Projekt:Wikipedia i utbildning 2012/Umeå universitet2

På ett seminarium anordnat av UR påträffades Mikael Wiborg, professor i informatik. Ser mer om honom här. Mikael skriver (vilket han har accepterat läggs upp här); Jag tänker mig att vi kan spåna fram ett par frågeställningar som även ni skulle vara intresserade av. Utifrån det vore det spännande att se till hur Wikipedia kontinuerligt skapas, utvecklas och formas, och vidare hur det används. De resurser från er som behövs kan vara om ni kan ställa upp på några workshops som vi kan köra tillsammans. Jag tänker mig att det möjliggör att publicera spännande forskning på detta, kanske också att det möjliggör mer design-orienterad forskning i hur wikipedia kan utvecklas vidare för fri tillgänglig kunskap (både vad gäller nya kanaler och digitala tjänster).

Två saker har kommit upp i samtal samt mejlkonversation med Mikael;

1. Att vi tillsammans spånar på spännande och intressanta problemformuleringar. Så gnugga nu geniknölarna (Protuberantia occipitalis externa) för att på torsdag den 20 december ska vi åter höras.
2. Att WMSE omnämns (möjligen som samarbetsorganisation) vid ansökan om forskningsanslag. Här måste vi dock diskutera åtaganden och vad det innebär för oss.

Se vidare om detta fortsatta projekt här

Lista över möjliga problemformuleringar

• Lägg gärna till dina idéer här när du gnuggat Protuberantia occipitalis externa ...
• En av föreningens strategier (III.4) är Föreningen ska undersöka vilket stöd aktiva skribenter behöver och arbetar med att tillmötesgå dessa på egen hand eller genom att vidarebefordra informationen till lämplig instans. Om vi kunde få en undersökning som går mot det här hållet så kan det ju verkligen vara något som skulle kunna ge oss en knuff framåt i att bli bättre på att stödja gemenskapen. Eftersom att det redan pågår en massa undersökningar och utveckling på det tekniska hos WMF kanske det är mer intressant att få en genomlysning på hur kulturen upplevs, var problemen är störst och vilka grejer som motiverar. --Ainali (diskussion) 16 december 2012 kl. 18.10 (CET)
• I likhet med Foucaults "Vansinnets historia" skulle det vara intressant att se forskning kring själva utvecklingen av kunskapen på WP. Alltså utvecklingen av artiklar. Speglar det samtidens syn på begrepp och fenomen, eller är det med och skapar bilden av samtidens syn gällande dessa? Eller båda delar? Skrivs faktan om för att passa vår 'verklighet' vilken vi nu befinner oss i. --Sophie Österberg (WMSE) (diskussion) 20 december 2012 kl. 09.42 (CET)
• Diskussioner på Wikipedia skulle kunna vara intressant att diskutera, ur flera olika perspektiv. En idé är att kunna identifiera när en diskussion är på väg att spåra ur (om det är möjligt) för att få en Early Warning System så att de kan begränsas. Även olika argumentationstekniker skulle kunna vara intresanta. Om det gick att göra en sentimentanalys på inlägg skulle det också vara intressant, det skulle kunna vara ett mätetal för oss hur god stämningen är i gemenskapen. Ainali (diskussion) 20 december 2012 kl. 09.02 (CET)
• Att bidra till sin 'grupp', gemenskapen, på en anonym basis. Eller fungerar användarnamnen som identifikation nog för att uppleva att ens bidrag blir 'igenkända' och att man därigenom kan få bekräftelse och vara nyttig för sin grupp. --Sophie Österberg (WMSE) (diskussion) 20 december 2012 kl. 09.42 (CET)
• Att känna tillit till de man aldrig träffar. Rifkin talar om den globala empatin, att vi har utökat vår empati från vår grupp, till vår religion, till vår stat och således nu håller på att utöka denna till vår värld. Är Wikipedia en del i detta? Att kunna lita på, samarbeta med och skapa kunskap tillsammans med olika människor runt om i Sverige och världen trots att man kanske aldrig har och aldrig kommer att träffas. --Sophie Österberg (WMSE) (diskussion) 20 december 2012 kl. 09.42 (CET)
• Kvalitetsutveckling på svWP de senaste två-tre åren. Går det att se en tydlig skillnad? Har det påverkat innehåll eller handlar det mer om att källbelägga det som redan står där? --Sophie Österberg (WMSE) (diskussion) 20 december 2012 kl. 09.42 (CET)
• I Sverige redigerar ungefär 3000 personer aktivt. Vad skulle behövas för att fler skulle aktivera sig och börja skriva?
• På sv WP redigerar mestadels män, finns det en möjlighet att se om detta skulle påverka innehållet? Ellet speglar det bara det samhälle i vilket vi bor?
• WP kan möjligen sägas vara en meritokrati, där man bygger tilltro till varandras bidrag och kunskap snarare än snyggaste outfit och bästa retoriska förmåga. Gör detta att att andra typer av människor får en arena som kanske är mindre i andra sociala möten, i 'verkligheten' på facebook och dyl. Hur påverkar det människors relationer till varandra när man inte kan se de man samarbetar med? Inte kan skaffa sig en bild förutom det som är bidragit av den användaren.
• Från kinesisk studie "The literature on the private provision of public goods suggests an inverse relationship between incentives to contribute and group size. We find, however, that after an exogenous reduction of group size at Chinese Wikipedia, the nonblocked contributors decrease their contributions by 42.8 percent on average. We attribute the cause to social effects: contributors receive social benefits that increase with both the amount of their contributions and group size, and the shrinking group size weakens these social benefits. Consistent with our explanation, we find that the more contributors value social benefits, the more they reduce their contributions after the block. " Går det att bygga något på detta? http://www.aeaweb.org/articles.php?doi=10.1257/aer.101.4.1601
• Från Harvard; "here's nothing more convenient than Wikipedia if you're looking for some quick information, and when the stakes are low (you need a piece of information to settle a bet with your roommate, or you want to get a basic sense of what something means before starting more in-depth research), you may get what you need from Wikipedia. In fact, some instructors may advise their students to read entries for scientific concepts on Wikipedia as a way to begin understanding those concepts. Nevertheless, when you're doing academic research, you should be extremely cautious about using Wikipedia. As its own disclaimer states, information on Wikipedia is contributed by anyone who wants to post material, and the expertise of the posters is not taken into consideration. Users may be reading information that is outdated or that has been posted by someone who is not an expert in the field or by someone who wishes to provide misinformation. (Case in point: Four years ago, an Expos student who was writing a paper about the limitations of Wikipedia posted a fictional entry for himself, stating that he was the mayor of a small town in China. Four years later, if you type in his name, or if you do a subject search on Wikipedia for mayors of towns in China, you will still find this fictional entry.) Some information on Wikipedia may well be accurate, but because experts do not review the site's entries, there is a considerable risk in relying on this source for your essays. The fact that Wikipedia is not a reliable source for academic research doesn't mean that it's wrong to use basic reference materials when you're trying to familiarize yourself with a topic. In fact, the library is stocked with introductory materials, and the Harvard librarians can point you to specialized encyclopedias in different fields. These sources can be particularly useful when you need background information or context for a topic you're writing about." Vad är svenska universitets/högskolors uttalade policy gällande WP?
• Vad upplever svenska studenter/akademiker kontra andra grupper (alternativt kan undersökningen fokusera på kvinnor kontra män) som det största problemet/hindret/motståndet för att de ska bidra med kunskap på Wikipedia? Är det någon skillnad mellan de olika grupperna och hur ser denna skillnad ut? Vad skulle kunna öka de olika gruppernas deltagande? Finns det någon universallösning eller måste olika grupper attraheras på olika sätt? Krävs olika typer av förändringar? Exempel-tes 1: Akademiker vill se bättre användning av källor medan lågutbildade ser det som ett svårighet. Exempel-tes 2: Kvinnor och samhällsvetare ser Visual editor som viktigare än män och naturvetare för att börja bidra. John Andersson (WMSE) (diskussion) 21 december 2012 kl. 00.33 (CET)
• Vilka trender går att skönja bland administratörsvalen på svenskspråkiga Wikipedia? Vilka väljs och varför? (Det finns undersökningar som tittat på detta på engelskspråkiga Wikipedia (enwp), men mig veterligt inga undersökningar som fokuserar på de mindre språkversionerna - skiljer det sig åt från vad som sker på enwp?). Kan med fördel jämföras med hur det går till på de andra nordiska språkversionerna. John Andersson (WMSE) (diskussion) 21 december 2012 kl. 00.42 (CET)
• Varför bidrar folk på svenskspråkiga Wikipedia? Varför bidrar de inom ett visst område? Är det där deras expertis huvudsakligen ligger? Hur lång tid tar det innan en användare övergår till att främst fokusera på internt Wikipedia-arbete (alltså när användaren blivit expert på Wikipedia och känner att det är där arbetet är mest värdefullt/roligt/enkelt/givande), såsom administrativa åtgärder, wikifiering och andra städuppgifter, välkomnande av nya bidragsgivare etc.? John Andersson (WMSE) (diskussion) 21 december 2012 kl. 00.42 (CET)
• Varför blir användare administratörer? Hur ser administratörer och andra användare på rollen? John Andersson (WMSE) (diskussion) 21 december 2012 kl. 00.42 (CET)
• Hur ser andra kunskapsskapare i samhället på Wikipedia? Vilka trender går att se (undersökningen vore extra intressant om den skedde upprepade gånger över tid med samma fokusgrupper)? John Andersson (WMSE) (diskussion) 21 december 2012 kl. 00.42 (CET)
• Hur väljer gemenskapen ut vilka artiklar eller bilder som blir bedömda som speciellt bra? Går det att identifiera några trender? Hur ska en framgångsrik nominering gå till? Hur snabbt efter skapandet? Spelar det roll vem som gör det? Det finns en del forskning hur administratörer väljs på enwp, men mig veterligt inget om hur kvalitetssäkringen av vårt material. John Andersson (WMSE) (diskussion) 3 januari 2013 kl. 17.12 (CET)