Projekt:Fri musik på Wikipedia 2019/Ansökan

Från Wikimedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ansökan har beviljats.


Blanketten med ansökan.

Sammanfattning

Sammanfatta projektet kortfattat (max antal tecken inklusive blanksteg: 200). Föreställ dig att du med en mening ska förklara för någon vad projektet går ut på.

Genom crowdsourcing och nya verktyg tillgängliggörs Sveriges historiska musikskatt. Allmänheten kan lära sig om musiker & verk och verksamma kulturarbetare kan enklare nyttja verken i nya produktioner.

Projektidé

Beskriv er projektidé (max antal tecken inklusive blanksteg: 10 000).

Tänk på att det är just idén som står i centrum för bedömningen. Det går bra att beskriva HUR projektet ska genomföras men det är sekundärt för bedömningen av projektet. Detta betyder också att om du åberopar meriter hos dig själv, hos övriga i projektgruppen, hos eventuella samverkansparter eller om du refererar till tidigare genomförda projekt eller till välkända förlagor som skäl till varför projektet främjar förnyelse och utveckling - kommer projektet att avvisas. Undvik därför att lista en massa namn!

Problemet

Sverige har en enorm historisk musikskatt som bör lyftas fram för att fler ska kunna få glädjas och lära av musiken som kulturarv. Inspelningar av äldre svenska visor, psalmer, sånger, folkmusik m.m. kan i dagsläget inte användas fritt, på grund av upphovsrättsliga begränsningar eller oklarheter, eller är svåra att finna igen, då de inte är uttalat fritt licensierade eller inte beskrivna och sammankopplade med information (s.k. metadata). Detta är brister som bidrar till att det inte går att söka och använda verken på effektiva och tillgängliga sätt.

Vad i den svenska musikskatten som är fritt licensierat är svårt att få fram och sökbarheten på dessa verk och tillhörande information är långt ifrån den nivå den skulle kunna vara på. Är du intresserad av att hitta nyinspelningar av musik som fritt går att återanvända, i video, presentationer eller föreställningar, är det komplicerat och vill du ha förslag på vilka musikstycken som vore möjliga att göra en nyinspelning av utan att hamna i problem med upphovsrättslagstiftningen är chansen stor att du ger upp på vägen. Det ska vara enkelt att identifiera material som kan återanvändas fritt för nya konstnärliga verk och produktioner. Samma sak om du är intresserad av, i utbildningssyfte eller för nöjes skull, söka bland material som spelats in eller lagrats av en av våra arkiv eller museer.

Varför vi bryr oss

Wikimedia Sverige vill att fler av de svenska musikaliska verken som har slocknad upphovsrätt (där skaparen varit död i mer än 70 år) görs tillgängligt så att intresserade kan lära sig om dem eller så att verken kan återanvändas i produktioner av nya verk.

Bättre strukturerad information, tillgängliggörande av samlingar som digitaliseras innehållande materialet som har utslocknad upphovsrätt, eller högkvalitativa nyinspelningar framförda av professionella musiker (vilka formellt gett godkännande  att materialet sedan får spridas och återanvändas). Detta är olika sätt att uppnå ökad kunskap, spridning och ökad återanvändning. Vi bedömer att Wikimediarörelsen är unikt positionerad att genomföra detta då vi har verktygen, erfarenheterna, intresset, nätverket och kunskaperna som behövs.

Verken kommer då att kunna berika Wikipedias artiklar om exempelvis psalmer och visor då det går att lyssna på dem och läsa om verken. Att musiken finns tillgänglig på Wikipedia gör de enklare att söka efter och att återanvända. Detta gagnar alla som är intresserade av svensk musikhistoria. Men den här typen av användning är inte begränsad till endast Wikipedia, utan sträcker sig långt bortom det. Då den digitaliserade musiken kommer att ligga under fria licenser kommer inspelningarna även att kunna användas kostnadsfritt i exempelvis filmproduktion, teaterföreställningar och liknande och på så sätt stödja nya kulturella skapelser.

Ny teknik möjliggör nya innovativa lösningar

Möjligheten att ta del av information, media och digitaliserat kulturarv har aldrig i historien varit bättre än nu tack vare Internets uppkomst. Problemet idag är inte bristen på information utan snarare möjligheten att hitta den information som behövs vid ett givet tillfälle. Strukturerat data som kan förstås av en dator har potentialen att lösa detta problem.

Möjligheterna med länkade öppna data (LOD), i vilken olika datakällor kopplas samman, är många. Sökningar som tidigare inte varit möjliga är plötsligt en knapptryckning bort. En automatiskt skapad lista över alla kompositörer som föddes mellan 1740-1940, i ett visst land, som skrev pianosonater och vars verk får återanvändas är i teorin enkelt att utföra när implementeringen har skett. Samma sak om man vill skapa en lista över alla deras verk sorterade efter längd. Vi vill ta detta från en teoretisk idé till en verklighet.

Som en del av öppna data-(r)evolutionen har Wikidata kommit att ta en central plats. Det är inte bara en plats att lagra data, utan har blivit en central hubb där olika datakällor kopplas samman. Wikidata, en icke-kommersiell databas byggd med öppen källkod, har utvecklats till att bli en del av internets infrastruktur och underhålls av tusentals engagerade frivilliga från hela världen på över 300 olika språk. Det är ett exempel på hur crowdsourcing fungerar och som Wikimedia Sverige har omfattande erfarenhet av att skapa förutsättningar för. Materialet som finns där återanvänds på oräkneliga tjänster, allt från Googles Knowledge Graph till tjänster såsom inventaire.io.

Nu håller den tekniska infrastruktur som finns bakom Wikidata även på att aktiveras för den fria mediefiler på mediedatabasen Wikimedia Commons. Strukturerad data kommer att göra mediefilerna mycket mer sökbara och lättanvända än de tidigare varit.

Crowdsourcing, att engagera allmänheten inom ett visst område för att lösa uppgifter, är metoden som använts för att skapa Wikipedia och vi vill nu nyttja metoden för att skapa nyinspelningar och förbättra informationen om musiker och deras verk. Därtill vill vi bygga specialverktyg för att tillgängliggöra digitaliserade samlingar med ett stort antal verk där materialet sedan kan utvecklas ytterligare genom crowdsourcing.

Idé på lösning

Idén är att genom projektet hitta sätt att inkludera strukturerad information om äldre svensk musik på Wikimedias plattformar och dra nytta av crowdsourcing för att förbättra sökbarheten och den tillgängliga informationen. Genom ökad sökbarhet kan musiker enkelt välja vilka klassiker de vill nytolka och spela in på nytt, deras nyinspelningar kan tillgängliggöras via Wikimedias olika plattformar, och de som vill använda musiken kommer lätt att kunna hitta dem.

Tidpunkten för detta projekt är utmärkt då det har skett stora tekniska framsteg för hur information kan struktureras för att göras sökbar och Wikimedia Foundation har, genom en mångmiljoninvestering, byggt om den underliggande mjukvaran för hur mediafiler kan beskrivas. Detta tekniska arbete närmar sig sitt slut och genom detta projekt kommer vi att kunna testa och utvärdera den nya funktionaliteten för musikfiler.

Genom fria inspelningar av klassiska svenska musikaliska verk kan musiken användas på oräkneliga sätt, i datorspel, i independentfilm, vid teaterföreställningar, som delar av konstinstallationer m.m. De ursprungliga musikskaparna brukar också hamna i fokus det år som upphovsrätten går ut och får därmed en ny aktualitet 70 år efter sin död. Genom detta initiativ kan dessa musiker och kompositörer lyftas fram på ett nytt sätt där tekniska framsteg möjliggör att kunskapen kan spridas och förfinas med hjälp av crowdsourcing.

Bland de tusentals frivilliga som redan är engagerade i Wikimedias olika projekt finns många som har stort intresse av att kunna bidra till kulturarvsbevarande och de har kunskap och verktyg för det arbetet. Vi vill hitta förutsättningar för det här projektet att kunna ingå i det arbetsflödet med crowdsourcing har utarbetats med dessa grupper.

Genom att även titta på det närbelägna området av digitalisering av verk som redan är inspelade men nu har utslocknad upphovsrätt ges dessa musiker en ny spridning och tillgängliggörs via den uppspelningsutrustning som i dag finns för att lyssna på musik, d.v.s. datorer, mobiltelefoner och läsplattor.

Arbetet som sker kommer att beskrivas i en fallstudie. Projektet kommer även att dokumentera hur man bäst belyser upphovsmännen och ger dem attribuering på ett korrekt sätt. Alla erfarenheter som samlas in inom ramen för projektet kommer att finnas fritt tillgängligt på svenska och engelska för att andra intresserade i Sverige och andra länder skall kunna genomföra liknande projektet. Då detta bryter ny mark och etablerar nya metoder som har internationell relevans kommer vi att kunna engagera Wikimedia Foundation (med säte i San Fransisco) i arbetet och även en eller flera museer och arkiv. Musikverket är en trolig partner.

Flödesscheman

Dessa två flödesscheman visar de olika steg som ingår för att göra materialet användbart. Varje steg innefattar olika aktiviteter, målgrupper och uppgifter för att komma vidare i flödet.

Flödesschema ny musik

Information om verk läggs till på Wikimedias plattformar → Crowdsourcing förbättrar informationen → Musiker hittar verk att göra nyinspelningar → Musiker laddar upp sina verk och kopplar detta till den information som redan finns → Crowdsourcing förbättrar materialet om verken → Verken läggs till i Wikipedias artiklar och Wikimedias andra plattformar genom crowdsourcing → Nya användare hittar musiken → Musiken används i nya verk såsom filmer, datorspel m.m. → Information om dessa nya verk läggs till på Wikimedias plattformar (om de blivit välkända nog)

Flödesschema redan inspelad musik på arkiv och museer

Information om verk läggs till på Wikimedias plattformar → Crowdsourcing förbättrar informationen → Ett arkiv eller museum som har inspelade verk identifieras → Wikimedia Sverige bygger specialverktyg för uppladdning av verken → Uppladdning sker efter stöd från volontärerna och kopplas till existerande information → Crowdsourcing förbättrar materialet om verken → Verken läggs till i Wikipedias artiklar och Wikimedias andra plattformar genom crowdsourcing → Nya användare hittar musiken → Musiken används i nya verk såsom filmer, datorspel m.m. → Information om dessa nya verk läggs till på Wikimedias plattformar (om de blivit välkända nog).