Ansökan har avslagits. Motivering: Ansökan beskriver ett projekt där sökande söker föra samman studenter för att skapa större kraft bakom fri och öppen programvara. Ansökan förhåller sig inte till är att öppen programvarurörelse huvudsakligen ter sig decentraliserad 'till sin natur', om man beaktar utvecklingen internationellt. Ansökan väcker en rad centrala frågor vilka dock lämnas obesvarade, t.ex. vilka incitament som en centraliserad lösning ger, hur kritisk massa ska åstadkommas, vilka FOSS-projekt som ska lockas att exponera sig. Förvisso syftar steg 1 till att konstellationer ska utvecklas, men ansökan gör det inte trovärdigt att två universitet och huvudsökande tillsammans utgör en tillräckligt stark bas. Beslutet baseras på en bedömning av projektets potential, aktörskonstellation och genomförbarhet. Bedömningen är en sammanvägd värdering gjord av VINNOVAs handläggare, externa bedömare och programrådet. När utlysningen stängde hade 193 ansökningar skickats in och av dessa har 36 stycken beviljats. De ansökningar som avslogs bedömdes inte uppfylla kriterierna i lika hög grad som de som beviljats.

Ansökan

Organisation: Vinnova

Sista ansökningsdatum: 29 januari 2015 kl. 14.00

Max bidrag: 500 000 kronor, för WMSE 170 000 kronor

Bedömd chans: Hög

Väntevärde:

Värde för WMSE (1-5):

Beslutsdatum: 15 maj 2015

Uppföljning inför inskick:

Titel: Den saknade IT-länken: Att föra samman studenter och organisationer i utveckling av FOSS
The Missing IT Link: Connecting students and organisations to FOSS development

--------

Detta är en ansökan om initieringsstöd från Vinnova för "att stödja konstellationer som har stor potential och förmåga att ta fram lösningar som möter någon av de fyra samhällsutmaningar som identifieras inom programmet." "Konstellationsbyggande och idéutveckling: de flesta initieringsprojekt behöver lägga en övervägande del av tiden på att utveckla konstellationen och/eller idén. Detta innefattar t.ex. aktiviteter såsom att bredda och fördjupa konstellationen, identifiera och inventera de mest lovande spåren för en viss idé, genomföra behovs- och marknadsanalyser samt öka förståelsen om strukturella faktorer (t.ex. lagar och policies)."
Vi behöver minst 20 procent egenfinansiering.
Ska kopplas till "Informationssamhället 3.0: Informationssamhället har i grunden förändrat bl.a. hur vi bedriver affärer, utvecklar produkter, agerar som konsumenter och interagerar som människor. Europa har mer än 250 miljoner Internetanvändare online varje dag. Antalet uppkopplade maskiner beräknas snart överstiga 50 miljarder. Informationssamhällets alla behov och möjligheter kommer att fortsätta skapa stora mervärden.
Trots alla positiva effekter möter informationssamhället olika utmaningar som måste adresseras om informationsrevolutionens fördelar ska kunna vidareutvecklas. Trovärdiga ansatser till lösningar kan inte erbjudas av enskilda aktörer utan kräver bredare konstellationer med utpräglad systemöverblick."

Tidplan

Tidigaste datum för projektstart: 15 maj 2015
Basrapport: 18 juni 2015
Sista datum för projektavslut och slutrapportering: 21 januari 2016

Ansökans innehåll

Projektstart: 30 maj

Projektavslut: 21 januari

Svensk projektsammanfattning (1 500 tecken)

Utvecklingen av öppen och fri programvara driver på utvecklingen i samhället. Såväl företag som icke kommersiella aktörer utvecklar och bygger sina produkter och tjänster baserade på öppen källkod. Inte minst realiseringen av “Internet of things” kommer att kräva massiva utvecklingsinsatser. De behov som behöver täckas är enorma, men uppgifterna är inte samlade på ett centralt ställe och inte presenterade på ett enhetligt och pedagogiskt sätt. Antalet programmerare som behöver engageras är inte tillräckligt och det saknas dessutom ekonomiska resurser att finansiera dessa.

Vår lösning ligger i att föra samman universitetsstudenter, företag och andra organisationer i en gemensam Idébank där uppdragen struktureras och tillgängliggörs universiteten och högskolorna. Genom en sådan Idébank kan 1000-tals uppdrag struktureras – från mindre kursuppgifter till mycket stora examens- och forskningsprojekt. I Idébanken taggas FOSS (Free Open Source Software)-uppdragen i kursuppgifter, kandidat-, master och doktorandarbeten.
Universitet och högskolor kopplas till denna Idébank där studenter, lärare och handledare anpassar uppgifterna till kursmål. Universiteten får aktuella problem, studenterna meningsfulla sammanhang och samhället får en gratisresurs i utvecklings- och forskningsarbetet, eftersom studenterna arbetar för kurspoäng och inte reda pengar. Både stora och små företag, men framförallt ideella organisationer (med begränsade resurser) skulle ha oerhört stor nytta av detta.

Engelsk projektsammanfattning (1 500 tecken)

The development of open and free software is driving the development of society. Companies as well as non commercial actors develop and build their products and services based on open source code. Not least the realization of the "Internet of things" will require massive development efforts. The needs that need to be fullfilled are vast, but the tasks are not collected at a central location and not presented in a consistent and pedagogical way. Also, the number of programmers who need to be involved is not sufficient and there is also a lack financial resources to cover their costs.

Our solution is to bring together university students, companies and other organizations in a joint Idea Bank where the tasks are structured and made available for the universities and colleges. Through such an Idea Bank 1000s of assignments could be structured – from small course assignments to very large degree and research projects.

Universities and colleges are linked to this Idea Bank where students, teachers and tutors adapt the tasks to the course objectives. The universities get relevant problems, students are given meaningful context and the community gets a free resource in the development and research work, as students work for course credits and not cash. Both large and small companies, but especially NGOs (with limited resources) would have a great use of this.

Mål för projektet (150 tecken)

I denna ruta beskriver ni mål för Steg 1 Initiering och effektmål (dvs. efter genomfört Steg 3).

Konceptdesign för ett IT-system för koppling av studenter till utveckling av FOSS. Effekten blir ökad utvecklingstakt och intressantare uppgifter för studenterna.

Intresseväckande beskrivning 250 tecken

Skriv en säljande, populärvetenskaplig beskrivning om projektet för att (1) övertyga VINNOVA om projektets förträfflighet och (2) som VINNOVA kan använda i pressreleaser och annan publik kommunikation

Studenter kan bidra mycket till utvecklingen av FOSS, men strukturerna för att koppla samman dem med vettiga uppgifter saknas. En gedigen undersökning av vår kompetenta projektgrupp kan skapa nödvändig grund för de saknade komponenterna.

8b. Idé och koppling till vald utmaning (3 000 tecken)

Beskriv vilket problem ni vill lösa och hur det relaterar till vald samhällsutmaning. För projekt med stort IT innehåll rekommenderas att ni också beskriver ert förslag i relation till den Digitala agendan.
De senaste åren har crowdsourcing och öppen programvara (FOSS) fått en allt större betydelse i informationssamhället och det är en utveckling som inte verkar stanna av. I både FOSS och crowdsourcing kan intresserad allmänhet direkt bidra med material, vare sig det handlar om bilder, text eller kod eller något annat. Det handlar om en kultur av delande. Genom att allt är tydligt licensierat går det enkelt att återanvända både kommersiellt i ex. Internet of Things (IoT) (som till stor del bygger på Linux-applikationer och annan öppen programvara), och i allmännyttans tjänst. Att effektivt integrera de enorma informationsmängder som finns samlade inom Wikimedias olika projekt med IoT är alltså fullt möjligt och eftertraktat. Även programvara och API:er är öppna och utvecklade för att enkelt kunna integreras med andra system.

Varje termin läser tusentals svenska studenter ämnen som skulle kunna kopplas till crowdsourcing och FOSS så att de aktivt kan bidra till lösningar och utvecklingsarbete, men det finns i dagsläget ingen plattform eller struktur som möjliggör detta på ett effektivt sätt. En idébank som för samman de behov som finns med de kurser som pågår behöver upprättas och rutiner upparbetas. Både stora och små företag, men framförallt ideella organisationer (med begränsade resurser) skulle ha oerhört stor nytta av detta. Något som i slutändan leder till att bättre produkter för slutanvändaren/konsumenten skapas.

De uppgifter som behöver lösas kan vara mycket små och passa som en liten kursuppgift, eller väldigt omfattande och mer lämpade för ett examensarbete på någon nivå.

Det kan exempelvis handlar om:

Utveckling (studenterna utvecklar och/eller utvärderar något för Wikimedias projekt eller annat FOSS-relaterat. Det kan handla om allt från design till programmering);
Forskning (studenterna studerar någon del av arbetet runt FOSS eller crowdsourcing etc. som organisationerna bedömer viktiga – så att mer genomtänkta beslut kan tas och föra arbetet framåt).

Om detta skulle kunna ske effektivt är det en win-win-situation då studenterna får högaktuella, intressanta och relevanta uppgifter som är kopplade till de organisationer och produkter de senare kan komma att behöva i arbetslivet. Organisationerna får å andra sidan nya idéer samt lösningar på svåra uppgifter, utan att helt tömma sina kassor. Eftersom lösningarna är Open Source, och koden därmed är tillgänglig, kan potentiella arbetsgivare lätt se kvaliteten på det utförda arbetet. Då det är under fria licenser gynnar det dessutom hela ekonomin.

I dagsläget känner organisationerna som arbetar med dessa områden inte till möjligheterna, och vet inte heller vilka specialiteter som finns tillgängliga, och universiteten vet inte vilka behov som behövs. Möjligheterna att ändra detta är vad vår konstellation vill undersöka i detta initieringsprojekt. De strukturer som vi kommer att sätta upp är allmängiltiga och kommer att kunna nyttjas av andra organisationer. Se modellen på sidan 3 i bilagan.

8c. Bakgrund och state-of-the-art (2 000 tecken)

Beskriv trender, forskning och behov som ligger bakom projektförslaget och varför nya lösningar behövs. I denna del ska ni även förklara idéns potential (t.ex. hur många användare som berörs och det kommersiella värdet). Redogörelsen ska ges ur ett internationellt perspektiv, t.ex. om idén har ett nyhetsvärde internationellt eller om det redan pågår liknande projekt utomlands. Detta innefattar att redogöra för och tydligt referera till det svenska såväl som det internationella kunskapsläget och konkurrenssituationen.

Samarbeten mellan universitet, industri och samhälle finns idag men även svårigheter. Med rätt mekanismer och verktyg kan dock detta underlättas. Svårigheterna i att hitta bra uppgifter verkar ligga i en dålig förståelse av förväntningar, värdesystem och arbetssätt hos parterna. De akademiska kraven skiljer sig från industrins, som främst är ute efter praktiska lösningar på reella problem. De IT-verktyg som finns idag fokuserar antingen på universitetens behov och är då inte anpassade för de snabba förändringar som sker inom FOSS-utvecklingen, medan de system som används i professionell programvaruutveckling inte inkluderar de krav som ställs från universitetens håll. Detta är något som begränsat samarbetet, trots de uppenbara ömsesidiga fördelarna. För att skapa ett samspel måste parterna utveckla en förståelse för dessa olika önskemål och kommunicera bättre. Mängden tänkbara uppgifter i samhället är enormt och är en bra källa till uppgifter om de utformas på rätt sätt och hanteras i effektiva system. Inte bara studenterna tjänar på detta utan även samhället i stort.

All mjukvaruutveckling innefattar prioritering och klassificering av öppna problem eller nya funktioner. På plattformen Phabricator, som Wikimedia Foundation nyligen börjat använda, finns möjlighet att lägga till metadata och ett API så att det kan kopplas med andra system. Utvecklingen av MediaWiki, mjukvaran Wikimedia använder, är väl strukturerad och har en stor och aktiv gemenskap som bidrar med kod och andra lösningar. Att därför påbörja projektet i samarbete med Wikimedia gör det möjligt att testa hur man kan koppla uppgifter i en stor skala (det finns 18 000 uppgifter) på ett sätt som också kan generaliseras till andra system. MediaWiki används av 1 000-tals org. och hundratals miljoner användare vilket gör att samhällsnyttan redan bara genom denna plattform blir stor. Vi har inte stött på något liknande projekt utomlands och bedömer därför att resultatet har mycket goda möjligheter att få internationell spridning.

AKTÖRER

9a. Projektparter (3 500 tecken)

I denna ruta beskriver ni endast de projektparter som har bekräftat deltagande (dvs. de organisationer som ni angett under flik 6). Beskriv projektparternas kompetens, förmåga och engagemang i förhållande till projektmål och genomförande. Beskriv även relationen mellan projektparterna (t.ex. om de samarbetat tidigare).

Wikimedia Sverige (WMSE) är en ideell allmännyttig förening som är religiöst och partipolitiskt obunden. Föreningen skall verka för att göra kunskap fritt tillgänglig för alla människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt. Föreningen verkar för att sprida kunskap om dessa projekt, förbättra dess innehåll, främja användande av dem, samt stötta för projekten med väsentlig teknik.

WMSE använder nästan uteslutande FOSS i sitt arbete, bidrar aktivt till Phabricator och har flera pågående samarbeten med aktörer i högskolevärlden. Arbetet med att designa lämpliga studentuppgifter började föreningen titta på under 2014 i samarbete med Stockholms universitet (SU) (med forskningsuppgifter för studenter) samt med Umeå universitet (UmU) med kursuppgifter samt forskning på doktorandnivå. Föreningen har även pågående samarbeten med bl.a Lunds universitet, Kungliga tekniska högskolan och Kungliga musikhögskolan. WMSE är även involverad i arbete runt öppna lärresurser (inkl. utveckling av Open Badges, en sorts digitala diplom) samt med flera innovativa projekt kopplade till teknisk utveckling och användning, varav några finansieras av Vinnova.

WMSE är en del av en internationell rörelse med fristående systerföreningar i 40 länder som vi har möjlighet att arbeta med inom ramen för EU-projekt etc.

Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) är SU:s största institution med en omsättning år 2013 på över 238 miljoner kronor, 223 anställda och närmare 7 000 studenter. Med sin nära relation till samhälle, väl utbyggda infrastruktur och starka ekonomiska bas har DSV de bästa förutsättningar att bedriva såväl svensk som internationell utbildning och forskning av högsta kvalitet. Institutionen är ledande inom fyra forskningsområden: design för lärande, e-förvaltning, ICT för utvecklingsländer och konstteknologi. Geografiskt finns DSV i Kista Science City, mitt i ett av världens ledande IT-kluster. Här finns fler företag och forskningsinstitut på en begränsad yta än någon annanstans i Sverige. Läget ger DSV unika möjligheter att knyta näringsliv och organisation till den akademiska verksamheten och tillsammans skapa nya affärsidéer, samhällstjänster, företag samt kulturella och kreativa näringar med stöd av IT. Wikimedia och DSV samarbetar i flera projekt; ett internationellt SIDA-finansierat projekt som involverar 12 länder och en mängd master och kandidatuppsatser om kvalitet i online information, användarprofiler och systemutveckling.

Institutionen för Informatik vid UmU har under de senaste 15 åren bedrivit forskning om internet och dess användning. Forskningen har handlat om Internets framväxt, virtuella gemenskaper, deltagande kulturer, näthandel och nätets möjligheter i människors vardagsliv. Många av dessa projekt har varit finansierade av Vinnova, RJ och EU (mål1 och FP7). Under 2014 utvecklade Informatik ett forskningsprogram samt ett nytt masterprogram med inriktning mot sociala medier. Informatik vid UmU har också redan etablerat forskningssamarbete med WMSE (via finansiering från bl.a. Internetfonden) och är således en stark projektpartner för att projektet ska kunna förena praktisk nytta för att möjliggöra konkreta lösningar med ambitioner att göra så med hög vetenskaplig nivå vad avser forskningsfrågor, vetenskaplig metodik och internationell publicering och spridning av projektets resultat.

Institutionerna på SU och UmU har dock inte arbetat tillsammans tidigare vilket gör att nya erfarenheter och kunskapsutbyten kan ske, och att existerande nätverk kan fogas samman.

9b. Övriga aktörer som ni planerar att involvera under steg 1 (2 000 tecken)

I denna ruta beskriver ni så konkret som möjligt hur konstellationen ska utvecklas under Steg 1. Om ni t.ex. inte vet vilken aktör ni ska kontakta bör ni åtminstone kunna beskriva behovet och vilken kategori av organisation som ska engageras (t.ex. en teknikledande och innovativ global kund). Försök att särskilja på vilka som är tänkta som projektparter respektive övriga aktörer (t.ex. referensgrupper).

I vår referensgrupp finns Högskolan i Väst (HV) med. HV har flera stora IT-projekt med fokus på IT och lärande, varav flera sker i samarbete med andra svenska universitet. Genom HV:s involvering breddas den geografiska spridningen i Sverige i Steg 1 och andra organisationer och företag kan på så sätt nås. Speciellt med HV är att de har ett högt antal studenter med invandrarbakgrund och föräldrar som inte är akademiker, vilket hjälper till att bredda underlaget vid skapandet av vårt IT-system. Som en mindre högskola har de även andra typer av system och behov vilket är viktiga att identifiera tidigt i projektet för att kunna inkludera fler högskolor i Steg 2.

Vi kommer att kontakta ett flertal svenska universitet och högskolor som har relevanta program, detta inkluderar men är inte begränsat till:

Uppsala universitet
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Linköpings universitet
Kungliga Tekniska högskolan
Luleå tekniska universitet
Karlstads universitet
Linnéuniversitetet
Blekinge tekniska högskola

På de flesta institutionerna har vi kontakter sedan tidigare. Vi kommer att undersöka inkludering av deras utbildningar i Steg 2 samt deras specifika behov. Även Europeiska universitet och högskolor kommer att kontaktas för att undersöka möjligheterna för ett Horizon2020-projekt.

Vi kommer att arbeta aktivt med att förankra idéerna bland de 40-tal org. som globalt är involverade i utvecklingen av MediaWiki. Genom detta har vi möjlighet att nå fler av utvecklarna och förankra projektet bland de som utvecklar MediaWiki, samt underlätta för de org. att börja involvera sina nationella universitet och högskolor och nå internationell spridning av resultatet.

Vi kommer även att kontakta andra organisationer som är engagerade inom FOSS. Detta inkluderar:

Mozilla Foundation
Linux Foundation

Därtill kommer kontakter att tas med företag inom IT-sektorn som utvecklar öppen programvara, såsom:

Samsung
Google
Ericsson
Nokia
Bambuser
Mapillary
NodeOne
Kista Science City, med ca. 1 000 företag verksamma inom ICT

Samtliga av ovanstående organisationer kan komma att bli projektparter. Lämplighet utreds av projektgruppen. De som av olika anledningar inte är en perfekt matchning redan under Steg 2, kan dock komma att tillhöra en referensgrupp för fortsatta diskussioner och ev. inkluderas under Steg 3.

GENOMFÖRANDE

10a. Projektplan och projektorganisation (4 000 tecken)

Beskriv hur projektet ska genomföras, organiseras och ledas. Beskrivningen ska även täcka in projektets samlade mognadsgrad idag och hur långt man förväntas nå under projekttiden. Detta innefattar t.ex. hur långt ni förväntar er att nå under dels initieringsprojektet och dels efter ett påföljande samverkansprojekt. Som helhet ska beskrivningen täcka in samtliga delkriterier som nämns i utlysningstexten under kriteriet ? Genomförande?.

Projekt leds av Wikimedia Sverige och genomförs tillsammans med Stockholms Universitet och Umeå Universitet. Alla inblandade har erfarenhet inom området och har deltagit som parter i denna typ av samverkan. Än finns dock inget systematiserat sätt för att skapa uppgifter lämpade för studenter. Wikimedia Sverige har god erfarenhet av hur systemen på Wikimedia Foundation ser ut och hade extra fokus på detta under 2014.

Målet för Steg 1 är att skapa en idémässig design för ett IT-system och en organisatorisk modell som stödjer studenter, högskolor, företag och andra organisationer till samverkan i utveckling av FOSS. Modellen har förankrats hos alla intressenter genom behovsstudier.
Projektparterna kommer att hålla regelbundna möten för diskutera det pågende arbetet samt månadsrapportera arbetet till Stockholms universitet. Några möten förläggs i Stockholm och i Umeå, men vi kommer att använda distansteknik för möten i hög grad för att öka interaktionen och spara kostnader.

Arbetet kommer att innehålla en betydande del analyser av olika slag för att så noggrant som möjligt kartlägga vilka krav som formellt finns från akademins sida och vilka behov som finns från industrins sida. Detta sker både genom arbete i fokusgrupper och genom intervjuer.

Under Steg 1 (Initieringen) genomför vi därför en utredning där vi undersöker följande:

Vad är en rimlig storlek på uppgifterna? D.v.s. utreda vad som behövs i öppna datavärlden och hur det kan paketeras i lagom stora bitar för studenterna. Hur kan bedömningen och uppmärkningen ske?
Hur får vi ett arbetsflöde som tillåter organisationer, kursföreståndare och studenter att strukturera informationen och hitta den i tid?
Hur kan den lämnas över till andra kurser eller grupper av studenter så att arbetet fortsätter? D.v.s. kan de gå i "arv" till nya grupper? De kan färdigställa arbetspaket vilket liknar hur arbetet ser ut på många företag.
Hur kan bedömningarna ske av studenternas arbete (d.v.s. involveringen av organisationerna)? Vilka verktyg och processer behövs?
När mer långsiktiga problem och buggar upptäcks, hur kan de snabbt, enkelt och sömlöst prioriteras och sedan föras fram och kopplas till en kurs där en student(grupp) finns som kan lösa det?
Ytterligare finansieringsmöjligheter, från ex. slutanvändarna, för Steg 2, kommer att undersökas. Detta kommer att inkludera att undersöka om konceptet kan återanvändas i andra EU-länder (är deras kurser lika långa/samma fokus)? I så fall är en ansökan till Horizon2020 möjlig.

Därtill kommer ett starkare nätverk av relevanta utbildnings- och FOSS/crowdsourcing-aktörer att formas. Ett nära samarbete finns redan med flera av dessa. Vi kommer att utveckla nätverket genom direkta kontakter med företrädare från andra universitet i våra nätverk och kommer även att presentera konceptet på olika typer av evenemang. För att få en ytterligare relevanskontroll och återkoppling från aktiva aktörer i samhället kommer deltagande på konferenser och evenemang där sådana intressenter finns att ske.
Utredningen kommer att ligga till grund för en noggrann utvecklingsplan för det fortsatta arbetet. Där kommer vi att specificera:

Hur slutprodukten med en plattform för studenters involvering skall se ut och sättas upp? D.v.s. vad behöver finnas och utvecklas?
Hur lång tid de olika delarna kommer att ta?
Vem som ska göra vad?
Hur vi når ut med information om denna nya tjänst till fler användare?

Under Steg 2 byggs sedan en fungerande prototyp av systemet och kopplas gentemot det nätverk av partners vi byggt upp under Steg 1.

Under Steg 3 kommer vi att arbeta med att gå vidare i utvecklingen och bygga vidare på idéer som uppkommit under Steg 2; samt öka medvetenhet om möjligheten hos potentiella användare och utöka antalet organisationer. som använder systemet.

Efter genomfört Steg 3 har ett fungerande system skapats som engagerar 1000-tals studenter i Sverige och är skalbart till miljontals studenter i Europa. Systemet är då också färdigt för att kunna ta in uppgifter från andra plattformar (som ex. kan vara Bugzilla eller liknande system).

10b. Ge en kommentar till budgeten (2 000 tecken)

I denna ruta ska ni motivera och förklara projektets budget och innehållet för de olika kostnadsposterna (t.ex. vad resekostnader består av).

Den stora bulken av budgeten är ren arbetstid. Resorna i budgeten kommer dels att bestå av de fysiska mötena men också för kostnaden runt deltagande på evenemang för att sprida information om projektet, d.v.s. resor och boenden samt inträden för dessa.

Bilagor

CV-bilaga (obligatorisk): använd mall – endast för nyckelpersoner (1 sida per person)
Bildbilaga (obligatorisk): en sida måste utgöras av projektets effektlogik (se avsnitt 3.3), övriga sidor används för valfria bilder (max 3 sidor)
Blankett för försumbart stöd