Rörelsedrift och skatt

Rörelsedrift och skatt

Bengt har efter styrelsemöte 5 februari 2013 ombetts kontakta Skatteverket i frågan. Saken har tidigare diskuterats mellan Holger och KPMG. KPMG anser frågan komplicerad och har bett om utlåtande från RSV:s rättsavdelning. Sådant utlåtande har ännu (5 mars) inte lämnats.

KPMG har hittills varit försiktiga. De menar att en huvuddistinktion är mellan "gåva", som ges utan motprestation, och är skattefri och "betalning", som ges för en prestation, och som är skattepliktig. En gåva med en motprestation är att likställa med ett arvode, och är alltså en betalning som är skattepliktig.

Nedan följer ett försök att dra ut de viktigaste resonemangen i Skatteverkets broschyr Skatteregler för ideella föreningar , taxeringsår 2012, SKV 324 utgåva 20. Observera alltså att KPMG anser frågan komplicerad, vilket inte speglas i Skatteverkets broschyr, vilket egentligen inte problematiserar.

Allmännyttiga ideella föreningar (AIF) och övriga ideella föreningar (ÖIF)

Wikimedia Sverige deklarerar sig som en allmännyttig ideell förening (AIF). För att vara en AIF finns fem rekvisit (sidan 14):

• Ändamål: "huvudsakligt syfte främja allmännyttiga ändamål"
• Verksamhet: av den verksamhet föreningen bedriver "ska minst 90-95 % tillgodose allmännyttiga ändamål"
• Fullföljd: "minst 80 % av inkomsterna måste användas för den allmännyttiga verksamheten" (detta ses över en femårsperiod)
• Öppenhet: medlemsskapet ska vara öppet
• Verksamhet för medlemmars eller andra personers ekonomiska intressen får ej ske.

WMSE har inga problem kvalificera som ÖIF. Holgers fråga är om detta ger begränsning och om vi i stället blir ÖIF.

Skillnad mellan AIF och ÖIF

Skillnaden ligger i begränsning av skattskyldighet för AIF. AIF slipper skatta för:

• Räntor, utdelningar och kapitalvinst
• Vissa sorters rörelseinkomster. Vad som är skattefritt är intäkter med naturligt samband med den allmännyttiga verksamheten som entréavgifter vid kulturevenemang, bokförsäljning o liknande, enklare servering vid sammankomster, rörelsevinster från insamlingskampanjer. Om man har intäkter från verksamhet som ligger utanför allmännyttiga ändamålet, är dessa skattepliktiga (angivet exempel är snöskottning).
• (Fastighet)

Om föreningen har blandade skattefria och skattepliktiga inkomster, måste den skattefria delen uppgå till cirka 75 % för att beskattning inte ska ske. Är detta krav uppfyllt, är HELA verksamheten skattefri. Om lägre, blir hela rörelsen skattepliktig. (Under vissa omständigheter kan en förening anses ha flera rörelser, och skattefrågan bedöms då för varje rörelse för sig. Det går inte riktigt att tyda broschyren i denna fråga, om WMSE kan ha flera rörelser eller ej.)

Det finns också ett grundavdrag på 15.000 SEK.

Moms

"Endast föreningar som bedriver yrkesmässig verksamhet i momslagens mening kan vara skattskyldiga till moms eller ha rätt till återbetalning."

"En förening ska betala moms till staten för för momspliktig omsättning (försäljning och uttag) av varor och tjänster som görs inom Sverige i en yrkesmässig verksamhet.

• AIF, vilka inte är skyldiga att betala inkomstskatt för näringsverksamhet, är inte heller skyldiga att deklarera och betala moms. Om den blir skyldig betala sådan inkomstskatt, föreligger också skyldighet att deklarera och betala moms.

• ÖIF vilka bedriver näringsverksamhet har samma skatteregler för moms som andra näringsidkare.

Skillnad för WMSE som AIF eller ÖIF

Den intressanta skillnaden ligger i den mellan en AIF som inte beskattar tjänsteförsäljning och ÖIF. Det gäller alltså för en AIF att inte ha mer än 25 % av intäkterna som skattepliktig inkomst.

Man kan se AIF som ett subset av ÖIF, vilka har vissa privilegier. Frågorna är då för WMSE om:

1. Kan vi hålla oss inom definitionen för AIF med skattefrihet och behålla dessa privilegier?
2. Är kostnaden för hög att hålla sig inom definitionen för AIF med skattefrihet i relation till värdet av dessa privilegier?

Skillnaderna med AIF med skattefrihet är:

• Vi visst krångel med skatteredovisning (intäkter/kostnader) för saker som tshirtförsäljning och liknande
• Vi slipper vi skatta ränteinkomster
• Vi slipper beskatta nettointäkter från tjänsteförsäljning, så länge vi håller oss till begränsningsreglerna (högst 25 % av inkomster per år skattepliktiga), så länge det är klart att också vi pratar om tjänsteförsäljning som ligger inom ramen för 90-95 % "allmännyttig verksamhet".
• Vi deklarerar inte och betalar inte moms

(Om WMSEs rörelseintäkter skulle överskrida 75 %, kan man också se en fördel med AIF. Det skulle i sådant fall kunna finnas ett utrymme att dela WMSE:s verksamhet i två eller flera rörelser, med skattereduktion i någon av dessa rörelser, men inte i andra.)

Problem

• Vad är skattepliktig rörelseinkomst? KPMG problematiserar grunddefinition av gåva och betalning. Det vill säga: vilken verksamhet bedriver WMSE som inte finansieras av utomstående utan krav på motprestation?

Gränsen mellan vad som är ett bidrag och vad som är betalning är kinkig att dra. Ju mer pengar utifrån finansierar definierade tjänster, ju mera betalningar är det fråga om- Ju mindre samband de finns mellan finansieringen och konkreta produkter eller konkreta delar av organisationens kostnader, ju mera är det fråga om bidrag av gåvokaraktär.

Skatteverkets broschyr ger ingen bra vägledning. Exempel på bidrag är "statliga bidrag" och "kommunala bidrag", utan närmare diskussion om sådana bidrag som kan vara förknippade med att en föreningen levererar viss typ av tjänster.

Exempel på skattepliktig rörelseinkomst är "snöskottning", en mycket konkret levererad tjänst. Men vad till exempel när en privat organisation enligt ett kontrakt med föreningen bidrar med medel, under förutsättning att föreningen levererar allmännyttiga tjänster (till allmänheten) av mer eller mindre specificerat slag.

• Betyder fakturor något för definiton av skattepliktig inkomst? Fakturor som begrepp associeras till krav om betalning för prestation (gjord eller förskott). Man kan nog komma över detta genom att rubricera dokumentet t ex "Begäran om utbetalning av (utlovat) bidrag" eller liknande.

• Betyder avtal/kontrakt något för definition av skattepliktig inkomst? Knappast, avtal har man ju i olika sammanhang, och avtal finns ju också beträffande statliga och kommunala bidrag. I avtal kan ju normalt ingå olika regler för bidragets utbetalningar och redovisningar. Det är nog i denna fråga avtalets innehåll som är det avgörande, som t ex beskrivning av prestationer och deras detaljeringsgrad.

• Skattebeslut i efterhand. Det vanliga problemet med skatt i Sverige, nämligen att fråga om skatt eller inte skatt avgörs först i efterhand, som ett deklarationsärende. Skatteverket kan alltså i efterhand göra en bedömning, som innebär att WMSE får en icke planerad skatt att betala.

Holgers frågor

• Vilka är för- och nackdelar innebär allmännyttighetsstatus för oss?

Svar: Den avgörande frågan är om att hålla sig under 25 % av total inkomst som skattepliktig inkomst. Detta ger vissa skattefördelar. Så länge som denna 25 %-gräns inte överskrids, är det mycket bra. Om vi vill ha mer skattepliktig verksamhet, så får vi ta ta merkostnaden med skatt och moms. Problem att ta ställning uppstår bara om vi har en verksamhet som ligger strax över 25 %-gränsen. Det skulle negativa ekonomiska följder.

Den kinkiga frågan om var gränsen går mellan skattefria bidrag och skattepliktig inkomst, se nedan.

Någon nackdel kan jag inte se.

• Vilka av våra inkomster är skattefria/skattepliktiga?

Svar: Mycket svårt avgöra. KPMG har denna fråga med Skatteverket, och jag har (ännu) inte sökt utreda mer. Kanske måste vi få klarhet bit för bit efter varje års deklaration, men kan då få en skattesmäll.

Viktigt är att utforma en strategi för den (ganska troliga) situationen, att vi inte får klart svar på frågan. Se förslag nedan.

• När finns en risk för oss att bli momsskyldig?

Svar: Om jag fattat rätt, är det så enkelt att det sker samtidigt med att vi går igenom 25 %-gränsen, se ovan.

• Vad innebär det för oss att fakturera samarbetspartner för själva samarbetet?

Svar: MIn egen bedömning är att ordet "faktura" i sig är en risk som helst bör undvikas, men att ordalydelser i (grund)avtalet om leveranser, eller ord i fakturan som "delbetalning mot genomförande av punkt 1 och 2" är ännu värre.

Lösning? Kanske att ha ett avtal där man löser upp sambandet mellan prestationer och bidrag, samt att man rekvirerar pengar på ett sätt som är fristående från prestationer och kallar det "Begäran om utbetalning, ""Rekvision av bidrag" eller dylikt.

Att avtal skulle då kunna bestå av följande element:

1. Avtal mellan A och WMSE om genomförande av WMSE-projekt X

2 Projekt X består av följande: y,z,z med tidplan a,b,c och budget f,g,h etc

3 A bidrar till projektet med W SEK. Bidraget utbetalas i installationer då och då, mot rekvisition av WMSE.

(här kan man lägga in villkor, men av annat slag, nämligen att WMSE anger att tidigare bidrag förbrukats till den och den delen)

4 WMSE skall rapportera om projektets framskridande enligt följande, samt slutrapportera om projektet och hur medlen används senast vid tillfälle T.

Problemet skulle då vara att få en organisation av typ .SE att frångå sin standard. Men det borde vara möjligt att resonera med dem och förklara de speciella skattefrågor som gäller för allmännyttiga ideella föreningar.

Slutkommentar

Jag ser den centrala frågan för oss som den om var gränsen går mellan (skattefri) gåva och (skattepliktig) betalning för levererade tjänster.

Det är den fråga som KPMG fokuserat på, och som KPMG frågat Skatteverkets rättsavdelning om skriftligt. Om vi bortser från att man så att säga kan få svar från Skatteverket i efterhand på gjord deklaration, tror jag det blir knepigt att få tillfredsställande svar på frågan. Det är helt enkelt så att man i Sverige, till skillnad från många andra länder, saknar en juridisk/skattemässig konstruktion för den typ av föreningar som vi egentligen är. Jag har jobbat med många länder, som löst den frågan på ett begåvat sätt, men i Sverige har politikerna struntat i problemet. Man har helt enkelt låtit frågan avgöras av Skatteverket från fall till fall, vilket alltså resulterar i rådande rättsosäkerhet.

Mitt förslag är att vi i första hand gör följande:

1. Fortsätter frågan med KPMG. De har bättre förutsättningar få svar sin väg än vad jag har per telefon/besök. Detta inte sagt att jag är optimistisk.
2. Mentalt tar in att vi kan få en skattesmäll och har en slags beredskap för det. En beredskap kan vara att få in en brasklapp i ansökan till WMF. att redogöra för vår konstiga skattelagstiftning och att kanske kunna i efterhand på kompensation av WMF på ett eller annat sätt.
3. Konstatera att för varje år vi klarar oss utan skattebakslag så står vi bättre och bättre (trial and error).
4. Se till att, som nu sker, mot Chelha och andra det är WMSE som formulerar EGNA WMSE-PROJEKT som den andra parten finansierar helt eller delvis. Alltså om vi har ett projekt som vi genomför gemensamt med annan (finansierande) part, är det sannolikt viktigt att det OCKSÅ definieras ett delprojekt som är WMSE-delprojektet. Innebörden är att vi undviker verksamhet som kan ses som någon annans projekt, och vilket vi bidrar till att genomföra. Då¨blir det alltför lätt en leverans mot betalning.
5. Utarbetar egna avtal/egna paragrafer, och inte bara sväljer farliga standardkontrakt från andra.
6. Planerar verksamheten så att skattepliktiga leveransavtal inte riskerar att överstiga 25 av intäkter årligen (det bör väl innebära att vi kan ta .SE-medel enligt deras kontraktsmodell och "faktura" om det kniper tills vidare.
7. Att (kanske) vara försiktiga när vi formulerar mål för externfinansierade projekt. Dels försiktiga i allmänhet när det gäller tydlighet i vad som kan anses vara levereanser (jämför vårt Europeana-projekt), dels speciellt försiktiga i att formulera leveranser som INTE är till en bred allmänhet, utan skulle med illvilja kunna ses som en leverans till finansiären.