Diskussion:Tillgång till referenslitteratur

Hoppa till: navigering, sök

Om denna diskussion

Inte redigerbar

Sverige saknar ju inte direkt bibliotek (cirka 1 300 folkbibliotek samt 900 övriga utlåningsställen) där alla svenskar enkelt och kostnadsfritt kan låna hem böcker och tidskrifter och jag är nyfiken vad det är tänkt att WMSE hoppas att det här projektet ska bidra med? Vad är det extra värdet med att vi duplicerar bibliotekens arbete? Är det många böcker där som inte går att låna hem? Har vi statistik som stödjer det och visar på behovet? Jag säger inte att det inte finns ett värde, men det vore bra om det kunde förtydligas vad underlaget för det här projektet var. Vänligen Jopparn (diskussion) 22 maj 2012 kl. 01.11 (CEST)

Att bygga upp ett specialbibliotek med en komplett samling böcker och skrifter om Wikipedia/Wikimedia skulle ha ett rätt uppenbart värde och vore kanske något att arbeta med. Jopparn (diskussion) 22 maj 2012 kl. 01.42 (CEST)
Vi vill inte bygga upp ett eget bibliotek. Folkbibliotek har normalt ingen fack- och speciallitteratur, försök själv att hitta någon standardverk som du använde i dina tidigare studier (och som kunde användas för hundratals artiklar, ett bra exempel jag har är http://libris.kb.se/bib/4480289) i ett folkbibliotek. De är oftast inte heller ansluten till fjärrlån (som innebär normalt en vecka lånetid och extra kostnader). Om man har ingen enkel tillgång till någon universitets/högskolsbibliotek är man svart att får relevant litteratur. Och vi börjar inte spela bibliotek genom att låna ut böcker, de som redan skriver artiklar i någon område skulle ha det så lätt en möjligt att använda bra referenslitteratur, dvs man får boken hem så länge än man skriver artiklar. --Prolineserver (diskussion) 22 maj 2012 kl. 08.17 (CEST)
Mja, så svårt är det ju inte att få tag på. Vill man ha specifik facklitteratur går det att få tag på från cirka en tredjedel av alla folkbibliotek via fjärrlån. I följande rapport (s. 9) går det att läsa "Informationen i LIBRIS är fritt tillgänglig för bibliotek och allmänhet via LIBRIS webbsök. Med utgångspunkt från LIBRIS webbsök kan material som saknas i det egna biblioteket beställas från andra bibliotek via LIBRIS fjärrlånesystem. Ca 1 350 svenska biblioteksenheter, varav drygt en tredjedel folkbibliotek, använder fjärrlånesystemet, för att beställa litteratur till sina användare" (min fetning) (som jag skrev ovan finns det ju totalt finns cirka 1 300 folkbibliotek i Sverige). Som jag förstår det skulle även den bok du länkar till ovan gå att få tag på via fjärrlån från något av de 400+ folkbiblioteken som har fjärrlån, därtill kostnadsfritt eftersom boken finns i Sverige. Hur lång tid man har tillgång till litteraturen beror på det utlånande biblioteket och kan alltså variera, men visst rör det sig oftast om någon eller några få veckor och det kan ju förstås skapa problem.
Jag ser förstås den potentiella nyttan för de personer som bor väldigt långt från ett folkbibliotek med fjärrlån och för de som verkligen systematiskt planerar att skriva ett stort antal artiklar om ett ämne under flera månader. Målet med mitt inlägg var att vi skulle kunna förtydliga texten med det ökade värdet som det här projektet ger och jag gjorde ett tillägg i inledningen där jag försökte förtydliga om fördelarna med den här tjänsten, baserat på ditt förra inlägg. Blev det bra tycker du? Jopparn (diskussion) 22 maj 2012 kl. 12.24 (CEST) tillägg 22 maj 2012 kl. 12.27 (CEST)
Jag känner mig inte riktigt nöjd med mitt ovanstående inlägg då det får mig att låta mer kritisk än jag egentligen är till den här idén. Jag ser som sagt värdet och informationen som jag nu gav i mitt förra inlägg är endast för att försöka sätta mina inledande frågor i en kontext. Mitt mål med de inledande frågorna var helt enkelt att se om vi kunde förtydliga den här texten då jag var säker på att det här beslutet föregicks av en diskussion i styrelsen om fördelar och nackdelar. Målet var absolut inte att ett styrelsebeslut skulle ändras på något sätt. Vänligen Jopparn (diskussion) 22 maj 2012 kl. 13.02 (CEST)
Det är även ett årsmötesbeslut, och stiftelsens pengar är uppbundna till det här projekt. Jag överenstämmer med dig att det är på någon sätt möjligt att kommer till en bök på någon sätt. Men vad är egentligen också viktig med projektet är att gör det så enkel än möjlig till de som bidrar. Hur kan vi hjälper de som skriver en bra artikel (eller förbättra en) en gång per vecka eller månad? Hur kan vi hjälper den eklast? --Prolineserver (diskussion) 22 maj 2012 kl. 14.30 (CEST)
Jag tror att Holger är inne på en av de viktigaste sakerna här (inte det att det finns ett årsmötesbeslut) och det är att göra det enkelt för de som bidrar regelbundet. Låt säga att du skriver om fjärilar och måste på fjärrlån beställa Artnyckeln hela tiden så finns ett onödigt hinder. Om samma Wikipedian hade verket hemma skulle denne oförtrutet kunna bidra med hög kvalitet. Ainali (diskussion) 22 maj 2012 kl. 19.41 (CEST)

Mall:LQT-sida konverterad till Flow

Idé för referenslitteraturen

5
Ainali (diskussionbidrag)

Vad sägs om att lista alla böcker som finns tillgängliga i bokhyllan (och som föreningen inte behöver ha kvar som egna referensverk) på bookcrossing.com?

Fördelar
  • Fler kan upptäcka den litteratur som finns tillgänglig vilket gör att böckerna kommer till användning.
  • Det går att spåra hur många som använder böckerna.
  • Bokhyllan kan tömmas ur.
Nackdelar
  • Det är inte säkert att de används till att källbelägga artiklar (det kravet kan man inte riktigt ställa där).

Om förslaget gillas kan jag genomföra uppmärkning av de böcker vi sätter i omlopp samt registrera dem i tjänsten.

Axel Pettersson (WMSE) (diskussionbidrag)

Intressant idé. Innebär Bookcrossing att vi blir en publik bokhylla så att folk kommer och hämtar böckerna här (och dessutom kan lämna böcker här) eller hur går den delen till?

Ainali (diskussionbidrag)

Det finns inget som tvingar en att bli totalt publik. Se t.ex. Espressohouse som ju så klart sätter sina egna öppettider. Men folk måste ju kunna komma in, annars försvinner ju hela idén. Sen finns inget som tvingar en att ta emot böcker. Där får man helt enkelt tacka nej om man inte vill ha dem. Rent tekniskt får jag lägga till en "zone" i BookCrossing som böckerna kan registreras som lämnade i.

Axel Pettersson (WMSE) (diskussionbidrag)

Kör! Välkommen hit för att inventera och fixa.

Ainali (diskussionbidrag)

Nu är alla böcker inlagda i systemet och kan hittas på zonen här: http://www.bookcrossing.com/hunt/14/13274/103795/796067

John Andersson (WMSE) (diskussionbidrag)

Jag funderar över följande mening: "Boken skall sedan finnas i vår inventarielista och ingår därmed i vårt bibliotek, men är utlånad till dig så länge du använder den. Boken skall göras tillgänglig för Wikipedias Community om någon annan önskar ta del av den." Vore det en idé att ändra skrivningen så att folk som uppfyllt målen helt enkelt får behålla boken)?

Följande orsaker får mig att fundera i de banorna:

  • Det är väldigt vanligt att folk vill markera saker i böcker som de ska använda för att skriva texter, vilket de kanske är tveksamma till att göra om de endast lånat boken av oss. Det skulle då minska deras produktivitet och kanske även intresse av att använda sig av vårt erbjudande.
  • Det är en extra börda att behöva skicka tillbaka den vilket kan få folk att tveka.
  • Det försvårar att ta upp arbetet senare om de hunnit skicka tillbaka den (och kontrollera ändringar som gjorts i texten av andra användare mot boken de använt).
  • Det blir en sporre och en trevlig grej för de som ställer upp och skriver på Wikipedia att få en bok som tack, vilket jag tycker har ett visst egenvärde.
  • Får volontärerna behålla boken blir det ett bestående minne av föreningen. (Detta kan kanske förstärkas ytterligare om vi skickar med något form av meddelande när vi skickar ut den, bara en tanke).

Vänligen,

Jan Ainali (WMSE) (diskussionbidrag)

Det är en intressant tanke, då får vi nog skärpa definitionen av målen lite.

John Andersson (WMSE) (diskussionbidrag)

Vilka mål är det som du tänker skulle behöva definieras tydligare p.g.a. den förändringen?

Jan Ainali (WMSE) (diskussionbidrag)

Nja, det kanske inte är målen som ska förtydligas, snarare att den korta planen ska publiceras så att det blir transparent vad som ska bli klart innan man kan räkna boken som sin.

John Andersson (WMSE) (diskussionbidrag)

Nu står det: "En kort plan för vilka artiklar, kategorier eller områden som boken skall användas till samt dina tidigare insatser på Wikipedia ska bifogas. ... En kort rapport ... [d]är [det] redovisas hur den nya källan använts, hur många artiklar, kategorier eller områden som boken bidragit till att förbättra." Jag tänker att om någon i planen exempelvis säger att målet med deras bokinköp är referenser i tio stycken artiklar (och Axel godkänner det) så får de helt enkelt behålla boken/tidningen när de är färdiga och i rapporten redogjort för vilka artiklar som de redigerat i. Vad är det som du skulle vilja lägga till?

Ainali (diskussionbidrag)

Som du säger är det nog bra så omfattningsmässigt. Däremot finns inget krav på att det ska publiceras, vilket kan leda till frågor om hur mycket jobb som måste göras för att få en bok. Om vi säger att detta ska vara publikt löser det sig automatiskt.

John Andersson (WMSE) (diskussionbidrag)

Aha, jag har redan sett sådana listor så jag har utgått från att det var något Axel redan bett mottagarna om som en del av rapporteringen. Men det är klart att det ska förtydligas även här om det ändras.

Ainali (diskussionbidrag)

Listorna som jag har sett är ju sådana som har gjorts efter att referenserna har införts. Det jag pratar om är att det ska finnas en plan redan innan boken köps. Den enda ändringen är alltså att planen ska vara publicerad.

John Andersson (WMSE) (diskussionbidrag)

Så länge det räcker med att exempelvis skriva: "tio artiklar om fåglar kommer att få en eller flera fotnoter tillagda", snarare än att behöva specificera exakta artiklar i förväg så känns det som ett rimligt krav (kräver vi fler detaljer tror jag däremot att insatsen för stor för att folk ska orka söka). Det spelar ju egentligen rätt liten roll vilka specifika artiklar de fokuserar på då vi väl trots allt inte ska ge oss in på att värdera ämnesvalen tänker jag.

Låter det som en rimlig nivå?

Vänligen,

Det finns inga äldre ämnen