Projekt:Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidata 2018/Rapportering/Prioritera digitalisering

Från Wikimedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Externt mål: [Rapport/Blogg] - Info om hur Wikimedia kan användas av biblioteken för att prioritera digitalisering T205393

Hur kan Wikimedia användas av biblioteken för att prioritera sin digitalisering?

Kungliga biblioteket utför ett stort arbete med digitalisering av sina upphovsrättsbefriade samlingar, tack vare vilket de kan komma fler till gagn. Att tillgängliggöra verk online gynnar inte bara biblioteket, som kan minska slitage på inte sällan värdefulla och sällsynta exemplar, utan också bidrar till att utjämna sociala skillnader, då människor som inte kan ta sig till biblioteksbyggnaden kan ta del av vårt gemensamma kulturarv.

Digitaliseringsarbetet präglas tungt av prioriteringsbehov. Källmaterialets omfång är till synes oändligt; i vilken ordning skall man ta sig an den svenska litteraturskatten? En lösning som Kungliga biblioteket använder sig av är att prioritera material som är efterfrågat för studier eller forskning,[1] vilket betyder att den som verkligen behöver materialet kan få tillgång till det. Detta medför en fantastisk nytta för individen, men inte nödvändigtvis en proportionerligt hög nytta för samhället. Även om KB så småningom tillgängliggör de digitaliserade verken fritt i katalogen[2] så kan det röra sig om väldigt nischat material som endast intresserar en mindre grupp forskare.

För att maximera den samhälleliga nyttan med digitaliserade resurser behöver man således undersöka intresse kring dessa på en större skala. Detta är ett område där Wikimediarörelsen, och i synnerhet Wikipedia, kan vara behjälplig. Det fria uppslagsverket skapas av tusentals frivilliga skribenter som, enligt Wikipedias regelverk, måste ange sina källor. Genom att analysera Wikipedia kan man lära sig om vilka böcker, tidskrifter och webbplatser används i redigerandet. Vi har genomfört en sådan undersökning för få en insikt i vilka källor som används mest ofta. Detta är en bra grund till att genomföra en mer nyanserad analys, som till exempel fokuserar på svenskutgivna böcker vars upphovsrätt har gått ut, men som inte finns online – alltså verk som KB med stor sannolikhet skulle ha möjlighet att digitalisera.

Att digitalisera dessa verk skulle kunna ge positiva resultat för både Wikipedia och Kungliga biblioteket. Om fler skribenter får tillgång till verk som andra hänvisar till, kommer de själva kunna ta del av källorna för att vidare bygga på artiklarna. Wikipedias trovärdighet kommer att öka i takt med att artiklarna förses med fler källor, vilket i sin tur kan leda till att fler väljer att själva börja redigera.

Även för biblioteket kan en sådan satsning leda till positiva resultat. Wikipedia är nämligen en väldigt stark plattform när det gäller att sprida material, och bibliotekets digitaliserade verk kan få en mycket stor synlighet. Denna möjlighet blir tydlig om man tittar på Projekt Runeberg, en webbplats som tillhandahåller mängder av inskannade nordiska böcker och tidskrifter, inte minst referensverk. På svenskspråkiga Wikipedia länkas det mycket flitigt till Projekt Runeberg, vilket vi sammanfattade i vår undersökning av källor. En del av materialet som finns med på Projekt Runeberg har rentav blivit standardverk för den som skriver om Sverige under 1800- och 1900-talen, såsom Nordisk Familjebok och olika utgåvor av Vem Är Det.

De upphovsrättsligt fria verk som biblioteket väljer att digitalisera kan laddas upp till Wikimedia Commons, ett systerprojekt till Wikipedia, där allt multimediamaterial (fotografier, illustrationer, ljud, m.m.) som används inom Wikimediaprojekten förvaras. Verken kan då på ett naturligt sätt bli en del av Wikimedias ekosystem, enkla att upptäcka och hänvisa till av Wikipedianer, men också att laddas ner av externa användare. Detta innebär att biblioteket inte kommer att behöva utveckla sin webbinfrastruktur för att göra materialet direkt tillgängligt för Wikimediarörelsen.

Vi är övertygade om att ett närmare samarbete mellan Wikimediarörelsen och Kungliga biblioteket när det gäller digitaliserat material kommer att gynna båda sidorna och hjälpa biblioteket att utföra sitt uppdrag – att sprida kunskap till dem som behöver den.

Noter

  1. Digitalisering – Kungliga biblioteket
  2. Kopi­e­ra och foto­gra­fe­ra – Kungliga biblioteket