Projekt:Wikipedia i utbildning 2015/Ansökan till Vinnova

Från Wikimedia
Hoppa till: navigering, sök
Ansökan har beviljats.


Ansökan
Organisation: Vinnova - Digitalisering för framtidens skola
Sista ansökningsdatum: 2 september 2015 kl. 14.00
Max bidrag:
Bedömd chans:
Väntevärde:
Värde för WMSE (1-5):
Beslutsdatum: 20 oktober 2015
Uppföljning inför inskick:

"(OBS! max 8 sidor med 12 punkters text, Times new roman.)"

"För bedömningskriterier och andra förutsättningar för ansökan, se fullständig utlysningstext på vinnova.se/itiskolan. Den kursiva texten under respektive kapitel behöver/ska inte finnas med i inlämnad projektbeskrivning. Tänk på att du ska ”sälja” ditt projekt till de externa bedömarna och VINNOVA. Tänk också på att inte ta för givet att den som läser projektbeskrivningen har samma bakgrund som du, du behöver vara tydlig och pedagogisk och förklara och underbygga och dina påståenden med fakta eller logiska resonemang."

Titlar och namn

  • Välkommen till min plats! - elever söker och delar kunskap om sitt närområde i nutid, dåtid och framtid
  • Welcome to my place! - students search and share knowledge about their local area in present, past and future

Sammanfattning (1 500 tecken)

En hög förändringstakt karaktäriserar både den fysiska miljön och den digitala utveckling. Det här projektet syftar till att med en lärresurs som tar ett pedagogiskt helhetsgrepp och genom tre digitala plattformar skapa ingångar till elevers egen närmiljö. Den pedagogiska utgångspunkten för elevers digitala skapande är historiemedvetenhet och språkliga genrer utifrån nutid, dåtid och framtid. Perspektiven motsvaras av Platsr, Wikipedia/Wikimini och Stockholmskällan. Att delta och skapa digitalt innehåll för dessa olika tjänster borgar för att utveckla elevernas medie- och informationskomptens och förståelse för crowdsourcing, källkritik och kopplingen mellan den fysiska och digitala platsen. Målgruppen är elever i år 1-6 samt gymnasiet, och med de klasser som ingår i piloten syftar projektet till att ta fram en öppen lärresurs (OER) med text, film och elevexempel som genom Stockholmskällans förvaltning kommer att fortsätta användas och utvecklas även bortom projektets slut.

Sammanfattning på engelska (1 500 tecken)

A high rate of change characterizes both the physical environment and the digital development. This project aims at using a learning resource that takes a holistic approach to teaching by utilizing three digital platforms to create entrances to the students' own surroundings. The pedagogical starting point for pupils' digital creation is awareness of the history and linguistic genres on the basis of the present, past and future. These time perspective will be represented on Platsr, Wikipedia/Wikimini and Stockholmskällan. To participate and create digital content for these different services will develop the students' media and information skills and their understanding of crowdsourcing, source criticism and the link between the physical and digital space. The target group is students in years 1-6 and high school. With the classes that are included in the pilot project we aim to develop an open educational resource (OER) with text, movies and student texts as emamples. Through Stockholmskällan's administration they will continue to be used and developed even beyond the project has ended.

Mål för projektet (150 tecken)

Skapa 1 OER med grund i 3 plattformar online. Testa med 6 klasser som ger >50 texter. Producera 7 videos. Delta i fem konferenser och få flera omnämnanden och nå >1000 pedagoger.

Erbjudande

Ange om du söker erbjudande A[1] eller B[2].

A

Kort säljande text om projektet

Projektet "Välkommen till min plats!" kommer att ta fram en öppen lärresurs (OER - open educational resource) som för samman tre stora digitala plattformar till en pedagogisk och metodologisk helhet där utgångspunkten är elevers fysiska närmiljö. Elever från olika bakgrunder och åldrar ges därigenom en möjlighet och förmåga att dela sin värld med omvärlden med digitala verktyg, vilket ger eleverna en starkare demokratisk röst, uppnår flera pedagogiska vinster och ett mervärde skapas med uppgiften då fler intresserade kan ta del och ha nytta av materialet.

Bakgrund

Det ställs idag stora krav på läraren att engagera elever i digitalt skapande, lära dem att förhålla sig till de digitala plattformar de använder och kombinera det med de undervisningskrav som finns i skolans styrdokument. Detta projekt kommer att utveckla, tillhandahålla och sprida den öppna lärresurs som skolan behöver för att kombinera kunskap och förmågor kopplat till digitalt skapande och ett källkritiskt förhållningssätt med styrdokumentens kunskaps- och värdegrundskrav. Att projektets parter, med sina omfattande nätverk, har lyckats identifiera en samarbetsform och en möjlig metodutveckling som ger en ny typ av helhetslösning innebär osedvanligt goda möjligheter att inom en kort period komma igång och inkludera detta i skolundervisningen på flera olika nivåer.

Stadens utmaning

Stockholm är en av de snabbast växande städerna i Europa. Detta ger upphov till en hög förändringstakt, både i den fysiska miljön och i befolkningens sammansättning och undersökningar visar att segregationen ökar. En beståndsdel av segregationen är att inte se sin del, eller sin bild av sin del, av staden representerad online när i stort sett varenda meter av innerstan finns beskriven i detalj. Detta trots att finns saker av allmänintresse som borde beskrivas. Tack vare hög förändringstakt går områdets historia ofta inte att avläsa i den fysiska miljön, där berättelser och kunskap om platser inte förs vidare och där minnes- och identitetsbärande platser försvinner eller osynliggörs.

Att få en helhetsbild om hur människor som bor där ser på en plats, dess historia, nutid och framtid bidrar till en förståelse av människor utifrån vart de är på väg och utifrån deras drivkrafter.

Det pedagogiska behovet

I dagens och framtidens skola finns ett behov av tillgängliga och anpassningsbara lärresurser som är ämnesdidaktiskt utarbetade, svarar mot skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag såväl som skolämnenas syften och centrala innehåll och samtidigt uppfattas som angelägna och relevanta av eleverna. Vi vill därför utveckla en öppen lärresurs (OER) som drar nytta av möjligheterna med internet och digitalt skapande för webben och tar sin utgångspunkt i elevernas omedelbara närhet. Traditionella läromedel har kontinuerligt minskat sin roll för en skola som behöver hantera ett samhälle i ständiga och stora förändringar. En öppen digital lärresurs som denna avlastar undervisande lärare både tidsmässigt och metodologiskt genom att erbjuda ett strukturerat sätt att med digitala verktyg sätta undervisningens kontext i digitaliserade sammanhang, utan att för den skull ge avkall på de pedagogiska kraven om individualisering.

Media- och informationskompetens (MIK) har pekats ut som kärnan i det livslånga lärandet och sammanfaller med läroplanernas mål om att elever ska kunna kritiskt granska, tolka och värdera information i en digital värld. Det rustar eleverna till att bli aktiva medborgare med förmåga att använda sin grundläggande yttrandefrihet.

Att använda redan välfungerande och aktiva plattformar ger möjligheten att skapa ett reellt mervärde av elevernas arbete samt ökar chansen att materialet underhålls och aktualiseras även i framtiden. Att lära sig hantera befintliga plattformar innebär också en vinst i att det ger skolelever en ökad digital litteracitet och fördjupad MIK. De lär sig att arbeta på några av de viktigaste typerna av plattformar och fördjupar sin förståelse för hur digitala institutioner fungerar med bl.a. crowdsourcing och databaser hos arkiv och museer. De får därigenom praktiskt erfara att placera det lokala rummet digitalt. Fördelarna med detta uppväger att det kan krävas viss anpassning till redan befintliga ramverk där uppbyggnad av en helt ny plattform för ändamålet hade kunnat ge mer frihet.

Lärresursens tar sin utgångspunkt i fysiska platser som finns i elevernas närområden och låter sedan platsen vara den tematiska inramningen för elevernas lärande utifrån dåtid, nutid och framtid. De tre perspektiven svarar mot varsin digital plattform. De innebär även språkligt olika genrer och bildar tillsammans en pedagogisk helhet. Att eleverna ska utveckla sitt historiemedvetande är starkt betonat i kursplanerna. Projektet har stor potential att stödja eleverna i denna utveckling genom att de sätter in sin individuella berättelse som en pusselbit i helheten av historia, nutid och framtid och bidrar till insikten om att deras upplevelser, arbete och kunskap är relevant även utanför skolans och kursmålens ramar. Genom det här projektet ger vi elever de digitala verktyg och de metoder som behövs för att de ska kunna utforska och reflektera kring sina platser via plattformar som ger elevernas röster tillgång till stor digital publik. Därtill hjälper projektet eleverna att se sina möjligheter att tillsammans med varandra, med andra personer i sitt närområde och med hjälp av källmaterial från arkiv, museer och bibliotek nyansera och komplettera den beskrivning av deras närområde som finns i den officiellt utpekade berättelsen (till exempel litteratur och skyltning).

Projektet svarar väl emot färdigheter och centralt innehåll som specificeras i kursplanerna för ämnena svenska, svenska som andraspråk, samhällskunskap, historia, geografi och bild och lämpar sig väl ämnesövergripande och tematiskt arbete med dessa ämnen.

Målgrupp

Målgruppen för projektet är i elever i grundskolan, år 1-6, samt gymnasieskolan. Lärresursens innehåll svarar väl mot läroplan och kursplaner för dessa årskurser och plattformarna är åldersadekvata. Den öppna lärresursen som projektet utvecklar kommer att bestå av ett koncept, med arbetssätt och material, som genom sina fria licenser kan återanvändas och anpassas av lärare i hela grundskolan och gymnasiet oavsett vilken plats de utgår ifrån.

Elever i grundskolans år 1-6 är i en ålder då många funderar mycket över etik och värderingar och sin egen identitet. Att eleverna under grundskoletiden ser historien utifrån en specifik plats och individuella berättelser motverkar en statisk historiesyn och ger dem möjlighet att betrakta sig själva och sina med människor som medskapare och aktiva medproducenter i beskrivningen av en gemensam och föränderlig historia. Lärresursen möter detta genom att pedagoger, forskare, didaktiker knutna till projektet ger olika perspektiv på t ex språk, historia, identitet och demokrati och hur det pedagogiskt kan uttryckas i kopplingen mellan den fysiska och digitala platsen.

Plattformarna

Projektet inrymmer stora möjligheter till samverkan. De plattformar som identifierats som centrala och som sammanförs i projektet är utvalda för deras stora användning, deras demokratiska grundprinciper, deras kopplingar till flera andra projekt där synergieffekter kan nås och/eller deras koppling till skola och undervisning. Alla plattformarna har den nödvändiga serverkraften för obegränsad uppskalning och säkerställd finansiering för långsiktig drift samt kontinuerligt underhåll, så som buggfixar. "Välkommen till min plats!" är ett pedagogiskt helhetsgrepp på digitala kulturarvsresurser och plattformar för att dela kunskap och som tidigare saknats. Projektet knyter samman en konstellation av projektpartners som inte tidigare arbetat tillsammans. De tre digitala plattformarna som används för att dela elevernas arbete är: Wikipedia/Wikimini, Platsr samt Stockholmskällan. Eleverna kommer också i sina efterforskningar att få stöd i användning av museers, arkivs och biblioteks databaser och digitalt tillgängliga samlingar.

Wikipedia är en av världens mest använda webbplatser och den svenskspråkiga versionen används av 60 % av befolkningen. Genom Wikipedia går det att få en snabb överblick av ett ämne och det finns en väl utarbetad struktur för hur geografiska platser av olika slag skall beskrivas. Texterna skapas gemensamt av användarna och det finns möjlighet för elever och lärare att aktivt delta i skapandet samt i diskussioner för att påverka materialet där. Texterna på Wikipedia är åldersmässigt adekvata för elever i gymnasieskolan och därför har webbplatsen Wikimini startats som är en fri encyklopedi för och av barn och lämplig för grundskolan. I grundskolans tidigaste år skapar klasserna texterna kollaborativt och delar dem sedan på Wikimini, medan de lite äldre eleverna skriver enskilt. Eftersom Wikimini är ett nytt projekt är innehållet ännu relativt litet och det är lätt att hitta ämnen att skriva om och artiklar att komplettera. Båda plattformarna använder sig av mjukvaran MediaWiki, som även används på tusentals andra webbplatser och av mängder av företag och myndigheter för deras interna arbete. Att få en bättre förståelse för MediaWiki är därmed viktigt för elevernas digitala kompetens. En avgörande skillnad med många andra kommersiella lösningar är att Wikimedia inte samlar in information om användarna och projektet undviker därmed helt de integritetsproblem som många andra projekt brottas med (eller åtminstone borde brottas med!).

Wikimedia Sverige har erfarenhet av projekt riktat mot undervisning när det gäller både Wikipedia och Wikimini och känner väl till vad som behöver utvecklas. Vi vet att många lärare har sett en stor pedagogisk vinst när de gjort olika pilotprojekt. Det saknas däremot ett strukturerat arbetssätt runt detta med det nödvändiga OER-material och en helhetslösning som även inkluderar andra plattformar till en större helhetslösning. Det är dags att ta de nästa stegen i hur existerande plattformar används av skolan.

Skolelever läser Wikipedia utan att vara insatta i hur man källkritiskt bedömer innehållet, vilket projektet kommer att råda bot på. Att lära sig redigera Wikipedia och Wikimini är att i praktiken få tillämpa principer för källkritik, en central del av medie- och informationskompetensen, och det ger en förståelse för hur innehåll på nätet är under ständig förändring och utveckling genom att förstå hur tjänsten är uppbyggd med användargenererade bidrag, och hur wikisyntax och fria licenser är tekniska förutsättningarna för det digitala och kollaborativa skapandet som är Wikipedia, där innehåll som inte uppfyller gällande kvalitetskrav snabbt raderas eller bearbetas av andra användare.

Platsr är en öppen webbplats för minnen och berättelser från allmänheten kopplat till geografiska platser i Sverige. Platsr förvaltas av Riksantikvarieämbetet och syftet är att samla in berättelser som myndigheter, arkeologer, historiker och stadsplanerare inte känner till. Som digital tjänst är Platsr en plattform för och delaktighet och för berättelsen som kulturarv. I nuläget har över 1 700 enskilda användare bidragit till att beskriva över 3 000 platser runt om i Sverige. Platsr ingår i projektet "Välkommen till min plats!" för att samla elevers subjektiva och narrativa texter som beskriver platsen i nutid, och genom att dela bilder och text på Platsr bidrar de till samtidens och framtidens kulturarv. Publicering på Platsr sker direkt via tjänstens webbformulär.

Stockholmskällan är en väl etablerad plattform för att tillgängliggöra historiskt källmaterial för undervisning. Stockholmskällan är ett samarbete mellan ubildningsförvaltningen, kulturförvaltningen och stadsarkivet i Stockholms stad. Det löpande arbetet med Stockholmskällan utförs av en grupp med stor och bred kompetens inom kulturarvsområdet. Arbetet med Stockholmskällan samordnas av en redaktion på Medioteket (utbildningsförvaltningen). Stockholmskällan är en stor resurs inom informationssökning och informationskompetens som passar väl in för framtagandet av arbetssättet och för att öka ungas digitala litteracitet. Stockholmskällan kommer att vara den plattform som tar hand om elevernas publicering av framtida scenarion för platsen. Att unga människors tankar och åsikter kring vilka platser som har stor betydelse för områdets historia, samtid och framtid görs tillgängliga för allmänheten såväl som för samhällsplanerare ökar förutsättningarna för en hållbar utveckling av Stockholms boendemiljöer. För att publicera innehåll på Stockholmskällan används en redaktionell modell där skribenten skickar sin text till Stockholmskällan som sedan utför publiceringen. Under 2015-2016 pågår utveckling av Stockholmskällans plattform, med fokus på funktion i olika enheter, bland annat för att skapa bättre förutsättningar för att använda tjänsten ute i stadslandskapet. Utvecklingsarbetet bekostas av Stockholms stad.

Vinnovas stöd gör det möjligt för projektgruppen att ta fram materialet samt hitta bra samarbetsformer mellan de deltagande organisationerna.

Potential

Det överordnade syftet för projektet är att eleverna upplever sin undervisning som något angeläget, engagerande och inspirerande genom att den tar sin utgångspunkt i deras närområde. Då detta sker på stora och välanvända plattformar online ökar elevernas MIK. Det kommer även att leda till att eleverna i framtiden effektivt kan fortsätta att bidra på de olika plattformarna med annan kunskap.

För att uppfylla syftet är det övergripande målet att projektet utvecklar ett koncept, en metod samt ett paket med de verktyg som behövs för att lärarna skall kunna arbeta tematiskt över tid med digitala verktyg och uppnå sina läromål och effektivt använda IT i undervisningen på ett naturligt sätt. Det utgår från tre väletablerade plattformar som genom projektet förs samman till en helhet. Genom att arbeta på dessa viktiga digitala plattformar får eleverna en bättre förståelse för hur de fungerar och hur de kan arbeta med dem, både som bidragsgivare såväl som brukare av dem. Det material som utarbetas kommer enkelt att kunna modifieras för att kunna användas i andra kommuner. Det innefattar ett samarbetskoncept där skola, civilsamhälle och minnesinstitutioner möts, vilket kan ge många nya möjligheter och spännande idéer.

Under projektet är vårt mål är att arbeta med två klasser i årskurs 1-3, två klasser från 4-6, samt två klasser i gymnasieskolan för att få en bra spridning och samla in så mycket data som möjligt. Synpunkter från personal och elever samlas in för att fortsätta utveckla tre stycken uppsättningar med OER-material lämpligt för årskurs 1-3, 4-6 samt gymnasiet. Detta är de årsgrupper vi bedömer att vi kommer att ha störst framgång med. Att vi valt att göra pilotprojektet med två klasser i varje åldersgrupp ger eleverna möjlighet att läsa, redigera och ge varandra återkoppling på texterna, både inom klassen och klasserna emellan.

När lärarna kör igång arbetet kommer eleverna att publicera sitt material på plattformarna och vi kommer att mäta utfallet av detta. Målet för eleverna i årskurs 1-3 är att publicera minst en text per plattform om platsen de valt. Detta sker i helklass och vi räknar då med en text per klass och plattform. För årskurs 4-6 räknar vi med att eleverna, beroende på faktorer såsom läskunnighet m.m., kommer att forma grupper med 1-3 elever som tillsammans skriver en text per plattform. För gymnasiet handlar det om att antingen skapa en ny eller redigera en tidigare text per person. (Totalt räknar vi med någonstans mellan 50-70 textbidrag).

Baserat på erfarenheterna och de behov som identifieras i projektet är ett mål att producera 7 stycken professionellt producerade instruktionsvideos som beskriver centrala aspekter på ett tillgängligt sätt. För att nå ökad internationell och nationell spridning ska åtminstone hälften av videoklippen ha undertexter på minst tre språk (genom volontärers och lärares hjälp). Instruktionsvideos kommer att vara designade så att de bibehåller sitt värde över tid och inte blir omoderna om plattformen ändras.

För spridning är vårt mål att på olika sätt presentera resultatet på minst tre stycken konferenser i Sverige samt minst två internationella konferenser. Det är ett centralt sätt att nå många pedagoger på en gång och kunna ta del av deras funderingar. Vi räknar även med minst två omnämnanden i media om projektet samt att tre blogginlägg skrivs om projektet. Genom vårt nätverk och vår referensgrupp kommer materialet även att få en stor spridning. Vårt mål är att materialet på dessa sätt kommer att nå minst 10 000 pedagoger. Detta är möjligt genom de väldigt välutvecklade kommunikationskanaler vi kommer att ha tillgång till (bara Pedagog Stockholms nyhetsbrev går till 15 500 e-postadresser (alla är dock inte pedagoger)). Ökade kunskaper om en OER som denna kommer att bidra till att få ett paradigmskifte i skolan till en delakultur.

Genomförbarhet

I projektgruppen finns representanter från samtliga digitala plattformar som har expertis hur plattformen fungerar och kan användas. Representanter från de organisationerna, som är pedagoger och plattformsexperter, kommer att sköta fortbildningen av lärarna, inhämtning av hur lärarna och eleverna upplever arbetet och hur det kan förbättras och vilken ytterligare typ av material som behöver läggas till. Projektgruppen kommer att ha avstämningsmöten en gång i månaden samt skriva en kortare sammanfattning av de aktiviteter som utförts.

Projektets referensgrupp kommer att bjudas in till 3-4 träffar under projekttiden. Dessa tillfällen kommer tidsmässigt att ligga så att referenspersonerna kan komma med värdefull återkoppling på projektets olika delar, till exempel detaljerad projektplan, genomförande och utkast till lärresursen. De involverade lärarna kommer att bjudas in till projektets månadsmöten samt till två större möten per år. Därtill kommer en rapport runt arbetet som skett vid de olika klasserna. Projektrapporterna sammanställs av projektledaren och delas med de respektive organisationerna för översikt.

Inom ramen för projektet kommer vi att arbeta med två klasser vardera inom skolår 1-3, 4-6 och gymnasiet. Projektgruppen har redan tagit emot intresseanmälningar och har ett gott underlag att välja bland. Det slutgiltiga urvalet av klasser kommer att ske genom personliga intervjuer då projektet påbörjas. Urvalet kommer att ske baserat på följande kriterier: att det finns tillgång till nödvändig teknisk utrustning, möjligheter att integrera projektet i planeringen, geografisk spridning i kommunen (med ett fokus på förorterna), samt för att få en åldersfördelning. Ett material kommer att börja sammanställas i början av projektet så att det är användbart för lärarna och de deltagande klasserna. Materialet kommer sedan att kontinuerligt förbättras under hela projekttiden.

Arbetspaket Tidsåtgång Ansvarig Övriga medverkande Kostnad VINNOVAS Egen/annan
Start-Slut (timmar) finansiering finansiering
Förberedelser, nov 2015-feb 2016 128 Frida Starck Lindfors (SK) och Sara Mörtsell (WMSE) Utvalda lärare, Sophie Johansson (Raä) 53 120 53 120 0
Arbete med skolår 1-6, mar-jun 2016 192 Samuel Branting och Sara Mörtsell Frida Starck Lindfors, utvalda lärare, Stockholms läns hembygdsförbund, Sophie Johansson (Raä) 79 680 75 680 4 000
Arbete med gymnasiet, maj-dec 2016 176 Sara Mörtsell och Samuel Branting Frida Starck Lindfors, utvalda lärare, Stockholms läns hembygdsförbund, Sophie Johansson (Raä) 71 680 63 680 8 000
Deltagande i konferenser 192 WMSE samt SK 143 600 107 600 36 000
Projektutvärdering, sammanställning av arbetsmaterial, nov 2016-mar 2017 100 Frida Starck Lindfors och Sara Mörtsell 41 500 41 500 0
Spridning, marknadsföring, nov 2016-mar 2017 100 WMSE SK 36 400 36 400 0
Projektsamordning, nov 2015-mar 2017 80 SK 40 000 0 40 000
Projektledning nov 2015-mar 2017 170 WMSE 56 100 26 400 29 700
Inspelning av filmer med forskare. lärare och didaktiker, mar 2016-dec 2016 40 Samuel Branting och Sara Mörtsell Frida Starck Lindfors 16 600 16 600 0
Konsultkostnad för filmer Frida Starck Lindfors Sara Mörtsell 44 400 44 400 0
Summa 1 160 583 080 465 380 117 700

Konkretisering av arbetspaketen:

Förberedelser: Två arbetsdagar/månad för två personer: Planering tillsammans med lärare, inventering av användbart källmaterial, sätta samman presentationsmaterial, handledningar, rapporteringsmall, skapa underlag för lärarna, sätta upp wikisidor där arbetet kommer att koordineras, planering tillsammans med projektets olika aktörer

Arbete med skolår 1-6: En arbetsdag per vecka med klass under åtta veckor, fyra klasser. Efterforskningar kring närområdet tillsammans med Stockholmskällans pedagog och handledning från Wikimedia Sverige samt Platsr för att publicera på plattformarna. Därefter en sammanställning som behöver två arbetsdagar vardera för två personer. Lärdomar från arbetet med klass, utvärdering tillsammans med lärare, sammanställning av resultat. Detta byggs in och ligger till grund för OER:en.

Arbete med gymnasiet: (1) Förberedelserna behöver två arbetsdagar vardera för två personer. Planering tillsammans med lärare, inventering av användbara källmaterial, detaljplanering av genomförandeperioden med projektets aktörer. Därefter (2) genomförande i klass. Åtta lektioner/klass + förberedelsetid, två klasser. Efterforskningar kring närområdet tillsammans med Stockholmskällans pedagog och handledning från Wikimedia Sverige samt Platsr för att publicera på plattformarna. Slutligen (3) en sammanställning under två arbetsdagar, vardera för två personer. Lärdomar från arbetet med klass, utvärdering tillsammans med lärare, sammanställning av resultat. Detta byggs in och ligger till grund för OER:en.

Deltagande i konferenser: Förberedelser samt deltagande på minst 5 konferenser för spridning av projektet och dess resultat, á 3 arbetsdagar samt 8 500 kr styck (schablon) för Wikimedia Sverige. Stockholmskällan deltar på minst 3 konferenser, á 3 arbetsdagar samt 8 500 kr styck (schablon) för Stockholmskällan. Stockholmskällan står för egen arbetstid på konferenserna. I bl.a. SETT, som Stockholm stad är med och anordnar är det säkert att vi kommer att kunna presentera. Detta är ett av de effektivaste sätten att snabbt få spridning på ett nytt pedagogiskt material och vi kommer endast att delta om vi får presentera, ställa ut eller på annat sätt nå en stor publik.

Projektutvärdering, sammanställning av arbetsmaterial: En arbetsdag/månad för två personer. Utvärdering av hela genomförandeperioden med alla parter, kartläggning av kunskapsbehov för genomförande utan pedagogiskt stöd som underlag för filmade föreläsningar och arbetsmaterial. Produktion och publicering av OER för de olika åldersgrupperna med utgångspunkt i lärdomarna från pilotklasserna. Information och marknadsföring av materialet i de olika aktörernas etablerade kanaler.

Spridning, marknadsföring: Huvudansvarig är Wikimedia Sverige, men nyttjande av referensgruppens kanaler är centralt.

Projektsamordning: Sker inom ordinarie arbetstid för Stockholmskällans personal. Stockholmskällan har det övergripande ansvaret för kontakten med alla projektparter.

Projektledning: Kontinuerlig rapportering, budgetansvar m.m. Sköts av Wikimedia Sverige. Slutrapport skrivs tillsammans av deltagande org.

Inspelning av filmer med forskare. lärare och didaktiker: Projektet rymmer inspelning av filmer med syfte att vid en skalning av projektet kunna fungera som stöd och inspiration för lärare och elever som vill utforska sin plats. Filmerna kommer att ha olika karaktär och innehåll och spelas därför in under olika delar av projekttiden. Tidsåtgång för planering, synopsis och samordning av filminspelningarna har beräknats. Kostnad för filmproduktion ligger separat.

Förvaltning: Alla projektpartners räknar med att de metoder som utvecklas kommer att användas i deras dagliga arbete även efter projektslut. Kommer bland annat att förvaras i Lektionsbanken hos Stockholmskällan. Resursen kommer att ingå som en del av Stockholmskällans löpande innehållsförvaltning ex. vad gäller uppdatering av länkar m.m. Då materialet kommer att ligga under öppna licenser räknar vi med att det aktivt kommer att återanvändas. Att det finns fritt licensierat material underlättar all typ av innovation inom andra sektorer.

Personalen har den nödvändiga kompetensen och erfarenheten för alla delar och referensgruppen ger därtill värdefullt stöd.

Aktörer

  • Wikimedia Sverige är den svenska stödföreningen för Wikipedia och är experter på Wikimedias alla plattformar, de licenser som används, öppna data m.m. Föreningens personal har didaktisk kompetens inom ämnena historia, svenska och svenska som andra språk samt expertis om dela-kultur och kollektivt uppbyggd kunskap. Föreningen som grundades 2007 driver mängder av projektet (varav flera framgångsrika projekt har finansierats av Vinnova). Kansliet har 7 anställda med olika typer av spetskompetens som kommer att kunna inkluderas vid behov.
  • Stockholmskällan, ett samarbete mellan Stockholms stads utbildningsförvaltning, kulturförvaltning (Stadsmuseet och Stadsbiblioteket) och stadsarkiv. Den stora samlade kunskapen kring arkiv, databaser, museisamlingar och litteratur som finns inom Stockholmskällan-samarbetet är en viktig resurs för att stödja eleverna i den forskande delen av deras arbete.
  • PlatsR är Riksantikvarieämbetets Riksantikvarieämbetet ska särskilt jobba för ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas och för att kulturvärdena i bebyggelsen och i landskapet tas till vara.
Namn Organisation (organisationsnr.) Kompetens, bidrag och roll i den föreslagna testmiljön
Sara Mörtsell Wkimedia Sverige (802437-8310) Utbildningsansvarig. MPhil i lingvistik och gymnasielärare i engelska och svenska som andra språk, didaktisk kompetens inom ämnena genrepedagogik, språkutvecklande arbetssätt och svenska som andra språk. Kompetens kring dela-kultur och kollektivt uppbyggd kunskap och fri licensering med Creative Commons.
Frida Starck Lindfors Stockholmskällan (212000-0142) Samordnare. Fil. mag. arkeologhistoria, nordiska språk och kulturmiljövård. Kompetens inom området kulturarvspedagogik, samordning och projketledning, Ämnesspecifik kompetens inom områdena arkeologi, kulturmiljö, historia
Samuel Branting Stockholmskällan (212000-0142) Pedagog. Gymnasielärare i historia och geografi.
Sophie Jonasson Riksantikvarieämbetet (202100-1090) Antikvarie med ansvar för plattformen PlatsR

Referensgrupp

En referensgrupp för projektet har satts samman med kompetenser inom kulturarvssektorn, digitaliserat kulturarv, etnologisk dokumentation, historiedidaktik, MIK (media- och informationskunnighet) och med representation för projektets olika parter. Referensgruppen kommer att följa arbetet och ge projektet återkoppling på olika delar samt på slutprodukten.

Referensgruppen består av:

  • Johanna Berg, utredare Digisam - samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet.
  • Kerstin Cassel, fil dr arkeologi, lektor Södertörns högskola, författare till bl.a. boken "Det gemensamma rummet. Migrationer, myter och möten"
  • Kenneth Nordgren, fil dr historia, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum), Stockholms universitet (SU)
  • Anna Götlind, professor, Historiska institutionen, SU, expert på bl.a. mikrohistoria
  • Maria Johansson, fil lic historiedidaktik, CSD, Karlstads universitet, lektor i Stockholms stad med ansvar för driva professionsutveckling i SO för stadens grundskolelärare
  • Ann Pettersson, hemslöjdskonsulent, Stockholms läns hembygdsförbund
  • Linda Spolén, skolbibliotekskonsulent Medioteket, Stockholms stads utbildningsförvaltning, föreläsare och författare med särskild kompetens inom MIK-området
  • Anna Ulfstrand, chef för dokumentationsenheten, Stockholms stadsmuseum

Risker

  • Risken är att någon klass faller bort från den inledande gruppen. Vi hanterar det genom att vi redan fått in flera intresseanmälningar så att vi har en grupp att välja utifrån. I värsta fall så kan vi låta vissa lärare att endast delta i vissa delar, eller att någon klass kan komma att delta i ett senare skede av projektet då det pågår under totalt 4 terminer. Sannolikhet: 2 Konsekvens: 3
  • En ytterligare riskfaktor är att lärare i skolor med hög arbetsbelastning och resurskrävande elever inte upplever att de har kapacitet och utrymme i sin arbetssituation för att delta då projektet kräver aktivt deltagande och engagemang från lärarens sida. Detta kan leda till att endast de resursstarka skolorna i ett område deltar och att projektet istället bidrar till att öka skillnaderna mellan skolorna i ett område. Vid ett genomförande är det centralt att det finns resurser inom projektet att stödja de deltagande skolorna utifrån deras olika behov. Sannolikhet: 2 Konsekvens: 3
  • Det finns en risk att arbetet inte leder till den mängd innehåll som är uppfyller Wikipedias relevanskriterier, eller att ämnet Stockholm är så pass väl beskrivet att det är svårt att hitta luckorna för gymnasieeleverna. Stöd ges till urval och beskrivning vad som krävs. Sannolikhet: 3 Konsekvens: 2
  • Risk i det praktiska genomförandet påverkas av skolans förutsättningar vad gäller teknisk utrustning, tidsperspektiv, oväntade händelser i klassen. Hanterar genom att ha så stort nätverk och långt tidsperspektiv som kan ge utrymme för avvikelser samt genom intervjun. Sannolikhet: 1 Konsekvens: 3
  • Det juridiska rörande barn och ungdomars aktivitet online är ett ofta återkommande inslag i debatten. När det handlar om de så kallade Creative Commons-licenser som används på både Wikipedia, Wikimini samt Platsr finns dock inget problem enligt jurister som varit verksamma för Creative Commons. Det är dock viktigt att inom ramen för projektet, och som en del av OER-materialet, kommunicera detta till deltagande lärare, huvudmän och föräldrar. Sannolikhet: 1 Konsekvens: 2
    • Erbjudandet A: Skapa med digitala verktyg: Här välkomnar vi projekt som utvecklar ungdomars förmåga att ta steget förbi passiv konsumtion av media till att bli aktiva producenter av digitalt material som media, program och texter. Stödet kan gå till exempelvis lärresurser och teknikstöd.
    • Erbjudande B: Framtidsprojekt för att driva förändring: Inom erbjudande B söker vi projekt som kan driva omfattande tankemässig förändring kring digitaliseringen i skolan och fungera som katalysatorer för den framtida utvecklingen.