Frivilliga/Översättningar och korrekturläsning/Wikidata: det nya navet för kulturarv
19 januari – Anonym Artikeln är skriven av Dr. Martin Poulter, Wikimedia-medarbetare och gäst på Oxford universitet
Det finns en sajt som låter användare skapa skräddarsydda och ovanliga listor på konstverk: konstverk vars titlar är en allitteration, självporträtt av kvinnliga konstnärer, akvareller som är större på bredden än på höjden och så vidare. Dessa frågor använder inte något galleris eller museums webbplats eller sökgränssnitt, utan hämtar material från många samlingar runt om i världen. Konstverken kan presenteras på många olika sätt: på en karta över platser de avbildar, eller epoken när de skapades eller färgkodade efter samling i vilken de ingår. Uppgifterna är ofullständiga, men detta är uppstarten av ett pågående och ambitiöst projekt med syfte att dela data om hela kulturarvet.
Wikimedia är ett samlingsnamn på olika välgörenhetsprojekt som tillsammans bildar ett arkiv av mänsklig kunskap och kultur, som kan delas och användas gratis av vemsomhelst och i valfritt syfte. Wikipedia, den fria encyklopedin, är bara den mest kända delen av detta arbete. Wikidata är en fri kunskapsbas med fakta och uppgifter om tiotals miljoner saker. Denna information ges i högsta möjligaste mån gratis och utan några begränsningar när det gäller kopiering och återanvändning.
Det finns redan en stor mängd data om konstverk som delas genom formella samarbeten. Barcelonas universitet har arbetat tillsammans med Wikipedia-medarbetare för att dela data om Jugend-verk. Universitetet medger att det är mycket bättre att ha all denna typ av data på en plats än att den är utspridd över olika källor online och off-line. Wales nationalbibliotek har anställt en gästakademiker från Wikidata för att dela data om sina konstverk, inklusive människor och platser de förställer. Finska nationalgalleriet, Rijksmuseet i Amsterdam och Skottlands nationalgallerier är några av institutionerna som antingen har laddat upp kataloger direkt till Wikidata eller gjort dem tillgängliga gratis så att de kan importeras. För att se de delade katalogernas storlek behöver man bara söka på Wikidata.
Wikidata-frågor kan byggas med SPARQL, ett fråge- och kommandospråk för hantering av databaser som är för de nördigaste nördarna. Men det finns en öppen användargemenskap som delar och förbättrar frågorna. Visualiseringarna de skapar kan delas online eller lagras på andra sajter eller i andra appar. Utvecklare kan bygga applikationer för allmänheten, dessa är enkla att använda men ger en säregen översikt över Wikidatas kunskapsnät.
En sådan applikation är Crotos, en samling verktyg som skapar bildgallerier och kartor på konst, filtrerade på format, konstnär, plats som avbildas och andra utmärkande drag. Crotos visar bilder på konst, så här ingår endast verk som har en digital bild tillgänglig på Wikimedia Commons. Wikidata har inga sådana begränsningar: det beskriver konst oavsett om det finns en skannad bild tillgänglig att dela eller inte.
Så medan själva Wikidata-sajten kanske inte är så lockande, förvandlar tjänsten den tillhandahåller online-världen gradvis och ger en enda datakälla för några av de mest populära webbsajterna och apparna. Dessa "infoboxar" som sammanfattar nyckelfakta och uppgifter längst upp i Wikipedias artiklar kommer i allt större grad från Wikidata, så datum, platser och annan fakta kan anges på en plats men visas på hundratals sajter.
Den riktigt spännande möjligheten är att bygga visualiseringar och andra interaktiva utbildningsobjekt och integrera information från många samlingar och andra datakällor. Wikidata skulle vara tillräckligt intressant som en konstdatabas men den delar också bibliografisk, genealogisk, vetenskaplig och annan typ av data och omfattar även både nutida och historiska ämnen. Detta möjliggör kombinerade frågor som till exempel konst av människor födda i en viss region och tidsperiod, eller verk som föreställer människor beskrivna i en viss bok.
Wikidata är väldigt mångspråkigt och använder språkoberoende kännetecken och länkar samman dessa till både namn på hundratals språk och formella kännetecken. På ett sätt är det den ultimata auktoritetsfilen, en modern Rosetta Stone som länkar samman kännetecken från institutionernas auktoritetsfiler, vetenskapliga databaser och andra kataloger (Hinojo 2015).
En Wikidata-artikel kan ha flera tusen egenskaper. När man bara tänker på det lilla urvalet som är relevant för konst och kultur, är det uppenbart att antalet möjliga sökningar är astronomiskt.
Många egenskaper hos ett konstverk kan beskrivas:
- Till exempel: med andra ord eller typen. Wikidata har många typer att välja bland, från oljeskisser och teckningar, arkitektoniska skulpturer och målat glas, till akvatint och linoleumsnitt
- Samling
- Material som använts
- Höjd, bredd
- Genre, ism
- Koordinaterna för den punkt varifrån objektet ses
- Människor och platser som kan förknippas med ett konstverk: det som avbildas, skaparen, hänförs till, ägs av, efter ett verk av, på beställning av.
- Det finns relationer mellan människor: förälder, syskon, påverkad av, skola, författare och mottagare av ett brev.
- Människor kan också ha en anknytning till grupper eller organisationer: medlem i, grundare, anställd, utbildad på.
Med så många olika typer av data, lockar Wikidata volontärer med varierande intressen. Precis som det finns människor som sätter sig ned en kväll för att förbättra en Wikipediaartikel eller kategorisera bilder på Wikimedia Commons, så finns det människor som fixar och förbättrar Wikidatas uppslagsord och frågor. I likhet med Wikipedia, har Wikidata nytta av en blandning av olika intressen. Medarbetare talar olika språk och har olika kunskaper. En del är intresserade av en samling hos en viss institution, medan andra är intresserade av en viss konstart och vissa av en bestämd plats eller en historisk person. Därför kan ett uppslagsord dra till sig många medarbetare, var och en motiverad av olika intressen.
Med tiden kommer Wikidatas roll i Wikipedia att öka. Titta på den engelska versionen av Wikipedia och du kommer att hitta många listartiklar som till exempel en lista över verk av Salvador Dalí eller en lista över irisk-saxiska illuminerade handskrifter. För närvarande är alla dessa manuellt bevarade men ett program – ListeriaBot – har skapats för att förvandla Wikidatas frågor till listor som passar Wikipedia: se till exempel (detta utkast) lista av målningar hos konstgallerier. Den katalanska Wikipedia som har ett mycket mindre antal medarbetare än den engelskspråkiga, använder redan boten för att skriva listartiklar som verk av Jacob van Ruisdael, vilket sparar många timmars arbete. I och med att automatiserade listartiklar blir allt mer vanliga, kommer institutioner som delar data från sina kataloger att hjälpa försäkra att dessa artiklar är korrekta och fullständiga.
Ett flodlandskap med figurer, av Jacob Van Ruysdael (1628/1629–1682), Pusjkinmuseet
I likhet med Wikipedia, är Wikidata beroende av att informationen kan bevisas och att den är kontrollerbar: alla fakta förväntas citera eller länka till en trovärdig, publicerad källa. Därför har Wikidata aktiva länkar till kataloger och andra formellt granskade sajter som vanligtvis ger mer vetenskapliga uppgifter och primär forskning än Wikidata. Wikidata är alltså inte en ersättning för de kulturella institutionernas kataloger. Hubb-metaforen är passande: Wikidata är ett nav som länkar samman olika källor och ger dem en användbar form. Dess trovärdighet kommer alltid vara beroende av formellt granskade källor som den citerar och det kommer alltid finnas användare som vill kontrollera det de läser genom att följa upp citaten. I praktiken betyder det att delningen av tiotusentals arkiv med Wikidata är ett sätt att få tiotusentals inkommande länkar till institutionernas egna katalog. Dessutom innebär den fria återanvändningen av Wikidata att andra sajter kommer att använda dessa länkar.
Wikidata och dess partner har en enorm uppgift framför sig, men den eventuella belöningen är oerhört stor. Vi skulle kunna ha data om alla konstverk, sökbara på oändliga och verkligen innovativa sätt med anknytningar till sina officiella kataloger, fysiska platser och vetenskapliga litteratur. Ju snabbare hela kultursektorn engagerar sig, desto snabbare kan vi få detta till stånd.
Referenser:
Àlex Hinojo (2015) "Wikidata: The New Rosetta Stone" CCCB LAB Sandra Fauconnier, Bert Lemmens & Barbara Dierickx (2015) "Whitepaper on open data management by cultural institutions on Wikidata" Beat Estermann (2017) "Towards Ingesting GLAM Inventories on a Global Scale" WikiProject Cultural Heritage
WikiProject sum of all paintings
Anmärkning:
Tack till Wikidata-användarna Jane Darnell (User:Jane023), Magnus Manske (User:Magnus Manske – skaparen av User:ListeriaBot) och Andy Mabbett (User:Pigsonthewing) för många användbara länkar i denna artikel.
Detta verk är licensierat under Creative Commons Attribution Dela lika 4.0 International.