder hur fri kartdata kan skapas och användas för olika aktörer med de begränsningar och möjligheter som finns runt detta, samt (2) att genom de vetenskapliga insikterna som nås även aktivt implementera nya experimentella lösningar som direkt kommer de organisationer som behöver bättre underlag (såsom MSB) till godo. Genom detta planeringsbidrag har vi som mål att knyta 6-9 deltagande institutioner från minst 4 länder till det Horizon 2020-projekt vi räknar med att genomföra med start 2016.

Förväntad effekt (av projektets resultat)

  • Vilken effekt vill ni uppnå i samhället med det projekt som ni föreslår för Horisont 2020? (Max antal tecken 2000.)

Europeiska Unionen är en oerhört aktiv aktör inom humanitärt biståndsarbete med missioner i mängder av länder. Ett detaljerat kartunderlag kombinerat med snabb informationshantering av geografisk data är centralt för att team som deltar i internationella insatser av olika slag skall kunna genomföra sitt arbete snabbt och säkert. Hastighet kan i många fall rädda liv och avgöra om en mission blir framgångsrik. I många av de fattigaste länderna saknas dock ofta uppdaterat kartmaterial vilket gör det svårt att göra tillförlitliga bedömningar samt skapar praktiska problem på plats. Genom crowdsourcing, ex. den användargenererade världskartan OpenStreetMap, finns möjligheten att åtgärda en del problem. Genom initiativet Humanitarian OpenStreetMap Team (HOT) kopplas biståndsarbetare och volontärer samman för att skapa specifika kartor över katastrofområden för de som arbetar på platsen. Kartor från HOT har redan framgångsrikt används vid flera stora katastrofer, ex. vid jordbävning i Haiti och vid Ebolautbrottet i Västafrika. Användningen av cowdsourcing i katastrofsituationer har dock inte utvärderats vetenskapligt tidigare, vare sig gällande utfallet av tidigare insatser eller för att förbättra kommande. Detta är dock oerhört viktigt för en fortsatt positiv utveckling.

Genom den tillämpade forskning som bedrivs inom ramen för EU-projektet kommer det att undersökas hur volontärer och organisationer bättre kan bidra med den geografiska information som behövs i biståndssammanhang samt för lokala beslutsfattare. En bättre förståelse för vilka behov hjälporganisationerna har och hur dessa kan uppfyllas kommer att nås. Flaskhalsar identifieras och kan lösas för att arbetet med karteringen skall gå ännu snabbare och med högre kvalité. Genom praktiska experiment kommer projektgruppen att undersöka hur antalet volontärer och samarbetsorganisationer kan ökas internationellt och på plats i utvecklingsländerna och värdet maximeras.

Målgrupper

  • Hur ska resultaten av forskningen kunna omsättas i praktiken och av vem? Var konkret i beskrivningen av målgrupperna för forskningssatsningens resultat. (Max antal tecken 2000.)

Forskningsresultatet kommer att vara direkt användbart för alla organisationer som verkar i kris- och konfliktområden. Forskningen och kommunikation av denna kommer skapa medvetenhet och visa hur det kan hjälpa dem i det praktiska arbetet och vad de kan göra för att själva bidra. Detta nås genom publikationer och presentationer av resultatet samt olika typer av anpassade hjälpguider/stöddokumentation.

Forskningen kommer även bidra till att utveckla de strukturer som behövs för att crowdsourcingen skall fungera effektivt och undvika flaskhalsar. Det kommer alltså att hjälpa till att guida utvecklingsarbetet för både OpenStreetMap och Mapillary samt de metoder och processer som finns runt aktiveringen av volontärer i HOT och andra projekt som samlar in geografisk data.

Slutligen kommer en bättre kunskap om hur onlinegemenskaper formeras att gynna mängder av företag och projekt, inklusive Wikimedias många projekt (såsom Wikipedia). Möjligheten att använda crowdsourcing kan potentiellt hjälpa till att lösa många problem, men det behövs en bättre förståelse för hur engagemang för frågan skapas och hur det bibehålls och kanaliseras på ett bra sätt.

Det skapar även engagemang hos allmänheten. I ett senare steg kommer kartorna som skapas på OpenStreetMap även att kunna inkluderas på Wikipedia för att beskriva katastrofen vilket verkar folkbildande och skapa intresse för det arbete som sker (p.g.a. den enorma användningen av Wikipedia).

Projektsammanfattning (ca 4000 tecken) som ska innehålla:

  • Utlysningens namn: Planeringsbidrag Horisont 2020
  • Sista ansökningsdatum: 2015-04-01

Kartmaterial och snabb bearbetning av inkommande information behövs för effektiva humanitära insatser. Det finns ingen tid för väntan i en katastrofsituation. Detta projekt kommer att studera teknikutvecklingen och vilka möjligheter crowdsourcing skapat för bättre hantering av kriser. Detaljerat geografisk data är centralt för en förbättrade förberedelser, ledning och samverkan mellan aktörer i en krissituation samt som en grund för att fatta välgrundade politiska beslut under återuppbyggnadsarbetet. Mängder av data samlas in under en mission och det bör vara möjligt att enkelt dela detta med andra aktörer för att undvika dubbelarbete och se till att det finns tillgängligt även efteråt − och ju fler som deltar desto bättre. Det finns flera beprövade plattformar för detta men både produktion och användning av materialet behöver granskas och utvärderas vetenskapligt för fortsatt utveckling, vilket detta projekt syftar till.

Konsortiet består i dagsläget av representanter från näringsliv (SME), civilsamhälle samt akademi. Detta möjliggör att den behovsbaserad forskningen direkt kommer att komma till användning samt tillgång till material som annars vore svårt för forskarna att komma över. Projektgruppen har omfattande expertis inom crowdsourcing, geografisk information, sociala medier och IT för utvecklingsarbete. Centrala komponenter för att genomföra ett framgångsrikt projekt inom området.

Ideella föreningen Wikimedia Sverige (WMSE) är projektkoordinator. Föreningen har ett omfattande internationellt nätverk (med systerföreningar i nästan alla EU-länder) och arbetar med några av världens mest kända crowdsourcing-produkter såsom Wikipedia och OpenStreetMap. WMSE har drivit flera större projekt och har stor erfarenhet av att skriva projektansökningar, inkl. till EU-medel. Föreningen arbetar aktivt tillsammans med akademin i flera projekt.

Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) på Stockholms universitet kommer att som akademisk partner säkerställa att de mest kvalificerade forskarna på europeiska universitet engageras i projektet. DSV har genomfört mängder med forskningsprojekt som fokuserar på hur IT kan användas som en del av biståndsarbete. DSV har lett flera stora internationella akademiska projekt inom angränsande områden.

Mapillary AB bidrar med expertis om hur bilder på gatunivå används och kan användas för humanitära insatser (vilket bl.a. gjorts på Haiti). Bilderna kan automatiskt analyseras för att utvinna information om ex. gatuskyltar och textinformation samt länka data med andra öppna projekt. Mapillary bidrar med att undersöka och skapa nya verktyg, rutiner och rekommendationer för att samla in visuell och positionsdata snabbt, och ladda upp bilder och information med minimal fördröjning för att få informationen snabbt tillgängligt till vidare användning.

Detta stöd skulle möjliggöra för oss att bygga det nätverk som behövs för en ansökan till Europe as a Global Actor år 2016. Projektgruppen beräknas med planeringsbidraget utökas till ca. 6-9 utländska partners. Både bland de som arbetar direkt med crowdsoucringprojekten (för ytterligare förankringen hos slutanvändarna) samt med akademisk spetskompetens inom ex. traumapsykologi, bistånds- och katastrofarbete etc. Även om exakt fokus kan komma att variera beroende på utlysningstextens formuleringar kan nätverksbyggandet till stor del börja omgående och en stor del av grundtexten skrivas. Initialt sätts en serie kriterier upp för vilka kompetenser som behövs och därefter sprider vi en inbjudan i våra respektive nätverk. Projektet presenteras på internationella evenemang för att knyta organisationer till projektet. Allt material som produceras är under fri licens.

Bilagor

  • CV för sökande
  • Budget
    • Koordinator
      • Löner: 75 000 kr
      • Resor: 15 000 kr
    • Projektpart DSV
      • Löner: 30 000 kr
    • Projektpart Mapillary
      • Löner: 30 000 kr

Resorna är för att koordinatorn ska kunna skapa och stärka kontakter med europeiska partners. Detta kommer att göras dels i samband med evenemang då flera potentiella partners ändå samlas på samma ställe, men också genom specifika möten.

  • Projektbeskrivning (frivillig)

Projektbeskrivning

Vid internationella insatser är det viktigt att ha geografisk data (ex. kartmaterial) både i det initiala arbetet för att rädda människoliv, men det är även en central komponent för att planera återuppbyggnaden och få en katastrofriskreducering. Att förbereda kvalitativt kartmaterial är en del av beredskapen för internationella bistånds- och katastrofinsatser och frågan är hur det på bästa sätt kan åstadkommas. Modern teknologi med väldigt snabb insamling och behandling av satellitbilder och flygfoton, samt högkvalitativa mobilkameror (som även de fattigaste har tillgång till) har skapat möjligheten att snabbt få ut stora mängder data till hjälparbetare. Men hur kan denna enorma datamängd göras förståelig och greppbar?

Materialet kan användas för att förbereda sig mentalt på de påfrestningar som man kommer att möta (d.v.s. ge så mycket bakgrundsmaterial som möjligt) och aktivt på plats under insatsen kan materialet användas för att kunna ta sig till rätt plats, prioritera områden m.m.

De senaste åren har användningen av så kallad crowdsourcing, där allmänheten engageras i arbetet, skapat nya metoder för att snabbt bearbeta stora mängder information. Tidskrävande uppgifter bryts ned i mindre delar så att tusentals personer utsprida över hela världen kan samarbeta. Wikipedia är ett exempel på framgångsrik crowdsourcing och den fria världskartan OpenStreetMap en annan. För räddningsarbetare kan värdefull information bearbetas av volontärer på åtminstone två sätt: (1) från foton och information från allmänheten i det drabbade landet (som dock måste sorteras och utvärderas på något sätt); samt (2) från volontärer som i andra länder hjälper till att bearbeta och förädla det tillgängliga materialet, ex. genom att använda satellit- och flygfoton som grund för att skapa fria och mycket detaljerade kartor.

Genom crowdsourcing-plattformarna kan konsument och producent bli densamma och kan själv aktivt bidra med mer information som andra organisationers insatser kan ha nytta av. Som ett exempel kan en organisation som innan katastrofen arbetat i landet med att borra brunnar dela informationen på OpenStreetMaps kartor, så att den organisation som skall sätta upp ett fältsjukhus vet att det finns rent vatten i närheten och kan ta det i beaktande vid val av plats utan att slösa tid på att behöva åka runt och leta. Genom att bidra till en gemensamt underlag kan dubbelarbete undvikas och resurser sparas. Detta är tekniskt möjligt och det som saknas är förståelse och kännedom runt detta samt att lösa specifika problem och flaskhalsar för att göra det enklare och smidigare. Då forskningsbaserade resultat gällande användbarheten och behoven saknas är det svårt att övertyga organisationer och volontärer om värdet av att bidra på ett effektivt sätt. Detta sker alltså redan, men hur väl fungerar detta arbete? Gör det skillnad? Når det ut till hjälparbetarna? Vilka behov finns för att göra det enklare att bidra och använda materialet? Och vad kan göras för att processerna och metoderna skall kunna förenklas och utvecklas ytterligare? Det finns en upplevelse hos många av de mest aktiva deltagarna i crowdsourcing-projekten och hos biståndsorganisationerna av att vid varje katastrof så dyker det upp oväntade problem och flaskhalsar som skapar problem att uppnå de mål som satts. Det sliter på alla och riskerar samarbeten och kvalité. Genom detta projekt hoppas vi kunna bidra med den kunskap som behövs för att de förbättringar som behöver ske ska kunna äga rum proaktivt.

Bakgrund

Humanitarian OpenStreetMap Team

Humanitarian OpenStreetMap Team (HOT) fokuserar på att skapa kartor för platser som råkat ut för någon form av katastrof och där kartdata saknas för de som arbetar på platsen. Målet är att hjälparbetare genom kartmaterialet skall kunna planera sitt arbete. De fattigaste länderna saknar ofta uppdaterat kartmaterial vilket gör det svårt att göra tillförlitliga bedömningar. HOTs arbete är en del av arbetet med den fria världskartan OpenStreetMap som alla kan bidra till (d.v.s. crowdsourcing). OpenStreetMap använder fria licenser vilket gör det möjligt för en organisations som arbetar i ett katastrofområde att (enkelt och kostnadsfritt) ladda ned kartorna och även modifiera dem efter egna behov. Data från projektet kan sedan användas för att utveckla scenarios för hur olika katastrofer bör hanteras. För detta kan ex. den fritt licensierade InaSAFE (http://inasafe.org/en/) användas.

Kartorna har ex. används vid översvämningar i sydöstra Europa och Malawi, vid vulkanutbrott i Indonesien samt av Läkare utan gränser och Röda korset under ebolautbrottet i Västafrika 2014 (för att ha koll på spridning och hur de skulle planera sina insatser). Insatserna i Guinea, Liberia och Sierra Leone från HOT ledde till att 90 000 km vägar, 650 000 byggnader och 20 000 ortsnamn har lagts till av de ca. 700 volontärer som bidragit. Kartläggningen efter jordbävningen i Nepal tog det hela till en ny nivå med ca. 4 000 volontärer som hjälpte till att skapa kartmaterial för räddningsarbetarna. För katastrofer som inte får så omfattande medial uppmärksamhet är det ofta mycket svårare att engagera tillräckligt med personer som bidrar. Detta projekt kommer att testa nya vägar för att uppnå detta och undersöka olika aspekter för hur arbetet kan hålla en ännu högre kvalité och även ske förebyggande baserat på reella behov i olika situationer.

För att korta tiden innan kartmaterialet är redo att användas, och säkerställa kvalitén, behövs mångdubbelt fler personer och organisationer engagerade. I Europeiska länder där det finns stor datorvana hos majoriteten av befolkningen, ett aktivt föreningsliv och ett omfattande biståndsarbete (Sverige är synnerligen starkt på alla dessa områden) bör det finnas en stor potential att engagera fler volontärer och organisationer.

Det finns även ett stort behov av att engagera biståndsorganisationer som finns på plats och redan samlar in data att dela sin data genom OpenStreetMap. På så sätt kan organisationerna enkelt undvika dubbelarbete och säkerställa att det arbete de gör även är användbart för befolkningen i länderna efter att katastrofen har lösts. Det direkta katastrofarbetet blir därigenom, utan kostnad, även en del av återuppbyggnadsarbetet.

Kartorna byggs upp på två sätt: (1) Personer på plats åker runt med en GPS och laddar upp data från den (d.v.s. de vägar de färdats på) samt tar anteckningar om ex. husnummer, gatunamn m.m. (2) Personer sitter hemma och med hjälp av satellit- och flygbilder som bakgrund ritar upp de vägar och hus som finns i området (så kallad vektorisering). De kan även använda äldre kartor som inte finns digitala och vektorisera dem.

Mapillary

Mapillary AB är ett företag baserat i Lund. Deras produkt, Mapillary, sätter samman bilder från gatunivå som tas av allmänheten (liknande Google Street View, fast skapat av användarna och fritt att återanvända). Eftersom alla kan bidra med bilder på ett område är det möjligt att använda Mapillary i en krissituation för att förse de som skall verka där med så mycket information som möjligt. Det huvudsakliga sättet att bidra med bilder är genom en mobilapp som med hjälp av olika inställningar (beroende på om du ex. åker bil eller går) tar bilder i olika intervaller. Appen sparar ned information om var bilden tagits (via GPS) och laddar sedan automatiskt upp bilderna när wifi finns tillgängligt. Bilderna placeras sedan som ett spår på en OpenStreetMap karta. Allt fler i katastrofdrabbade länder har tillgång till smartphones med högkvalitativa kameror och även de flesta biståndsarbetare har tillgång till smartphones vilka då kan användas för att snabbt samla in information om hur området drabbats och möjliggöra kvalificerade bedömningar på distans.

Information från sociala medier

Det finns flera projekt som arbetar med att samla in och bearbeta det material som nuförtiden strömmar in genom sociala medier för att göra det greppbart och placeras ut på kartor. Det kan ex. handla om bilder som delas på skadade byggnader eller i extremfall om människor som är fast i rasmassorna (som har information om vilken adress det handlar om) eller om information om vilka behov de som drabbats har i olika områden. Det rör sig om miljontals tweets och inlägg på Facebook och Instagram som behöver analyseras och processas och volontärer kan aktivt bidra med hjälp efter korta introduktioner.

Syfte och mål

Syftet med detta EU-projekt är att vetenskapligt utveckla metoder som ökar möjligheten för allmänhet och organisationer att effektivt bidra med kartmaterial vid humanitärt biståndsarbete, med ett speciellt fokus på kriser och katastrofer. För detta behövs en vetenskaplig undersökning av både gemenskap, teknik och metoder. Då samordning på EU-nivå blir allt mer organiserad är det rimligt att redan från början titta på hur metoder som passar för fler länder kan utvecklas. Trots den snabbt ökade användningen av användargenererat kartdata i humanitära missioner är den vetenskapliga publiceringen runt detta väldigt begränsat vilket den här forskningssatsningen kommer att hjälpa till att råda bot på.

Fokuset är tudelat: att (1) skapa en serie vetenskapliga publikationer som beskriver olika metoder hur fri kartdata kan skapas och användas för olika aktörer med de begränsningar och möjligheter som finns runt detta, samt (2) att genom de vetenskapliga insikterna som nås även aktivt implementera nya experimentella lösningar som direkt kommer de organisationer som behöver bättre underlag (såsom MSB) till godo. Genom detta planeringsbidrag har vi som mål att knyta 6-9 deltagande institutioner från minst 4 länder till det Horizon 2020-projekt vi räknar med att genomföra med start 2016.

Frågeställning

Forskningsfrågor kommer att behöva avgränsas under arbetet med ansökningen till Europe as a Global Actor i Horizon 2020, men skulle bl.a. kunna innefatta att undersöka:

  • Vilka behov olika aktörer i samhället har gällande kartmaterial. Internationella såväl som lokala organisationer/beslutsfattare. D.v.s. vid förebyggande arbete, vad bör volontärer/samarbetsorganisationer prioritera och i vilken ordning?
  • Hur fler volontärer och organisationer (enskilda personer, GIS-studenter, NGO:er, företag) kan engageras i skapandet av bättre kartor över jordens fattigaste länder (både på plats och på distans). Vad efterfrågar de? Vilka rutiner behöver sättas upp runt detta?
  • Användarvänligheten hos OpenStreetMap för denna typ av uppgifter. Vilka problem finns? Hur kan de lösas?
  • Kvalitén på den data som finns i kartorna. Går det att automatiskt undersöka detta? Är kvalitén tillräckligt hög för hjälparbetarnas behov enligt de som är på plats? Vad är rimligt att förvänta sig och är alternativet bättre?
  • Vilket material organisationer på plats behöver bidra med för att säkerställa hög kvalitet på bidragen från volontärerna (ex. bilder på vanliga byggnader m.m. så att de blir lättare att identifiera från satellitbilderna)?
  • Vilka nya möjligheter för bildinhämtning som kan användas vid kartering av ett högprioriterat område (drönare samt bilder på gatunivå)? Vilken teknik finns och hur kan den inkluderas? Vilka värden bidrar de olika alternativen med?
  • Hur bilder på gatunivå (genom Mapillary) kan användas för att mentalt förbereda insatspersonal inför en mission. Har möjligheten att se området och processa katastrofen innan de landar en positiv effekt på deras mentala hälsa?
  • Känner hjälparbetare till de nya digitala tjänsterna som bygger på crowdsourcing? Om inte, vilka arenor skulle informationen behöva presenteras på?
  • Vilken typ av informationsbearbetning av information som delas online via sociala medier kan inkluderas i arbetsflödet för de olika crowdsourcing-projekten? Ex. kan information som folk twittrar ut om skadade hus markeras upp på OpenStreetMaps kartor? Kan byggnader som är högriskkonstruktioner identifieras från Mapillarys bilder?

Deltagare

Projektkonsortiet består av Wikimedia Sverige, Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) på Stockholms universitet samt Mapillary AB. I samtliga organisationer finns personer med forskarbakgrund.

Wikimedia Sverige är den svenska nationella organisationen för Wikimedia-rörelsen och bedriver mängder med projekt som handlar om utvecklingen av öppen programvara och fri kunskap. Föreningen har bland annat stött OpenStreetMap i Sverige med en server och även anordnat evenemang för att förbättra kartorna vid katastrofsituationer. Dr. André Costa är utvecklare på Wikimedia Sverige och har fleråriga erfarenheter med att leda och utveckla projekt som involverar nya sätt att använda allmänheten i insamlande av information. André har bland annat varit svensk projektledare för Wikimaps Nordic som involverade fyra länder och fokuserade på historisk kartdata, arbetat med OpenStreetMap-kartor i projektet Offentligkonst.se samt genererat kartor med data för Wikipedia från WHO och Valmyndigheten. Hos Wikimedia Sverige arbetar han både med det tekniska utvecklingsarbetet såväl som med att engagera volontärer. Han har därigenom en fot i båda områdena med mängder av välplacerade kontakter. Andrés forskarbakgrund och erfarenhet från att arbeta i forskningsprojekt såväl som med praktiska projekt har gett honom de verktyg som behövs för att leda projektet och god vana att kommunicera med andra forskare.

DSV bedriver aktivt forskning gällande hur informations- och kommunikationsteknologi kan användas för att lösa problem i utvecklingsländerna och skynda på utvecklingen. Dr. Henrik Hansson är docent på DSV och har mer än 20 års forskning bakom sig. Han har utvecklat IT-system sedan 1998 och har en bred forsknings- och utvecklingsverksamhet internationellt. Deltagit i 9 EU-­projekt, 5 Sida­-projekt och 2 projekt finansierade av Världsbanken. Dessa har fokus på hur IT kan användas för att bygga upp ett samhälles olika funktioner på olika sätt. Detta projekt är en naturlig förlängning på denna forskning och knyter väl an till de projekt som redan bedrivs vid institutionen. Genom att DSV redan har pågående samarbeten i flera utvecklingsländer underlättas en lokal förankring och möjligheten att undersöka behov och aktivera olika grupper som kan hjälpa till.

Dr. Jan Erik Solem har en forskningsbakgrund inom matematik vilket tagit en praktisk omsättning i automatisk bildanalys. Detta ger gruppen bra grund för att kunna omsätta de resultat som kommer fram. Jan Erik är fortfarande knuten till Lunds universitet och har ett omfattande kontaktnät genom sitt medlemskap i den svenska nationella kommittén för matematik vid Kungliga Vetenskapsakademien.

Samtliga av de deltagande organisationer har ett stort internationellt kontaktnät bland forskningsinstitutioner som kan engageras i ett större EU-projekt med olika typer av expertis. Konsortiet har även produktexpertis vilket ofta är den saknade länken i ett framgångsrikt projekt och som allt för ofta förhindrar att resultatet kommer till direkt nytta hos slutanvändarna.

Forskningskommunikation

Planeringsprojektet samt det efterföljande EU-projektet kommer att drivas publikt på en öppen wiki-plattform vilket gör att det går lätt att följa arbetet. Alla publikationer kommer att publiceras som Open Access och under Creative Commons Erkännande-licens vilket gör att återanvändbarheten är hög. Utöver det kommer fortlöpande resultat att spridas i sociala medier samt genom pressreleaser och blogginlägg.