Projekt:Podcast/Avsnitt 197
Avsnitt 197
Inspelningsdatum: 2 november 2022
Publiceringsdatum: 2 november 2022
Lyssna:
Extern länk: https://wikipediapodden.se/avsnitt-197-av-underordnad-betydelse/
Programanteckningar
Programledare är Jan Ainali och Magnus Olsson.
Veckans punkter
- Välkommen
- Kort presentation av oss
- Grovsållning av ljudlogobidrag
- Aktuellt från svenska Wikipedia
- Internationella nyheter
- Mjukvarunyheter
- Veckans Wikipediaartikel
- Magnus: Szczecin
- Wikifikor, meetups och träffar i närtid
- Lördag: Wikidata Live redigering, YouTube Facebook
- Onsdag: Wikidata office hours
- Torsdag: Konversationstimme med Community Resilience & Sustainability om rörelsestrategi, styrning av styrelsen, Trust and Safety (och den universella uppförandekoden), gemenskapsutveckling och mänskliga rättigheter
- Nästa program
Programmanus
- JAN: Hej och välkommen till Wikipediapodden, ditt spöke som ger dig godis i form av nyheterna om världens största uppslagsverk! Jag heter Jan Ainali
- MAGNUS: och jag heter Magnus Olsson. [presentation]
- ...
- MAGNUS: .. och det var alla wikiträffar den här veckan.
- JAN: Dela gärna våra inlägg i sociala medier så att dina vänner också kan upptäcka podden.
- MAGNUS: och kom gärna med frågor, synpunkter eller ge oss tips. Tack för att ni har lyssnat!
- JAN: Vi hörs nästa vecka igen. Hej!
- MAGNUS: Hej!
Referenser
Transkribering
Följande transkribering gjordes med Whisper.ai och deras största modell varefter den har strukturerats här.
Till exempel bokhyllan Billy då.
Om vi fotar ett rum med en Billy-hylla och säger att det här är en Billy-hylla så är det inte direkt underordnad betydelse eller vad de kallar det.
Nej, men det kan ju vara underordnad mängd av bild i bilden så att säga.
Ja, precis.
Hej och välkommen till Wikipedia-podden, ditt spöke som ger dig godis i form av nyheterna om världens största uppslagsverk. Jag heter Jan Ainali. Och jag heter Magnus Olsson och jag har skrivit på Wikipedia sedan 2009. Senaste veckan lyssnade jag på en podd på Anders Måns och i den reciterade man i sin helhet en artikel i princip. Det var artikeln Bunkrar i Albanien. Ja, det var roligt tyckte jag. Det var en rolig artikel också och de var väldigt fascinerade över både artikeln och innehållet. Ja, och själv? Jag har firat Wikidatas tioårsdag. Jag var till grannstaden här till Utrecht och vi åt torta och snackade Wikidata och så där. Och sen så fick vi se såklart en lång eller lång, en fem minuter-video från Wikidata-teamet. Ni som lyssnar på podden, ni kommer få höra ljudet från introt här. Jag tyckte den var så himla söt, så här kommer den. Väldigt kort, bara tio sekunder med en liten animation med någon boll som ploppar in och exploderar med jättesöta ljud. Vad tycker du om den Magnus? Ja, det var en söt av ljud och den ser ut som en version i en tröja, den explosionen. Ja, det är samma grafiska tema. Ja, precis. Ja, det var kul. Hur har gått med ditt introtema förresten? Wikimedia-ljudtävling, Wikipedia-ljudtävling? Jag läste någonstans att de har gjort grovsållningen nu och så kommer det snart komma till röstning. Det var ju såklart alltid lite när det är öppet för allmänheten och de gör banners högst upp på Wikipedia för alla så kommer det in lite slask också såklart. Det var en liten blogg på Diff där några av dem som har gjort den här grovsållningen beskrev sina upplevelser. Den är lite rolig att läsa, så den kan vi gå in och läsa. I anteckningarna här, show notes.
Aktuellt från svenska Wikipedia
Vad händer annars på svenskspråkiga Wikipedia? Ganska aktiv gemenskap den här veckan tycker jag. Det är en kul grej idag. De här bunkerna tog jag upp på en sida som heter Wikipedia i media. Där fanns det också en blänkare om Julles bok. Johan Jönsson skrev en bok om Wikipedia och Wikipedia-gemenskapen för ett litet tag sedan. Wikipedia inifrån? Just det, någonting sånt. Den fick en understreckare i Svenska Dagbladet och det tycker jag resten är lite tjusigare än en recension. Det är någonting man tar upp inte för att man får en bok i handen eller så utan för att man har uppskattat något. Det är en krönika mer. Det handlade helt hårt om den här boken och lite hur han uppfattade Wikipedia. Man känner att han hade både läst och förstått boken. Och funderar kanske lite mest över vad det betyder. Hans bekymmer som egentligen kanske inte gjordes upp så mycket är vad som har gått förlorat när lagringsmediet papper mellan pärmar försvinner. Och kommer fram till att det kanske inte gör så mycket mer än att det är nostalgiskt. Och att han kanske inte vill vara den som hoppar på ett tekniktåg och bara bländas av allt blanka och vackra. Lite fegt kan jag tycka. Gemenskapen är ändå 20 år gammal. Och Wikipedia har varit en stor del av människors vardag i långt mer än tio år tycker jag. Men kul, jättekul att den uppmärksammades på det sättet tycker jag. Stort grattis. Och köp boken då om ni inte har gjort den. Och sen har vi också pratat bilder lite grann. Bilder på massproducerade verk, designerföremål. Ganska svårt tror jag egentligen. Jag kan tycka att det är svårt förklara varför vi kan ha bilder på det, men inte på konstverk till exempel. Utan vidare. Och då finns det någon, det finns någon undantag i upphovsrättslagen. Som i princip går ut på att det är okej om ett föremål fastnar på bild, men att det ska ha underordnad betydelse till innehållet. Och det halta lite grann när vi använder en sån bild i en artikel om föremålet. Till exempel bokhyllan Billy då. Om vi fotar ett rum med en Billy-hylla och säger att det här är en Billy-hylla så är det inte direkt underordnad betydelse eller vad de kallar det. Nej. Men det kan ju vara underordnad mängd av bild i bilden så att säga. Ja precis. Fast det är inte riktigt så de skriver utan det ska vara konstverk som förekommer i bakgrunden och eller annars ingår som en oväsentlig del av bilden. Och vi lyfter verkligen fram vad vi vill visa med den här bilden. Och sen så tycker jag att vi fuskar helt klart med det också. Det är inte särskilt i bakgrunden. Sen vet jag inte om det är ett problem egentligen. Och då kanske bokhyllan bilder då inte har verkshöjd, det diskuterar man lite grann. Och det tycker jag är jättehårt att säga så. Att det skulle bara vara en generisk bokhylla liksom. Men det är ändå något som jag har tänkt till någonstans. Och så. På Commons så kallas ju undantaget för de minimis. Alltså att det är en mindre del av bilden som är det här. Det är ju det som också gäller typer eller saker som kan tillåtas. Om det blir för stort så kommer någon admin att ta bort dem. Jag har ju fotat lite förpackningar och flaskor. De löper ju alltid risk så att när de väl upptäcks så kan de ju ryka. Ja, och de har varit föreslagna men klarat sig i diskussionen. Jag vet inte riktigt om de lutar sig på verkshöjd eller vad de gör. Vad säger de i diskussionen då? Jag kommer inte ihåg det. Du bara kniper käften och är nöjd. Nej, jag följer dem med men det var ett tag sedan. Jag accepterar att det var ett bra beslut. Jag tror att vi fuskar det här och klarar oss faktiskt mest. Men jag vet inte riktigt. Erik Luth då på WMSE som jobbar just nu med den här utredningen, status offentliga utredningar. Han har ju ett jobb att göra då som det heter. Just det här är nog inte med i utredningen. Nej, okej. Det är bara konst. Ja, det tror jag. Fast det är ju inte samma lag då. Jo, men det är olika paragrafer som man siktar på att reformera. Jag tror inte att det blir ett helhetsgrepp att man går igenom allting och nu gör vi om det från scratch. Det är tråkiga frågor också att det ska vara ett problem. Tråkiga eller viktiga? Ja, precis. Det kan ju faktiskt vara både och. Det är det vi lutar hela vår Creative Commons-licens på. Finns det ingen upphovsrätt så kan vi inte säga att man måste följa den. Nej, okej. Så kan man säga det också. Men fanns det ingen så behövde vi heller inte... Ja, det skulle inte skada så mycket kan jag tycka. Nej, men ingen skulle kunna få cred och vi kunde inte säga att du får inte låsa in det här. Vi kan inte sätta på SA-licensen. Share alike, dela lika. Nej, okej. Nej, det kanske inte skulle skada så mycket egentligen. Det är som att allting är public domain. Ja, precis. Ja, och det hade väl varit intressant kanske. Ja. Ja, sen har vi diskuterat externa länkar också. Och att minimera sådana i en av mina väderkvarnar då. Jag räcker med en eller två totalt alltid i en artikel. Men då är det också så att de dubbleras gärna, och kanske trippleras. Men dubbleras därför att man använder faktamallar, då kan det vara samma länkar som är naturligt att sätta i underrubriken Externa länkar också. Och det kan ju vara lite irriterande då, kan man tycka. Jag kan tycka det till exempel, men samtidigt så är ju faktamallen i någon sorts dubblet ändå. Det tycker jag, och det ska vara. Det bygger på att det ska vara en dubblerad sammanfattning av artikeln. I väldigt kort form då. Och då får man väl leva att det blir två. Och sen finns det då den här mannen Aktivitetsdata som vi pratat om lite grann. Den kan innehålla en tredje gång då, inte omånligt. Och då blir det då tre länkar, till exempel i det här fallet handlar det om film, då blir det typiskt IMDb och SFDB. Svensk filmdatabas och Internet Movie Database som de går till då. Och då blir det upp till tre ställen, normalt tre ställen kan man säga. Det spelar inte så stor roll i Heller egentligen. Även om jag tycker att det är okej om det bara är två totalt, men när det blir 10-12 länkar så brukar jag gå in och rensa om jag ser det. Och jag skulle hellre kanske se lite mer än filmens webbsida om det finns eller något sånt. En bara databas. Själv då, vad känner du för 16 länkar? Har vi rätt ut den någon gång? Det är nog ganska lite samma på ditt spår. En extern länk ska ju vara någonting som är verkligen om ämnet men inte direkt en referens. Alltså som du sa precis, om filmen har en webbsida, en officiell webbplats, det är ju den vi vill ha som extern länk. Sen är de här auktoritetslänkarna lite underordnade och i vissa ämnen så kan de väl vara bättre att ha än andra. Speciellt kan de väl vara intressanta att ha i infoboxar just för att vi kanske har ganska dålig täckning eller ganska många filmer saknar en webbsida. Och då är ju IMDB-länken förmodligen av någon nytta i alla fall för att de brukar ha bra information. Och det är ju något sorts standardreferensverk för film numera då, kan man ju säga. Dessutom är det öppet, va? Det är också öppet innehåll, eller? Eller är det bara använda inrikt? Ja, jag tror inte att det har någon anspråk med att det ska vara någon slags fri licens. Ja, nej. Men jag tror att vi kommer att få leva. Ja, det är det absolut. Det är inte inlåst. Nej, precis. Och använda inrikt, trist del i alla fall. Och bra, det har ju lite dåligt rykte då, just för att det är använda inrikt faktiskt. Men jag tycker ändå att det är bra länk. Som extern länk. Vi kanske inte använder det som källor så gärna då. Jag vet inte om det förekommer faktiskt. Ungefär det då. Ganska mycket på svenskpråkiga Wikipedia då, tycker jag.
Internationella nyheter
Och sen har vi internationellt. Inte så jättemycket som händer, men en liten nyhet att man gått ut med en öppen förfrågan till hela globala gemenskapen här då. Ja, vilka är sugna på att anordna Wikimedia 2024? Nu tänker man framåt här. Och det här kanske är lite lagom i tiden med hur det brukar vara. För länge sen så var det ju officiella bud. Och sen så har man gått ifrån det och liksom för att det tar mycket tid att lägga bud för gemenskapen så att man har försökt mer hitta någon så här. Men är du sugen och kan vi hjälpa dig och jobba med det? Och det är lite grann så nu också. Nu letar man efter någon eller några stycken som är lite sugna så man kan se vad ska det hamna. Och man tycker man har lite känsla för vad de går för kanske? När väl kommer någon som röker upp handen så kanske arrangörerna eller Wikimedia Foundation har lite känsla för vilka det är som har sagt så och hur de kan bära det. Kan man tänka? Jag vet inte. Chansen är vild. Jag tror inte det har så jättemycket bäring. Det är väl klart, kommer det någon ny skapat konton som varit med i tre dagar så är det väl lite så där. Ja, jag tänkte om det är en etablerad user group eller ett chapter. Ja, kanske. Jag tror det är mer, jag hoppas på att man går mer på sakinnehållet. Ja, okej. Att vi har chans att få de här lokalerna eller något sånt där. Vi ger tjenis med vård i mästaren så att de kommer ordna allting åt oss eller något sånt där. Spännande att se då. 2023 är det fortfarande någon sorts hybrid var det? Ja, i Singapore. Ja, precis.
Mjukvarunyheter
Och mjukvarunyheter då? Här har vi två små nyheter. Den ena är lite intressant för att i de här dynamiska kartorna så har man nu möjlighet att ställa in språket på det som visas i kartan. Det kan ju vara intressant att man vill ha det lokala språket eller man vill inte ha det lokala språket utan man vill verkligen ha svenska eller engelska för att det finns mycket av den texten så att man slipper kanske få tecken som man inte känner till. Ja, precis. Så innan så var det det lokala språket alltid då eller? Det som man råkade zooma in typ? Inte helt säker på hur det var men det som är i alla fall det som är nytt nu är att det finns ett fält som man kan fylla i det i Visual Editor vad man vill ha. Förut hade man ingen chans i Visual Editor att göra någonting utan då fick man det man fick. Ja, och det hade kanske lite med sina egna inställningar att göra också på dator och så? Nej, det tror jag inte. Jag tror att det har med Vikings inställningar att göra. Ja, okej. Nu tror jag om jag fattar det här rätt att det kommer bli så att ja men ingenting då kommer det presenteras på svenska om det finns och sen så finns det någon slags fallback chain så om det inte finns på OpenStreetMap på svenska så går man till något annat språk och så vidare också till slut till vad som nu finns. Men den håller ändå reda på var den ligger så att säga, var själva länken ligger till den här kartan då? I vilken språkversion den ligger i? Ja, det är ju jättelätt. Ja, och det har den alltid gjort? Det tror jag. Ja, okej. Jag tänkte att man hamnade lite, det kom lite utanför Wikipedia lite grann när det kom till någon systerprojekt eller så. Nej, nej, nej, nej. Ja, det är fint inledd. Ja, och jag vet inte om det är väl bra kanske då. Jag tänker att det är lite jobbigt om någon sätter local och så begriper man inte vad som står då. Local betyder ju alltså att då är det svenska, local är alltså svenska språket. Och sen så kan man manuellt sätta något annat språk. Ja, okej. Och om man sätter något annat språk då kan man byta tillbaka säkert, finns det någon som använder? Det är det man kan redigera nu. Ja, men redigera, jag menar som användare som ska titta på kartan, inte redigera den. Ja, men användare, inte som läsare. Du måste in och redigera kartan. Ja, okej. Så jag är upp till gemenskapen att säga vad är det som passar bäst för den här kartan i den här artikeln. Okej. Sen kan man filtrera bort skapande av konton från senaste händringar? Ja, det var några som klagade på att på våran wiki så är det mesta i senaste händringar är att folk kommer hit från någon annan språkvaktion och så skapar ett stort konto automatiskt nu när vi har den här gemensamma inloggningen. Och det flödar över så att man såg inte de få redigeringarna som var. Så nu finns det i drop down-listan där på senaste händringar att man kan säga jag vill se loggade händelser men jag vill inte se en nyskapande konto. En ganska liten nyhet. Ja, men hur var det då på Svenspråkade Wikipedia, har vi inte det att konton skapas automatiskt eller det gör de när man besöker? Ja, alla har det. Ja, okej, så det är ingenting man kan ställa in som lokalt då. För jag märkte ju när jag var in på en 20-språkvaktion eller ända någonting. Och då fick jag massa välkomstmeddelande då i flera dagar efteråt. Och det är för att när du går dit och är inloggad så skapas ditt konto just första gången du kommer dit. Och kanske särskilt när man gör en ändring till och med. Nej, tror jag att det räcker att du går dit för då kommer du att stå uppe i högra hörnet att du är inloggad. Men på Svenspråkade Wikipedia så brukar vi inte märka det här för vi har ju så många vanliga redigeringar så att vi går glest emellan dem. Ja precis, jag förstår det.
Veckans Wikipediaartikel
Ja, den här veckan så har du skrivit en Wikipedia-artikel. Nej, valten har du gjort. Ja, valten har jag gjort. Har du skrivit den också? Inte den här, nej. Jag har skrivit de andra artiklen den här veckan tror jag. Ja, men den här är bara en artikel. Den här är däremot en väldigt lång diskussion om. Och det finns, man ser på framsidan att det är ett flyttsförslag då. Det är alltså staden Stettin som jag vet hur den uthållas på polska, men jag kan tänka mig att det är ungefär så. Kanske med något mer skerljud i. Just det, det stavas SZCZ. Ja, det är inte lätt att stava till. Nej. Och det är då det polska namnet på staden. Och Stettin är ursprungligen det tyska namnet. Och det är mycket lättare att ta till sig för svenskar då och särskilt då har den här staden dessutom varit tysk och jag tror till och med att den var helt tysk och sedan vart den helt polsk efter andra världskriget. Men jag kan tänka mig att den hade ett polsk namn innan med, men jag vet inte. Och jag kan också tänka mig att vi sa ju Stettin då för att det var enkelt och för att det var det språk som låg närmast oss, om det nu var två språk som låg med. Och sedan efter andra världskriget så kände man kanske att man inte ville använda tyska namn så mycket på polska städer och så. Och ville respektera polackerna ändå och ha de polska namnen. Vilket har gjort att det har blivit lite både och då. Många har hållit vid kanske i Stettin eller man förstår Stettin på något sätt. Man kan stava till om inte annat. Lång debatt, enormt lång debatt och den är flera år också, den har blommat upp vartannat år nästan. Så att det är en 50-50-fråga blir det då på något sätt. Och först handlar det om att det ska vara principer och de minsta möjliga förvåning. Och så börjar man liksom räkna upp förekomster och diskutera så och märker att man hamnar någonstans på 50-50 kanske. Och det betyder att ingen är pomf får man säga. Ingen har, man kan inte säga att någon väcker minsta möjliga förvåning eller att någon blir förvånad om man hamnar på den ena. Eller några, men lika många åt båda hållet då. Ett argument då är att staden är polsk idag och därför ska vara det polska namnet. Eller att det var tysk förut och då ska vara tyska namnet. Och då blir det så här att skriva om gamla förhållanden, då ska vi använda det svenska namnet eller det tyska namnet Städtin. Men om vi skriver om nya förhållanden så ska vi använda det påsiska namnet och det gör alla ägelska emot. Men så har det nog blivit lite grann i den här faktiskt. Så den här ticken lider lite grann av det. Du tycker att den lider, men det här sa vi ju om kungen också, prinsen. Så det är väl lite så vi gör det på svensk språk i Wikipedia? Vi gör det, och jag tycker inte om det. För jag tycker att det var kungen som gick på sikt i det här humanistiska. Även om han var kronprinsen, han gjorde det. Annars är det ingen särskild artikel, det är en ganska... Det är en ganska rejär artikel i för sig får man säga om en stad ändå. Som är lite i rumphuggen kanske. Den har också alla de här måste-grejerna med administrativa indelningar och befolkningsstatistik och så. Lite inspräckt. Och det kanske man kunde sortera ut och ha sist eller något. En del är väldigt intresserade av administrativa. Jag tycker ju det roligare med historien, så jag skulle vilja ha den höger upp. Det känns ju som att det här ligger så pass långt ut i Polen, så det måste ju nästan ha varit svenskt en gång i tiden också. Ja, kanske det har. Om än bara för några veckor. Det är inte omöjligt, men jag pratade med svenska ens då då. Just det, det står ju där. Svenska pommern 1630-1720, så var det ju. Och då var kanske maktspråket i Sverige då? Kanske det var. Eller byråkratisk språk, det var så kallat. Jag har varit förvånad, jag tyckte inte det var så här långt när jag valde den. Det var ju en riktigt välbyggd artikel. Du har ju också det smala utseendet, så då får du scrolla mycket mer. Ja, precis. Men jag trodde nog att den slutade vid strax efter administrativa inledning, att man var nöjd då. Så jag fortsatte inte bläddra. Det var egentligen, nu kommer jag in på ett tidigt spår här, men jag undrar om man kommer kunna se i framtiden att artiklarna blev kortare efter att vi införde smala utseendet för att de såg längre ut. Så att man kände att nu behöver jag inte skriva mer. Och hur går det med det smala utseendet, för det har väl inte implementerats ännu? Du kör ju det i alla fall. Ja, jag kör ju det, men jag har ju valt att sätta på det för att prova. För att man skulle införa det i september. Och du har valt bort det aktivt. Jaha, okej, så alla har det. Då är jag förvånad att inte fler folk har klagat. Jag har bara hört det vara en som hamnade på norskspråk i Wikipedia och inte rädde ut det. Det är möjligt att man inte går in och överrider nuvarande användares inställningar. Så att det kanske ger så att alla nyskapade får det. Ja, okej. Det är ju jättetokigt alltså, om det är på det sättet. Det är inte alls bra. Silospår. Himla tokigt. Ja, lite grann, men det tycker jag är okej. Jag har inte så mycket mer att säga. Mycket bilder. Mesta är högercentrerat. Högerjusterat. Ingen dynamisk karta utan en karta med en prick där som du inte gillar. Men det var ändå tillräckligt så att du skulle se att det borde varit svensk. Jag undrar hur polsk det var eller tysk det var för hundra år sedan. Det låg ju på gränsen ändå. Spännande. Får se om det fortsätter bölja eller om det landar någon gång. Nu har det blivit lite blockeringar och sånt där tråkigheter, så det har nog landat att det håller det här namnet. Det var lite väldigt intensiva diskussioner ett tag. Vilket det kan bli. Vilket jag har all respekt för. Jag kan vara en av de drivande, det är inte omöjligt.
Wikifikor, meetups och träffar i närtid
Sedan har vi Wikifikor då. Du kommer kanske precis från den. Nej, var det idag? Nej, det gjorde jag faktiskt inte. Det var en miss. Nattans. Då är det första som händer att jag och Albin streamar på lördag på Primetime Wikidata live-redigering. Som vanligt. Ja, just det. Och sen kör ni på söndag också. Eller ja, det är i alla fall Wikidata snack på eftermiddagen. Ja, precis. Men det gills. Tycker jag. Absolut. Och sen är det väl tisdag då, tänka mig, nästa gång. Måndag till och med faktiskt. Det är första månaden i Göteborg. Och det är videomöte då. Så det kan alla vara med på via Gather. Och sen är det kvinnliga höjpersoner på tisdag. Också som vanligt. Just. Och sen på onsdag så är det Wikidata har office hours. Och den är lite speciell för att det är online, men det är i Telegram-chatt-format. Så det är inte ens ett videomöte utan det är klassiskt textbaserat möte. Men live. Vad knepigt, det har jag aldrig sett någon gång. Nej. Men det kan du kika in på. Följa en chatt, ja, okej. Ja, då kommer de först med lite nyheter och sen så är det chans att ställa frågor och ha lite diskussion. Ja. Ja, vi kan också på, först också på torsdagen så är det konversationsteam med Community Resilience and Sustainability. Den här torsdagen har de ett tema om, det är väldigt många grejer och brett. Rörelse-strategin, hur styrelsen ska styras, Trust and Safety-teamet i sig och den universella uppförandekoden och gemenskapsutveckling och mänskliga rättigheter, det lilla ämnet kom på slutet. Ja, eller hur, det verkar rätt bra med den universella uppförandekoden egentligen. Men okej. Ja, men jag tänker att de kanske har, att de tänker sig att det är mot samband eller ja, nej. Ja, det var fullspäckat. Och sen på fredag var det kopplingsprint, det är någon sorts skrivstuga gissar jag. Ja, det är en skrivstuga, det är jag och använder Cubecube som arrangerar, tillsammans med Wikimedia Sverige. Så att det är både på plats i Stockholm, i, vad heter det, Norrsken House, Wikimedia Sverige har sitt kontor och så är det online, så att man kan delta både på distans eller på plats och det är lite så här drop in, för vi håller på från klockan två till klockan sju, men man behöver inte vara med hela tiden utan slutar man klockan fem då kan man komma då eller om man vill göra det här som en del av jobbet så kan man göra det tills man slutar. Man får såklart vara med hela tiden också. Ja, precis. Och det är på Norrsken House, precis, det såg jag.
Men då får man säga att det var alla vilket träffar den här veckan. Dela gärna vår inlägg i sociala medier så att dina vänner också kan hitta på den. Och kommer frågor, synpunkter och görs tips. Tack för att ni har lyssnat. Ja, vi hörs igen nästa vecka. Hej då!