The Public Catalogue Foundation har fotograferat alla oljemålningar i UK. Jag tänker att vi både kan plocka en hel del argument från dem varför de gjort det och även använda dem som ett positivt exempel på vad som är möjligt! Se:
Ämne på Projektdiskussion:Öppen databas för offentlig konst 2013
Är detta för ÖDOK eller WLPA?
Jag letade runt på websidan men kunde inte hitta ett "Why we do it?" stycke. Vad jag hittade var "Benefits in Participation" som riktar sig mot artisterna. Från ÖDOKs vinkel är det ett väldigt bra exempel på vad man kan göra om man har bra grunddata och bilder.
Oavsett vilket så är det ett maffigt projekt. Kul att de dessutom vågade lägga det online.
Jag tänkte att det passar båda två.
Argumenten förs främst fram i Andrew Ellis intervju (den första länken).
Till ÖDOK kan vi påpeka att en svensk version av Public Catalogue Foundation (PCF) projekt som ett möjligt användningsområde av databasen om någon exempelvis myndigheter skulle vilja genomföra ett projekt liknande PCF. Då har vi ju en snärtig databas som de kan utgå från. Vi kan ju inte själva genomföra ett sådant projekt då vi med säkerhet inte kan lägga upp modern konst som hänger inomhus på Commons men det är ju ett potentiellt värde av vårt databasprojekt som vi bör peka på (exempelvis när vi söker ytterligare pengar för projektet).
Till fotoprojekt som WLPA presenteras flera argument för varför det är viktigt att ta bilder (ex. då allmänheten ofta inte kommer åt att se verken, att många saknar medvetenhet om de verk som finns runtomkring dem, och att de blir sökbara och lättillgängliga hemifrån genom projektet). Dessa argument kan vi ju använda oavsett om vi i dagsläget kommer att behöva ha ett mer avgränsat fokus till äldre konst än vad de hade (PCF tog ju bilder även på modern konst inomhus). Även om de inte är nya argument så stärks de ju av andra personer utanför Wikimedia säger samma sak – och till dess vi har någon inspelning på någon svensk som talar sig varm om vårt projekt kan vi ju hänvisa till de här länkarna.