Riksdagsundersökning 2013

Från Wikimedia
Hoppa till: navigering, sök
Tabell 1. Svarsfrekvenser under undersökningsperioden.
Tabell 2. Respondenternas födelseårtionde
Tabell 3. Respondenterna kvinnor/män
Tabell 4. Respondenternas partitillhörighet
Tabell 5. Respondenter per valkrets, antal och procent
Tabell 6. Respondenternas användning av sv. Wikipedia
Tabell 7. Respondenternas användning av NE.SE
Tabell 8. Respondenternas användning av Britannica online
Tabell 9. Wikipedias tillförlitlighet. Vad man anser själv
Tabell 10. Wikipedias tillförlitlighet. Inom det egna partiet
Tabell 11. Wikipedias tillförlitlighet. Inom andra partier
Tabell 12. Rekommenderat Wikipedia?
Tabell 13. Avrått från att använda Wikipedia?
Tabell 14. Möjligheten att själv skriva och redigera
Tabell 15. Skrivit eller redigerat?

Hur används Wikipedia av riksdagens ledamöter?

Hur använder riksdagens ledamöter den svenska språkversionen av Wikipedia? Hur uppfattas den fria encyklopedin av Sveriges folkvalda? Våren 2013 beslöt Föreningen Wikimedia Sverige att söka svar på dessa frågor genom att låta ledamöterna besvara en webbenkät. Undersökningen omfattade 15 frågor: elva relaterade till svenskspråkiga Wikipedia, återstoden bakgrundsfrågor. Enkäten distribuerades till de 349 ledamöterna via e-post. Det stod naturligtvis varje ledamot fritt att svara. Föreningen använde inga särskilda lockmedel för att öka antalet svar. Däremot påmindes ledamöterna flera gånger om att undersökningen pågick.

Undersökningens inriktning

I riksdagen sitter 349 ledamöter som under mandatperioden 2010-2014 representerar åtta politiska partier. Riksdagen är den högsta beslutande politiska församlingen och till ledamöternas uppgifter hör att stifta lagar, att reglera beskattningen och besluta om statens budget. Uppdraget kräver, vid sidan av ett gott politiskt handlag, även möjligheter till omvärldsbevakning. Ledamöterna lämnas dock inte i sticket utan har till sitt förfogande stödfunktioner, till exempel Riksdagens utredningstjänst och Riksdagsbiblioteket. Det råder ingen brist på internetbaserade uppslagsverk och databaser i riksdagen. Genom Riksdagsbibliotekets försorg, via riksdagens intranät, har ledamöterna tillgång till en rad digitala verktyg. Ur Wikipediaperspektiv är det en viktig fråga, hur Wikipedia klarar konkurrensen från detta utbud. Därför inriktas denna studie på att besvara följande frågor:

  • I vilken grad använder riksdagsledamöterna den svenska språkversionen av Wikipedia?
  • I vilken grad använder ledamöterna konkurrerade verktyg? Vi har valt NE.SE och Britannica Online som två exempel.
  • I vilken grad anser ledamöterna att Wikipedias innehåll är pålitligt?
  • I vilken grad anser ledamöterna att andra ledamöter, inom och utom det egna partiet, är mer eller mindre positiva till Wikipedias innehåll än de är själva?
  • I vilken grad rekommenderar eller avråder riksdagsledamöter varandra att använda Wikipedia?
  • Vad anser ledamöterna om möjligheten att själva kunna skriva och redigera texter på Wikipedia?
  • I vilken grad har ledamöterna försökt att redigera texter på Wikipedia?

På Wikimedia Sverige tror vi oss veta att studien är den första i sitt slag. Vi är först att sätta fokus på parlamentsledamöters informationssökningsbeteende med blickpunkt på Wikipedia.[1] Tematiskt anknyter dock undersökningen till en tidigare studie från 2009 Wikipedia - älskat eller avskytt?. Den utfördes på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm. Då besvarade gymnasielärare en likartad enkät.[2] På de punkter det har upplevts relevant, har utfallet av riksdagsundersökningen jämförts med 2009 års gymnasielärarstudie.

Utfall och bortfall

Ledamöterna kunde besvara enkäten mellan den 7 april och den 16 maj. Tabell 1 visar toppar och dalar ifråga om antal insända svar. Sammanlagt inkom 96 svar. 96 ledamöter motsvarar cirka 27,5 procent av riksdagens 349 folkvalda. Utfallet var i underkant jämfört med förhoppningarna, nämligen svar från minst av en tredjedel av ledamöterna, det vill säga 116 svar. För att kort uppehålla oss vid frågan om bortfallet på 72,5 procent: vi ser flera förklaringar. Faktorer att beakta är ledamöternas tidsbrist och egen prioritering. Det går inte att utesluta ointresse, inte heller enkättrötthet. Föreningen Wikimedia Sverige är långt ifrån unikt ifråga om att hitta på aktiviteter för de folkvalda att medverka i. Vår enkät är en av många. Ytterligare en orsak till bortfallet kan vara, att flera ledamöter har ersatts under mandatperioden; några av ersättarna har framfört att de såsom nyinsatta förtroendevalda inte ansett sig kunna besvara frågorna rättmätigt. Ytterligare några ledamöter har avböjt att delta med hänvisning till att de är kritiska, antingen till Wikipedia som projekt eller till enkätens frågor, dess utformning eller bådadera.

Wikimedia Sverige betraktar det som en framgång att ha lockat nära 100 svenska riksdagsledamöter att svara på enkäten. Man kan invända att de som först har svarat, säkert är de som är mest intresserade av Wikipedia eller de som uppskattar Wikipedia mest. Det är möjligt att de mer positiva är överrepresenterade bland respondenterna, alltmedan de skeptiska och likgiltiga skulle ha underlåtit att svara. Vi håller denna invändning i minnet. Samtidigt konstaterar vi att svarsmängden bildar utgångspunkt för givande diskussioner om hur Wikipedia används och uppfattas i riksdagen. Till alla ledamöter som vi har haft kontakt med, riktar Wikimedia Sverige ett varmt tack, dels för att ni har medverkat, dels för era insiktsfulla synpunkter.

Respondenterna

Ålder

Tabell 2 visar respondenterna fördelade på födelseårtionden. Mer än två tredjedelar, 68 procent, av de ledamöter som besvarade enkäten var födda antingen på 1950- eller 1960-talet. Resultatet återspeglar kammarens åldersmässiga sammansättning, där genomsnittsåldern är 48-49 år.[3]

Kvinnor och män

Tabell 3 visar andelen svarande män och kvinnor. Bakom 64 procent av svaren står riksdagsmän. De är alltså något överrepresenterade i undersökningen jämfört med sin andel, 56 procent, i kammaren. Riksdagskvinnorna är på motsvarande sätt underrepresenterade i undersökningen; 36 procent av svaren kom från kvinnliga ledamöter, medan ledamöterna i kammaren till 44 procent utgjordes av kvinnor.[4] I fem fall svarade inte respondenterna på frågan om kön.

Partitillhörighet

Tabell 4 visar respondenternas partitillhörighet. Jämfört med styrkeförhållandena i riksdagen är Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet överrepresenterade i undersökningen, medan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är underrepresenterade. Deltagandet från övriga partier återspeglar ungefärligen deras storlek i kammaren.

Regional tillhörighet

Tabell 5 åskådliggör representationen utifrån valkretstillhörighet. Samtliga kretsar är representerade i undersökningen, undantaget Gotland och Blekinge. Några skevheter i fråga om representativitet är värda att kommentera. Svar från storstadsregionerna dominerar undersökningen. Svaren från representanter för Stockholms kommun och Stockholms län motsvarade 26 procent i undersökningen. De två valkretsarna är överrepresenterade om man jämför med styrkeförhållandena i riksdagen där de tillsammans utgör 19 procent av mandaten. Även Östergötlands och Jönköpings län är överrepresenterade i undersökningen.[5]

Frågor om användning av Wikipedia och andra uppslagsverk

Användning

I Tabell 6 sammanställs svaren på frågan När använde du senast den svenska språkversionen av Wikipedia? Samtliga 96 respondenter besvarade frågan. Av dem uppgav 60 procent att de hade använt den svenska språkversionen av Wikipedia under den senaste veckan. Sammanlagt hade 82 procent av de tillfrågade använt svenskspråkiga Wikipedia någon gång den senaste månaden, medan 4 procent uppgav att de aldrig hade använt denna. Av Tabell 7 och 8 framgår att respondenterna under samma period i mindre grad hade använt sig av de andra efterfrågade internetbaserade uppslagsverken. 26 procent uppgav att de hade använt NE.SE någon gång den senaste månaden, medan en tredjedel av respondenterna svarade att de aldrig hade använt NE.SE. En vanlig förklaring till lägre användning av NE.SE jämfört med Wikipedia är att NE.SE är en abonnemangstjänst medan Wikipedia är fritt tillgänglig. I lärarundersökningen från 2009 gjorde sig samma tendens gällande. Då uppgav 66 procent av lärarna att de hade använt den svenska språkversionen av Wikipedia någon gång under de senaste 30 dagarna, medan cirka 37 procent uppgav att de under samma period hade använt Nationalencyklopedins internetupplaga.[6] Användningen av Britannica Online visade sig låg oavsett om man jämför med NE eller Wikipedia. 11 procent av de tillfrågade uppgav att de använt detta verktyg någon gång senaste året, 88 procent att de aldrig hade använt detta engelskspråkiga alternativ.

Pålitlighet

En vanlig fråga är om man kan man lita på svenska Wikipedia. Vad riksdagsledamöterna tycker angående innehållets pålitlighet framgår av Tabell 9. 80 procent uppgav att innehållet på den svenska språkversionen åtminstone är ganska pålitligt. I underkant av 20 procent valde något av de lägre alternativen beträffande pålitlighet. Detta kan jämföras med mätningen i 2009 års lärarundersökning, där 67 procent svarande att svenskspråkiga Wikipedias innehåll åtminstone var ganska trovärdigt, medan 22,9 procent valde ett av de mer Wikipediaskeptiska alternativen.[7] Andelen riksdagsledamöter som antingen valde något av alternativen Mycket pålitligt eller Inte pålitligt alls uppgick till 6 procent.

För att få veta ifall riksdagsledamöternas uppfattar sina kollegor, inom och utom den egna partigruppen, som mer eller mindre kritiska till Wikipedia än man gör själv, ställde vi frågorna Hur pålitligt, tror du, att andra riksdagsledamöter från samma parti som du själv tycker att innehållet är på den svenska språkversionen av Wikipedia? och Hur pålitligt, tror du, att riksdagsledamöter från andra partier tycker att innehållet är på den svenska språkversionen av Wikipedia? (jämför Tabell 10 och 11). Ett större bortfall tyder på att frågorna inte var så populära, och svaren gav inte heller stöd för att hävda, att andra ledamöter skulle vara vare sig mer eller mindre kritiska till den svenska språkversionen än den tillfrågade ledamoten. Här skiljer sig resultatet väsentligt från lärarundersökningen, på det sättet att en majoritet av gymnasielärare 2009 trodde att deras kollegor var mer kritiska till Wikipedia än vad de var själva.[8]

Rekommendera andra eller avråda från Wikipedia

Tabellerna 12 och 13 sammanfattar svaren på frågor om huruvida man rekommenderat eller avrått andra ledamöter att använda den svenska språkversionen av Wikipedia. Andelen riksdagsledamöter som avrått någon kollega från att använda Wikipedia är närmast försumbar: 3 procent. Frågan tycks ha varit enkel att besvara, för något bortfall fanns inte. En tredjedel uppgav att man åtminstone någon gång under det senaste året rekommenderat Wikipedia för en annan ledamot. Svaren på dessa båda frågor tyder på att, ledamöter sinsemellan för samtal om informationssökning och att ytterst få uppfattar Wikipedia som något man borde varna andra för.

Skriva och redigera

Som framgår av Tabell 14 var 83 procent av de svarande åtminstone ganska positiva till att de själva skulle kunna skriva och redigera på den svenska språkversionen av Wikipedia. Detta var mer positiva tongångar än vid lärarundersökningen, då det vägde något så när jämt: en knapp majoritet antingen avböjde att svara eller var mindre positiv eller inte alls positiv. Kanske finns det bland riksdagens ledamöter en uppfattning att crowdsourcing fungerar. Ledamöternas frejdiga inställning till trots, en majoritet av de svarande har ännu inte skridit till verket. Som framgår av Tabell 15 har två tredjedelar ännu inte försökt redigera eller skriva på den svenska språkversionen av Wikipedia.

Nyckeltal

  • Cirka en fjärdedel av ledamöterna besvarade Wikimedia Sveriges enkät.
  • 82 procent av ledamöterna hade använt svenskspråkiga Wikipedia någon gång senaste 30 dagarna.
  • 26 procent av ledamöterna hade använt NE.SE någon gång senaste 30 dagarna.
  • 4 procent av ledamöterna hade aldrig använt svenskspråkiga Wikipedia.
  • 33 procent av ledamöterna hade aldrig använt NE.SE
  • 88 procent av ledamöterna hade aldrig använt Britannica online.
  • 80 procent av ledamöterna ansåg att innehållet på svenskspråkiga Wikipedia åtminstone var ganska pålitligt.
  • 33 procent av ledamöterna hade någon gång rekommenderat en annan ledamot att använda Wikipedia. Det tyder på att det finns en diskussion i riksdagen om vilka informationskällor man kan använda.
  • 83 procent av ledamöterna var åtminstone ganska positiva till möjligheten att skriva och redigera på Wikipedia.
  • 33 procent av ledamöterna hade någon gång prövat att skriva och redigera på svenska språkversionen av Wikipedia.

Bilagor

This user study in English

This user study is now available in English

Wikipedia i kammarens debatter

Till presentationen av enkätens resultat fogas här en kort redogörelse av i vilken mån Wikipedia hittills har omtalats i riksdagens debatter. En sökning i Riksdagens protokoll[9] visar att Wikipedia har omnämnts i kammarens debatter 14 gånger mellan den 1 januari 2001 och 30 juni 2013. Det är inte någon iögonfallande hög siffra jämfört med hur andra fenomen i tiden och andra medieaktörer har omtalats från riksdagens talarstol under samma tid, tag några exempel:

  • Aftonbladet: 280 omnämnanden
  • Bin Laden: 55 omnämnanden
  • Financial Times: 55 omnämnanden
  • Janne Josefsson: 7 omnämnanden
  • Nalle Puh: 12 omnämnanden
  • Nationalencyklopedin: 19 omnämnanden
  • Nobels fredspris: 27 omnämnanden
  • Svenska Dagbladet: 447 omnämnanden
  • TV4: 33 omnämnanden
  • Veckans Affärer: 27 omnämnanden
  • Wikileaks: 12 omnämnanden
  • Zlatan Ibrahimovic: 6 omnämnanden

Hur använder så ledamöterna Wikipedia i riksdagsdebatten? Wikipedia omtalas i kammaren främst av två skäl: dels för att ge den talaren stöd för sina egna begreppsdefinitioner, dels som exempel på en nymodighet vilken invarslar en ny epok. Oftast är det fråga om ett mellanting, att ledamoten både hämtar faktastöd i Wikipedia och använder den fria encyklopedin för att peka på något nytt och spännande. Wikipedia nämndes i kammaren första gången under riksdagsåret 2005/2006 av folkpartiets ledamot Anne-Marie Ekström[10]. Det var i en debatt angående asylsökande med apatiska barn där Ekström återgav något av Wikipediaartikeln Spädbarn.[11] Den 14 juni 2007 upprepade sig mönstret, då Miljöpartiets Gunvor G Eriksson[12] citerade ur artikeln Bidrag i ett anförande om försörjningsstöd.[13]

Knappt ett år senare, i en debatt om kulturarvsfrågor, förde Folkpartiets ledamot Cecilia Wikström i Uppsala [14] på tal förekomsten av Wikipedia och Google som två tecken i tiden:[15]

Ibland har jag sagt att vi lever i Googles tidevarv. Vi vänjer oss vid att allting går fort, och information finns tillgänglig genom en knapptryckning på Google eller Wikipedia. Detta ger oanade möjligheter, men det sker också en utarmning. Fördjupningen lyser ibland med sin frånvaro. Public service måste bevara de goda idealen om ett programutbud med kvalitet och spets för medborgarna samtidigt som man anpassar sig till en ny situation med mångfald och tuff konkurrens.[16]


I en debatt 2011 om det civila samhället förklarade Centerpartiets Per Lodenius[17] att han hade använt den fria encyklopedin:

Jag fick göra som de flesta nu för tiden och vända mig till Wikipedia: ”I svensk användning av begreppet fokuserar man ofta på organisationer som föreningar, studieförbund, folkhögskolor och alla andra subjekt som inte utgör en del av myndigheterna eller av statsapparaten i övrigt.” Då är det i alla fall glasklart vad det civila samhället är.[18]

Det enda som möjligen kan liknas vid några varningens ord mot Wikipedia, mer eller mindre allvarligt menade, kom 2010 från moderaternas ledamot Walburga Habsburg Douglas[19] i en debatt om globalisering.

I sitt anförande vägde Habsburg Douglas innehållet i två centrala uppslagsverk mot varandra.

I Nationalencyklopedin står det: Globalisering innebär att länder, företag och människor i världen blir alltmer beroende av varandra. Och Wikipedia, som man i och för sig inte ska luta sig emot, skriver mer i detalj: Globalisering kan ses som en samlingsbenämning som syftar på den internationella utvecklingen inom politik, ekonomi och kultur som sker till en följd av en utökad och inte lika lokalt förankrad världsbild. Politiskt sett innebär det förskjutning av makten från nationell nivå till över- och mellanstatliga organ, men generellt syftar globalisering oftast till hur de nationella ekonomierna kontinuerligt tvinnas samman.[20]


Förutom i några av kammarens debatter skymtar Wikipedia fram här och var i riksdagstrycket. I flera fall har Wikipedia lagts till grund för påståenden i rapporter och motioner, exempelvis i rapporten Uppföljning av statens satsning på hållbara städer samt i en partimotion från Miljöpartiet med titeln En grönare stad är en trevligare stad. I det sistnämnda exemplet vilket handlade om trafikplanering och transportbehov, hänvisade ledamöterna till en artikel i den franska språkversionen av Wikipedia som belägg för några av påståendena.[21]

Referenser

  1. Skulle vi ha misstagit oss, är vi glada för att bli rättade. Meddela gärna Wikimedia Sverige. Mejla einar.spetz(at)wikimedia.se
  2. Wikipedia - älskat eller avskytt? (2009) Undersökning, Regionbibliotek Stockholm
  3. Enligt uppgifter från Riksdagens informationstjänst den 28 juni 2013.
  4. Enligt uppgifter från Riksdagens informationstjänst den 28 juni 2013 bestod kammaren av 197 män och 152 kvinnor. Vid valet 2010 invaldes 192 män och 157 kvinnor i riksdagen, jämför SCB Allmänna valen 2010. Antalet kvinnor i riksdagen har därefter minskat genom ersättningar.
  5. I riksdagen innehar Jönköpings län 3,7 procent av mandaten, medan de i undersökningen utgör 6,2 procent av respondenterna. Östgötarna, vilka i riksdagen utgör 4,3 procent av ledamöterna, representerar i undersökningen 9,4 procent av respondenterna.
  6. Wikipedia - älskat eller avskytt? (2009) s. 10 ff.
  7. Wikipedia - älskat eller avskytt? (2009) s. 10 ff.
  8. Wikipedia - älskat eller avskytt? (2009) s. 10 ff.
  9. Riksdagens webbplats. Protokoll. Besökt 8 juli 20013
  10. Valpejl.se Anne-Marie Ekström. Besökt 8 juli 2013
  11. Riksdagens protokoll 2005/2006
  12. Gunvor G Eriksson. Artikel på svenska språkversionen av Wikipedia. Läst 8 juli 2013
  13. Riksdagens protokoll 2006/2007
  14. Cecilia Wikström. Artikel på svenska språkversionen av Wikipedia
  15. Riksdagens protokoll 2007/2008
  16. Riksdagens protokoll 2007/2008
  17. Per Lodenius. Artikel på svenska språkversionen av Wikipedia
  18. Riksdagens protokoll 2011/2012
  19. Walburga Habsburg Douglas. Artikel på svenska språkversionen av Wikipedia
  20. Riksdagens protokoll 2010/2011
  21. Motion 2010/2011:T502 En grönare stad är en trevligare stad