Projekt:Wikipedia för hela Sverige/Delrapport

Denna rapport skickades till Svenska Postkodstiftelsen 31/5 2023. Den godkändes av stiftelsen 1/6 2023.

1. Övergripande information

Organisationens namn: Wikimedia Sverige

Kontaktperson på er organisation Josefine Hellroth Larsson

Projektets titel och projektnummer Wikipedia för hela Sverige 22A857

Period som rapporten avser 1 juli 2022–30 april 2023

2. Projektimplementering

2.1 Aktiviteter

Beskriv kort vad som hittills gjorts i projektet. Fokusera på de viktigaste aktiviteterna under aktuell projektperiod.

Under första perioden har vi genomfört både internt och externt arbete.

Det interna arbetet har fokuserat på att identifiera hur medlemmarna ser på föreningens värderingar och verksamhet, för att kunna använda det i projektets kommunikationsarbete. Detta har gjorts genom att vi skickade ut en enkät till föreningens medlemmar, som besvarades av 98 personer, alltså cirka 25% av medlemmarna. Svaren har sammanställts till ett idéprogram, som kommer användas för att förtydliga vad vi står för och därigenom locka fler medlemmar, volontärer och donatorer. Nästa steg i det interna arbetet är att förmedla tillbaka idéprogrammet till medlemmarna för förankring.

Föreningen har också tagit fram riktlinjer för föreningsengagemang, som beskriver processen med att rekrytera, vårda och behålla medlemmar, och ge utlopp för deras engagemang inom föreningen. Detta är en del av arbetet med att ställa om föreningen och göra den redo för ett breddat engagemang.

Det externa arbetet har planerats och börjat implementeras. Vi har sökt nya samarbetspartner och genomfört arrangemang i alla de fyra pilotlänen samt nationellt och digitalt. Några viktiga arrangemang inkluderar:

Samarbete med Uppsala Senioruniversitet genom att utbilda deras 60 studiecirkelledare i Wikipedia och Wikimedia Sverige, och planering av fortsatt utbildning riktad till deras ca 4 000 medlemmar.
Föreningens första metadata-skrivstuga har arrangerats. Tillsammans med Nordiska museet och Flygvapenmuseum anordnade vi ett tillfälle där före detta anställda vid Saabs flygplanstillverkning i Linköping träffades. Syftet var att berika bildsamlingar på Wikimedia Commons med information om vad som syns på gamla bilder från Saab-fabriken från 1940- till 70-talet, alltså att lägga till så kallad metadata till bilderna. Både deltagare och organiserande institutioner var mycket nöjda, och vi kommer att ha ytterligare ett tillfälle i höst. Arbete pågår med att göra samma sak på fler platser i landet. Detta plockades också upp av lokalmedia som gjorde en bild-special med foton och bjöd in till arrangemanget. En person som fått se sig själv i tidningen på en bild från 1976 kom och berättade om vad han gjorde när fotot togs. Denna verksamhet har även lyfts upp i tidskriften Populär historia.
Ett samarbete har inletts med Institutionen för informatik vid Lunds Universitet, där masterstudenter och personal har fått undervisning om Wikipedia och våra andra plattformar. Här undersöker vi möjligheterna till långsiktigt samarbete där Wikimedia Sverige är en mer integrerad del i undervisning och projekt.
WikiGap hölls i Umeå i samarbete med Kvinnohistoriskt museum. Det här var första året vi genomfört WikiGap utan Utrikesdepartementet, och det var svårt att locka samma mängd deltagare utan deras tydliga inblandning. Det var lärorikt inför att arrangera liknande arrangemang i framtiden.
Wiki Loves Earth, en fototävling som går ut på att fota skyddad natur i Sverige och därigenom delta i världens största naturfototävling. Vi har genomfört utbildningar tillsammans med STF för att engagera fler lokala fotografer. Vi har även varit i kontakt med Länsstyrelserna i respektive län för att försöka initiera samarbeten kring tävlingen. Två av Länsstyrelserna har återkopplat att de gärna vill inleda samverkan eftersom de själva inte har möjlighet att fotografera skyddad natur i särskilt stor utsträckning. Vi arbetar vidare med den samverkan.

Vi har tagit fram digitala kurser som presenterar Wikipedias grundidé respektive hur man själv redigerar på Wikipedia. Vi har också anpassat och publicerat en digital kurs i hur man håller egna så kallade skrivstugor, alltså arrangemang där man skriver på Wikipedia tillsammans. Dessutom har vi omarbetat och publicerat en kurs om HBTQI på Wikipedia, för att uppmuntra människor att öka mångfalden bland Wikipeidaartiklarna. Vi tror att detta kommer ge större möjligheter att väcka engagemang över hela landet, inte minst för personer som bor på platser där det finns färre möjligheter att träffa andra engagerade i fysiska möten. Det gör det också enklare att ge fler personer en första introduktion till Wikimediaplattformarna som man sedan kan fördjupa under fysiska träffar. Under början av projektperioden genomförde vi också ett omfattande arbete med att undersöka möjliga plattformar för publicering av våra digitala kurser. Här valde vi att använda den internationella Wikimediarörelsens plattform learn.wiki för publicering, då det är en plattform som bygger på fri programvara. Vi har ännu inte lanserat kurserna i stor skala, och vi ser fram emot fler deltagare när vi gått ut brett med att kurserna finns. Dessutom har vi påbörjat framtagandet av kurser om föreningen Wikimedia Sverige och mediedatabasen Wikimedia Commons.

Wikimedia Sverige äger domänen wikipedia.se, som har drygt 30 000 sidvisningar per månad, eftersom många tror att det är så man kommer till Wikipedia. Den sidan har vi arbetat om för att bättre visa upp Wikimedia Sverige, till exempel genom att länka till möjligheten att bli medlem och engagera sig i föreningen. Det här är en plattform för oss att fortsätta utvärdera och se om vi ännu tydligare kan lyfta föreningen och medlemskapet. Ett förberedande tekniskt arbete har till exempel skett för att kunna nyttja banners på webbplatsen för att kunna lyfta fram olika evenemang föreningen driver samt uppmana besökarna att bli medlemmar i föreningen.

Arbetet med att ta fram en så kallad öppenhetscertifiering har påbörjats. Här undersöker vi möjligheten att utforma en process och kriterier för att organisationer ska kunna få en "stämpel", likt KRAV eller HBTQ-certifiering, för sitt öppenhetsarbete. Kriterierna kan exempelvis vara hur mycket material man släpper under fri licens, om man har öppna och tillgängliga system för kunskapsspridning och att man använder fritt licensierat bildmaterial i sina publikationer. Vi har identifierat områden som kommer att kräva både teknisk utveckling och ett omfattande kommunikationsarbete.

Tillsammans med Nordiska museet tillgängliggör Wikimedia Sverige tusentals äldre fotografier som föreningen ansvarar för att ladda upp till Wikimedia Commons och engagera volontärer i att förädla med metadata, alltså mer information om vad bilderna föreställer. Här har hittills knappt 500 bilder laddats upp från de fyra länen.

Wikimedia Sverige kommer att delta under Almedalsveckan i år och har påbörjat planeringen inför det. Dels för att det är ett sätt att engagera volontärer i att närvara och engagera sig där, på ett sätt som vi inte gjort tidigare. Dels för att det ger oss möjligheten att på kort tid träffa många personer som är verksamma i våra pilotlän. Vi kommer att boka in möten i förväg, för att effektivisera tiden på plats. Våra volontärer kommer också att sätta upp ett fotobås där vi fotar Almedalsbesökare – för att kunna använda dem i (befintliga eller framtida) Wikipediaartiklar och för att det behövs fler fria foton på beslutsfattare generellt. Vid dessa fototillfällen kommer vi att berätta om Wikimedia Sverige och om fri kunskap. På så sätt når vi ett stort antal personer med fakta, samtidigt som vi berikar våra plattformar med mer material.

Vi har alltså under projektperioden hittills besökt samtliga pilotlän för aktiviteter, och kommer fortsätta med det även under hösten.

2.2 Utfall och resultat

Beskriv utfallet hittills (exempelvis antal personer som deltagit i respektive aktivitet, antal framtagna rapporter, antal möten, antal föreställningar) och eventuellt resultat som ni redan nu ser (förändringen, förbättringen). Hur har ni kunnat mäta utfall och resultat? Har yttre omständigheter, som varit svåra att styra över, påverkat projektets utfall och resultat?

Sammanlagt har 574 personer deltagit i utbildningar och presentationer inom projektet hittills, under 37 olika arrangemang i de fyra pilotlänen och digitalt. Utöver det har vi genomfört möten och samtal med ytterligare ett hundratal personer som representanter för olika föreningar och andra organisationer, myndigheter och som privatpersoner, när vi presenterat projektet för att initiera samarbeten.

Vi har publicerat fyra e-learningutbildningar på plattformen Wiki Learn, vilket är en av den internationella Wikimediagemenskapens plattformar för fri utbildning. Dessa kommer att marknadsföras vidare under projektets gång. Kurserna har haft 25 deltagare hittills.

Genom våra olika verksamheter har vi nått ut i media. I samband med vår metadata-skrivstuga på Flygvapenmuseum gjorde Corren ett bild-extra-reportage. Detta nådde första dagen 4 000 läsare digitalt, vilket enligt tidningen är en hög siffra. Till WikiGap i Umeå bjöd vi också in lokalmedia, vilket gjorde att P4 Västerbotten gjorde ett intervjureportage dagen innan arrangemanget, och ett liveinslag samma dag som evenemanget hölls. Detta inslag plockades sedan upp av Ekot och sändes alltså ut i nationell radio. Vi har också skrivit en artikel i tidskriften Kurage om hur civilsamhället kan använda Wikimediaplattformarna och Wikimedia Sveriges kunskaper för att tillgängliggöra och dela sin data.

Inom ramen för projektet har vi tagit fram eller påbörjat arbetet med interna riktlinjer för föreningsengagemang, ett idéprogram för föreningen som förtydligar våra värderingar samt en mångfaldsrapport.

Rapportera på de särskilda utvärderingspunkterna som identifierats av Postkodstiftelsen och som angetts i avtalets Bilaga 1 Betalningsplan och rapporteringsschema.

-Wikimedia Sverige har etablerat grunden för att bli en folkrörelse över hela landet med ökad mångfald, vilket har förbättrat Wikipedias kvalitet och därmed ökat tillgången till fri information, motverkat desinformation, värnat om yttrandefriheten och motverkat censur

Wikimedia Sverige har påbörjat arbetet med att bli en folkrörelse, och etablerat goda relationer med människor i de fyra pilotlänen genom aktiviteter och kontakter där. Det interna arbetet med att identifiera föreningens värderingar och öka fokuset på verksamhet har gjort att vi börjat bygga om organisationen inifrån. Vi har dock insikten om att det kommer att ta tid, och att vi behöver förändra föreningen och vår verksamhet på flera ledder ytterligare för att uppnå målet i längden. Här ser vi att de digitala utbildningar vi tar fram spelar en viktig roll för implementeringen. Vi kommer att kunna ge fler personer en samstämmig bild av vilka föreningen är och vad vi vill åstadkomma, genom att de går samma utbildning.

Den målgrupp för projektet som varit enklast att nå genom våra samarbeten hittills har varit "äldre", vilket inte minst är viktigt för att det är en grupp som i högre grad än samhället i övrigt står utanför det digitala samhället. Både teoretiska och praktiska utbildningar i att förstå och använda Wikipedia har öppnat ögonen för många äldre. Vi har laborerat med att hålla fysiska evenemang där deltagarna får dela med sig av sin kunskap i det format de föredrar, och wikimedianer ansvarar för att informationen sedan läggs till på plattformarna. Att eliminera den digitala tröskeln helt är en framgång som vi gärna bygger vidare på i samverkan med målgruppen.

Framförallt i samverkan med kulturarvssektorn och utbildningssektorn har vi nått målgruppen "kvinnor". Här har samarbetet med Kvinnohistoriskt museum i Umeå varit en av ingångarna till målgruppen.

Arbetet med att nå målgruppen "yngre" är något vi måste lägga ökat fokus på under återstoden av projektperioden. Genom våra samarbeten med utbildningsväsendet har vi nått målgruppen i viss utsträckning hittills, men vi kommer att behöva inleda fler samarbeten med exempelvis barn- och ungdomsorganisationer. Vi har också lagt stort fokus under sen vår på att kontakta folkhögskolor, inför planeringen av höstterminen. Här når vi i hög grad en yngre målgrupp än de som är aktiva i föreningen hittills.

För att bygga en folkrörelse krävs fler medlemmar. Därför genomför vi en fysisk medlemsvärvningskampanj under sommaren, och digitala kampanjer under hösten. På så sätt når vi fler personer med vårt budskap och kan rekrytera fler medlemmar som kan göra verksamhet och delta i föreningsdemokratin. Föreningen har inte tidigare arbetat på detta sätt och det hela är experimentellt. Vi har behövt sätta upp nya processer, internutbildningar och tekniska system. Vi kommer noggrant att utvärdera arbetet och utfallet. Om framgångsrikt kommer vi att inkludera liknande kampanjer som en integrerad del av föreningens verksamhet.

-Svenskt civilsamhälle har genom projektet fått bättre förutsättningar att nå ut med sin information och folkbildning genom Wikimedias plattformar

Vi har ökat fokus på att befinna oss i sammanhang där civilsamhället möts. Det har vi framförallt gjort genom samverkan med Ideell Arena samt Tidskriften Kurage. Hos Ideell Arena har vi dels hållit en digital föreläsning och dels två workshopar och ett panelsamtal under deras konferens Ledarskapsarenan, som samlar ledare från ett brett civilsamhällesspektrum. Här fick vi chansen att berätta om Wikimedia Sverige för en strategiskt viktig målgrupp, och öka synligheten om föreningen och våra plattformar och hur organisationerna kan nå ut med hjälp av oss. Den här typen av kontakter bygger långsiktiga relationer och ökar Wikimedia Sveriges synlighet i en målgrupp vi gärna vill fortsätta samverka med – det breda civilsamhället i Sverige. Det kan på sikt ge ytterligare gemensam verksamhet, och dessutom får vi möjlighet att sprida kunskap om våra hjärtefrågor till fler.

Utöver detta bredare anslag har vi arbetat mer skräddarsytt med enskilda organisationer för att passa deras förutsättningar. Exempelvis har vi inlett samverkan med STF för att deras medlemmar ska kunna föra ut naturbilder och kunskap om deras anläggningar och verksamhet på ett bättre sätt genom oss. Det handlar både om att STF som organisation ska kunna tillgängliggöra sitt material, och att deras medlemmar engagerar sig som volontärer i Wikimedia Sverige för att fota och dela bilder själva. Vi har därför genomfört utbildningar för flera olika målgrupper hos STF, och det kommer att fortsätta till hösten. En annan organisation vi börjat prata med är Naturskyddsföreningen, där deras lokalgrupper ska kunna ladda upp material till Wikimedia Commons utifrån hur de bedriver sina aktiviteter.

Den helt nya metoden att arbeta med metadata på våra plattformar, alltså information om informationen, t.ex. om vad som avbildas på ett foto, är ytterligare ett bra exempel på hur civilsamhället kan nå ut med sin information och folkbildning genom våra plattformar. Representanter från två ideella organisationer fanns på plats under arrangemanget på Flygvapenmuseum och var mycket nöjda med utfallet. Vi kommer att finjustera upplägget under hösten, och hålla liknande arrangemang i Uppsala. Just nu funderar vi också på hur vi kan omsätta detta i digital verksamhet och utveckla det digitala verktyg vi använder.

En viktig målgrupp för föreningens samarbeten är hembygdsföreningar. Det är en kategori föreningar som sitter på oerhört mycket kunskap och material, men som i väldigt låg grad har digitaliserat det. Genom aktiviteter vi genomfört har vi träffat flera hembygdsföreningar i länen. Framförallt har vi hittills fokuserat på att de skriver artiklar på Wikipedia om sin hembygd, och vi kommer under hösten kunna bredda fokus för att även tillgängliggöra fotografier och inskannat material. Här når vi i hög grad målgruppen "äldre".

-Möjligheten för fler personer att engagera sig i Wikimedia har skapats

Genom att tydliggöra och synliggöra föreningens värderingar har vi påbörjat arbetet med att öppna upp föreningen för att fler personer ska kunna engagera sig. Vi har funderat över strukturen på föreningen, hur vi rekryterar, tar emot och vårdar medlemmar så att de ska vilja vara med och engagera sig.

En viktig parameter i det här arbetet är de digitala utbildningar vi producerar, som både presenterar våra plattformar och föreningen. Vi ska kunna erbjuda människor utbildningar som passar för dem, vilket innebär att vi behöver ha både digitala och fysiska kurser i vårt utbud. Här har de digitala kurser som producerats inom ramen för projektet skapat möjligheter för personer att engagera sig.

Vi har sett över strukturen för medlemsevenemang och insett att vi behöver erbjuda mer förutsägbar verksamhet, exempelvis regelbundna träffar digitalt och lokalt. Vi har redan nu planerat flera träffar under hösten, bland annat särskilda fokusveckor för de fyra länen. Det är både digitala och fysiska träffar, dels med fokus enbart på att lära känna varandra och ha trevligt och dels mer uppstyrda träffar med programaktiviteter och utbildning.

Genom alla de öppna aktiviteter vi skapat i de fyra pilotlänen har människor också fått fler chanser att engagera sig. Vi har dessutom påbörjat arbetet med att ta fram en mångfaldsrapport för att kartlägga föreningens medlemmar utifrån ett antal olika parametrar, som kommer att färdigställas innan sommaren. Utifrån den kartläggningen kan vi bredda vår rekrytering för att nå en ökad mångfald i föreningen.

-Minst 25 samarbeten med civilsamhällesorganisationer och andra organisationer har genomförts

Vi har hittills haft 33 samarbeten med civilsamhällesorganisationer och andra organisationer. Dessutom har vi haft inledande samtal med tiotals andra organisationer där samtalen ännu inte har mynnat ut i konkret verksamhet. Vi har nu fokus på att vårda de samarbeten vi redan inlett genom att anordna återkommande aktiviteter, och dessutom är ytterligare samarbeten planerade under återstoden av projekttiden.

-Via digitala eller fysiska samtal ges 15 000 svenskar en fördjupad förståelse om Wikimedia och vikten av fri tillgång till kunskap

I dagsläget är detta det mål vi ligger längst ifrån att uppnå. Vi har fört samtal med knappt tusen personer, vilket i sig har ökat synligheten för föreningen och skapat engagemang. Vi kommer också att genomföra en medlemsvärvningskampanj i Uppsala och Stockholm under sommaren där vi kommer att försöka nå så många personer som möjligt. I Stockholm är fokuset det nationella medlemskapet i föreningen, i Uppsala är fokus att värva medlemmar som kan engagera sig lokalt.

För att öka sannolikheten att nå målet kommer vi också att se över hur fler medlemmar och volontärer i föreningen kan berätta om oss och vad vi gör, så att vi får ringar på vattnet runt alla som redan är engagerade. För att det ska fungera är de digitala kurserna ett viktigt verktyg framåt.

- 1 miljon visningar per år för materialet som skapas under projektet

Det material som skapats och tillgängliggjorts hittills under projektet har fått cirka 250 000 visningar hittills. Det är framförallt bildmaterial som står för den stora delen. Synligheten i lokalmedia bedömer vi var värdefullt då det ledde till att människor klickade sig in på bilderna på Wikimedia Commons. Genom de digitala kampanjer som kommer genomföras under kvarvarande projektperiod kommer vi att nå ut med materialet i ännu högre grad.

2.3 Avvikelser och större ändringar

Beskriv kort eventuella problem, förseningar och avvikelser i projektimplementeringen. Har ni gjort några större ändringar i projektet jämfört med den godkända ansökan? Om så, vad var orsaken och vad har det för konsekvenser för projektet? Lista ändringarna samt ange om ni meddelat Postkodstiftelsen om dessa på förhand och när.

En verksamhet vi ännu inte kommit igång med är att anställa personer lokalt för att driva föreningsverksamhet. Vi har fört samtal med en organisation i Skåne om att en person ska kunna anställas för verksamhet några timmar i veckan, och därigenom möjliggöra för människor att träffas och redigera på Wikimediaplattformarna tillsammans.

En samarbetspart som fallit bort under projektets gång är Utrikesdepartementet, vilket har fått konsekvenser för vår verksamhet WikiGap och de artiklar som var tänkta att skapas där. Detta är en direkt följd av regeringsbytet efter höstens val, och att den nya regeringen inte längre bedriver en feministisk utrikespolitik. Vi tror att vi därför kommer ha svårt att på egen hand nå samma mängd skapade artiklar som vi hade gjort om UD fortfarande varit samarbetspart. Båda parter har dock intentionen att fortsätta arbeta tillsammans inom andra områden och vi kommer att skicka dem konkreta förslag på möjliga framtida initiativ. Denna ändring har vi inte meddelat Postkodstiftelsen tidigare.

2.4 Kapacitet och samarbete

Hur fungerar projektledningen och den interna förankringen av projektet? Hur har samarbetet med olika samarbetsparter fungerat, inklusive Postkodstiftelsen? Har samarbetsparter tillkommit eller fallit bort?

Den interna förankringen i projektet är god. På ett eller annat sätt har samtliga tio anställda varit inblandade i projektet, antingen på konkret verksamhetsnivå eller med administrativa uppgifter. Det gör att många känner ägandeskap och vill bidra till projektets måluppfyllelse.

Samarbetet med samarbetsparter har genomgående fungerat väl. Andra organisationer är nyfikna på Wikimedia Sverige och vår verksamhet, och vill generellt hitta former för samverkan. En utmaning är att viljan finns hos många, men att de organisationer vi vill samarbeta med inte alltid är rustade för att starta upp samverkan. Det kan handla om resursbrist eller att man inte har flexibilitet i sin planering. Därför försöker vi brygga över sådana hinder, antingen genom att projektet bär kostnader för exempelvis utbildning och resor eller genom att hålla lågintensiv kontakt tills organisationen är redo att plocka upp bollen. På så sätt har vi ändå lyckats visa synlighet, etablera kontakt och påbörjat något som på sikt kan bära frukt.

En sådan samverkanspart vi ännu inte lyckats genomföra aktiviteter med är Scouterna. Vi har haft flera möten och varit med för att visa upp oss under ett evenemang, men har ännu inte landat i konkret verksamhet. Detta är något vi ska försöka plocka upp bollen kring under hösten. RFSL är en organisation vi ännu inte har tagit upp kontakten med.

Eftersom projektet i hög grad fokuserar på samverkan med andra har vi haft fler samverkansparter än de vi listade i ansökan, exempelvis Institutionen för informatik vid Lunds universitet, Kvinnohistoriskt museum, Glokala folkhögskolan, Regionbibliotek Östergötland och Uppsala senioruniversitet.

Vi har inte haft särskilt mycket kontakt med Postkodstiftelsen hittills under projektet, men den vi har haft har varit positiv. När vi nu har genomfört aktiviteter som till exempel har gett bildmaterial kommer vi att tillhandahålla mer kommunikationsmaterial till Postkodstiftelsen för spridning i egna kanaler.

3. Finansiell rapport

3.1 Avvikelser och kostnadsuppföljning

Har några avvikelser gjorts gentemot den godkända budgeten? Om så, vad var orsaken? Är budgeten realistisk för fortsatt genomförande av projektet? Kommentera gärna status kring eventuella övriga projektintäkter och annan projektfinansiering, om dessa utgör del av den totala projektbudgeten.

Som en konsekvens av att vi ännu inte har kommit igång med att anlita personer lokalt för att driva verksamhet, har vi heller inte använt den budgetposten ännu. Som tidigare nämnt är detta något vi undersöker vidare, men möjligen kommer vi inte använda upp alla de medlen.

Hittills har vi också viss underspendering på rese- och evenemangskostnader. Dessa kostnader kommer framförallt att bäras framåt av Almedalsveckan, de lokala evenemang som genomförs i pilotlänen under hösten, samt den nationella träff för föreningsambassadörer som kommer att genomföras i höst. Planer finns också för teknikinköp kopplade till Almedalen, värvning, höstens lokala aktiviteter samt viss digital utveckling.

Vi bedömer att budgeten som helhet är realistisk för det fortsatta genomförandet av projektet. Möjligen kommer vi att se över möjligheten att omdisponera en del av medlen i de underspenderade övriga budgetposterna till arbetstid.

De övriga medel som används i projektet är egenfinansiering av Wikimedia Sverige. Dessa medel täcker framförallt arbetstid och övriga OH-kostnader, traktamenten och så vidare och ligger just nu i fas med budget.

Vi har kunnat dra nytta av det arbete vi gör i andra externfinansierade projekt för att genomföra spännande aktiviteter inom ramen för det här projektet. Till exempel har det förberedande arbetet av historiskt bildmaterial kopplat till de fyra länen bekostats av Nordiska museet och förberedelsearbetet inför Almedalen har delvis bekostats av andra projekt som föreningen driver.

3.2 Finansiell rapport

Bifoga en finansiell rapport med kostnader och eventuella övriga intäkter. Den finansiella rapporten ska följa upp mot den senast godkända projektbudgeten. Använd gärna samma budgetdokument. I exempelkolumnerna nedan, framgår vilken typ av uppföljning den finansiella rapporten ska innehålla.

Se bifogat dokument.

4. Prognos

Ge en kort prognos över resterande projektperioden, både vad gäller projektets implementering och budget. Anser ni att projektet kommer att nå målen i enlighet med projektplanen i ansökan? Har ni identifierat några interna eller externa faktorer som kan utgöra en risk för projektets utförande? Ange hur ni planerar att hantera dessa.

En insikt som blivit tydlig under projektets gång är att en folkrörelse inte byggs på en dag. Det handlar om att locka rätt personer vid rätt tillfälle, och att matcha dem med rätt typ av engagemang. Därför är det svårt att säga exakt hur långt vi kommer att ha kommit med målet att lägga grunden till en folkrörelse, när projektet tar slut.

Att hitta samarbetspartner är inget problem, men att hitta individer som tar klivet att engagera sig långsiktigt och självständigt har visat sig vara svårare. Vi kommer därför att intensifiera mötet med människor under sommaren, och lägger en del egenfinansiering på att anställa värvare som kan berätta om Wikimedia Sverige och värva medlemmar under sommaren utöver de möten som täcks av projektet. Genom denna medlemsvärvningsinsats som kommer genomföras ser vi också fram emot att sprida budskapet om Wikimedia Sverige till så många personer som möjligt. Kampanjen pågår under sex veckor och fyra personer kommer att arbeta med värvningen. Medlemmarna kommer sedan att bjudas in till särskilda träffar för nya medlemmar, digitalt och fysiskt, för att de ska hitta vägar att engagera sig i föreningens verksamhet. Trots detta ser vi att målet om att ha fysiska eller digitala kontakter med 15 000 personer kan vara svårt att nå inom projektet. Vi ser därför över möjligheten ytterligare att utbilda fler personer som i sin tur berättar om Wikimedia Sverige i sin verksamhet, så att de blir ambassadörer för föreningen.

Närvaron under Almedalsveckan är också en stor händelse där vi ser fram emot att sprida kunskap om föreningen, och samtidigt berika våra plattformar. Här kommer våra volontärer arbeta tillsammans med personalen för att genomföra så många samtal som möjligt under veckan.

Digitala lokala kampanjer i de fyra pilotlänen kommer att inledas under hösten och tas i mål i slutet av projektperioden. Här kommer mycket av den lokala mediala synligheten att finnas.

Under september månad genomför Wikimediarörelsen världens största fototävling, Wiki Loves Monuments. Den fokuserar på att fota kulturarv, och dela bilderna fritt. Vi har påbörjat planeringen för att särskilt engagera boende i de fyra pilotlänen att fotografera och delta i tävlingen, tillsammans med lokala hembygdsföreningar, STF och arbetslivsmuseer.

Något vi också planerar för är ett större arrangemang under hösten, där vi samlar de nyckelpersoner vi kommit i kontakt med under projektets gång. De får utbildning, gemenskap och utbyte och bildar ett starkt nätverk av ambassadörer lokalt. Vi tror att dessa ambassadörer är en viktig grund för det långsiktiga föreningsengagemanget och vill därför satsa lite extra på aktiviteter som främjar deras intressen.

Vi bedömer att måluppfyllnaden för projektet är fortsatt god på det hela taget.

Hur bedömer ni långsiktigheten och hållbarheten av projektets resultat efter att det finansiella stödet från Postkodstiftelsen tagit slut?

Vi drar stora lärdomar av projektet som implementeras löpande i föreningens verksamhet. Genom att hela personalen på ett eller annat sätt är inblandade i projektet byggs kompetens brett i teamet, och lägger en god grund för den fortsatta verksamheten. Eftersom vi också kommunicerar internt bland våra medlemmar om projektet och dess verksamhet är "Wikipedia för hela Sverige" ett välkänt koncept som kommer kunna leva kvar även efter att det finansiella stödet från Postkodstiftelsen har tagit slut.

Då ett av målen med projektet är att skapa en folkrörelse har vi varit medvetna redan från början om vikten av långsiktighet och hållbarhet. Vi bygger sakta men säkert upp en skara medlemmar som bär projektet vidare på det ideella planet, som kommer kunna få stöd av kansliet även fortsättningsvis. På så sätt blir verksamheten mer självbärande och engagemanget i föreningen stiger.

Det arbete som gjorts med att skapa riktlinjer för föreningsengagemang lägger också en god grund för projektets fortlevnad, eftersom de medlemmar som rekryteras inom projektet ges större möjligheter att stanna kvar och utvecklas i föreningen. På så sätt vävs ordinarie verksamhet och projektverksamheten ihop både teoretiskt och praktiskt.

Allt material som produceras genom Wikimedia Sverige och våra plattformar inom ramen för projektet är publicerat under fri licens. Det innebär att andra kan bygga vidare på materialet och använda det utifrån sina behov även efter att projektet är avslutat. Det handlar till exempel om presentationer, fotografier, utbildningar och broschyrer.

Genom att utveckla och systematisera föreningens arbete runt medlemsvärvning ökar vi både synlighet och intäkter kontinuerligt och lägger en grund för ett långsiktigt lokalt engagemang och arbete.