Diskussion:Mötesprotokoll/Protokoll 2008-06-23

Hej! Eftersom någon tog bort kritiken som framfördes här (av rätt tvivelaktiga anledningar tycker jag) så får jag väl ställa samma frågor. (Det var dock inte jag som stod för den tidigare texten.) Jag undrar vad poängen med att posta mötesprotokoll för allmän beskådan är om de ändå är så kortfattade att de är helt obegripliga för någon som inte var med på mötet, och med all sannolikhet även framtida forskare som funderar kring Wikimedia Sveriges ursprung? Vad betyder t ex "Framtagning av interface till MediaWiki"? Vad är "våra affärsutvecklingsinitiativ"? "Lennart informerade om att han varit på Chalmers unviersitetsbibliotek och föreläst" - om vad? Kvantfysik, wikiteknologi, Wikipedia? Hur är meningen "Anders rapporterade för vår ekonomiska status och att vi nu är 120 medlemmar" konstruerad egentligen? Vad är "SFIS"? Styrelsen borde ha en diskussion - gärna tillsammans med oss vanliga dödliga i föreningen - om vad protokollen är till för; minnesanteckningar åt styrelsen eller dokumentation av styrelsens beslut och görningar åt föreningens medlemmar. Plrk 25 juni 2008 kl. 19.31 (CEST)

Jag ger mitt medhåll till att protokollen måste vara utformade så att medlemmarna kan begripa dem. Nu ser de mest ut som interna minnesanteckningar, och har som sådana ingenting på denna webbplats att göra. Om tio år, när någon tittar i protokollen, är frågan om den kommer att förstå någonting./Oskar Augustsson

Jag håller med om att det vore bra om protokollen var lite matnyttigare, det var dock inte den kritiken som framfördes av trollproxyn, i stället stod det saker som: "Vad är det för värdelös svenska i protokollen?" och "Kan man inte formulera sig ska man inte vara sekreterare.". Det tycker inte jag är saker man skall behöva ta som ideelt arbetande funktionär. Micke 25 juni 2008 kl. 21.52 (CEST)

Jag är rädd att det också är sant. Relativt goda språkkunskaper är ett krav för att utöva sekreterarämbetet, och säkerligen finns det kandidater som kan uppvisa detta. Just de språkliga problemen är dock ingenting jämfört med just det faktum att protokollen är helt obegripliga. Plrk 25 juni 2008 kl. 22.41 (CEST)

I styrelsen är vi numera mycket nöjda över hur styrelsemötena förlöper - både dagordning och processen i mötet går bra. För oss fungerar protokollen också väl, tex är vi mycket glada de finns på nätet i omedelbar anslutning till mötet, vilket tar bort behov av tillfälliga personliga mötesanteckningar. Ordval och språkutformning kan som alltid bli bättre, men jag är undrande om det någonsin går att formulera dem så att en utomstående fullt ut kan förstå ärendena som behandlats. I protokollen fokuserar vi på beslut/slutsatser vilket gör att både diskussionen före och själva bakgrundsbilden saknas i protokollet. Vi är just inne i en mycket positiv period där mycket händer (på få händer) och som kassör är jag då mycket tillfreds att vi lyckats fatta de formella besluten som är nödvändiga och protokollföra dessa korrekt, så full spårbarhet finns från årsmötets beslut till implementering. Att vi förutom dessa grundbeslut som också är tydligare beskrivna i protokollet också har flera saker som är mer av styrelseintern karaktär, fungerar bäst för oss i styrelsen även om de kan vara svårförståeliga för utomstående. Anders Wennersten 26 juni 2008 kl. 08.17 (CEST)

Med andra ord; protokollen är inte till för medlemmarna utan för styrelsen? Plrk 26 juni 2008 kl. 12.34 (CEST)

Ergo - de borde inte finnas på hemsidan./Oskar Augustsson

Så kan man också läsa Anders text. Jag läste framför allt passusen "Ordval och språkutformning kan som alltid bli bättre, men jag är undrande om det någonsin går att formulera dem så att en utomstående fullt ut kan förstå ärendena som behandlats." Med andra ord: den här nivån är den nivå vi nått upp till hittills. Precis som Wikipedia blir vi bättre med tiden. Naturligtvis behöver vi inte uppfinna hjulet igen här: vi har framför allt två tänkbara förebilder: de andra lokala stödföreningarna och andra svenska föreningar. De andra lokala stödföreningarna har dels inte så regelbundna styrelsemöten som vi har - de flesta har ett möte i månaden, om ens det - dels inte officiella mötesprotokoll. När det gäller andra svenska föreningar är det svårt att ge något genomsnitt: har Karlanda brukshundsklubb samma typ av protokoll som Lions? Här skulle åtminstone jag tycka att det vore bra med ett positivt exempel istället för klagomål. Finns det någon som kan länka till ett bra protokoll så är jag övertygad om att vi skulle kunna utveckla våra protokoll i den riktningen. Men jag kanske ska varna för att det finns risk för att den förändringen inte sker över en dag. Slutligen måste jag säga att jag tycker att det är glädjande att ni läser mötesprotokollen. Nästa steg är kanske att gå över till att göra något aktivt? Vi håller ju på med flera saker inom föreningen, och det finns alltid utrymme för fler förslag. Eller så kan man utveckla hemsidan så att den blir snyggare och mer informativ. Med vänliga hälsningar, Hannibal 26 juni 2008 kl. 18.52 (CEST)

Sverige har en väl etablerad föreningskultur, och bra protokoll hittar man t ex i alla gamla folkrörelser. De som skriver protokollen lagrar dem i pärmar och kassaskåp (av brandsäkerhetsskäl), och publicerar dem inte på internet som vi - så jag har inte några så bra exempel. Det finns två olika typer av protokoll; beslutsprotokoll och diskussionsprotokoll. Diskussionsprotokoll förs när diskussionen i sig är signifikant, framförallt t ex vid utvärderingsmöten, årsmöten och kongresser. Beslutsprotokoll räcker för ett vanligt rutinstyrelsemöte, men för att beslutsprotokollen skall vara till någon nytta måste de vara så kompletta att man kan utläsa vad besluten faktiskt innebär. Skräckexempel är t ex formuleringar som "Förslag §6 röstades igenom och skall verkställas den 1 juli" utan någonsomhelst indikation på vad §6 är eller var man får reda på det (lyckligtvis är inte WMS nere på den nivån)! Plrk 27 juni 2008 kl. 14.05 (CEST)

Mall:LQT-sida konverterad till Flow