Wikipedian in Residence/WMSE/Erfarenheter vid SBU 2016-2017

Denna sida är för närvarande under omarbetning, hjälp gärna till. Denna mall tas bort när sidan är klar.

Sammanställda erfarenheter som Wikipedian in Residence (WIR) vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) 2016 & 2017 – Wikimedia Sverige rapport

Denna rapport diskuterar erfarenheter efter två somrar (2016 & 2017) samt en höst (2017) som Wikipedian in Residence (WIR) vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Totalt har anställningen rört sig om ~220 timmar. Den som skrivit grundmaterialet var då läkarstudent på fjärde året vid Göteborgs universitet. Rapporten bygger även på erfarenheter från tidigare WIR poster, framförallt internationellt.

Innehållet är resultatet av diskussioner med mina handledare på SBU, och med en rad olika WiR och WiR-rådgivare på Wikimanias över åren.

Rapporten riktar sig till Wikimedia Sverige och andra Wikimedia kapitel, såväl som framtida WiR:er. " Så startar du din WiR " är ett extra stöd för nya WIR:er, skriven under sommaren 2017.

Huvudpunkter och sammanfattning

Förutsättningar och framgångsfaktorer

För att en lyckad Wikipedian in Residence-tjänst skall tillsättas finns ett antal framgångsfaktorer eller grundförutsättningar som bör uppfyllas. Dessa togs fram i diskussion med den som ansvarat för WiR-tjänsten på SBU, och sammanfattar även erfarenheter från andra medicinska WIR tjänster vid t.ex. NIH, NIOSH, Cancer Research UK, Cochrane mm.

Förutsättningar för samarbete:

• Publikt uppdrag

För ideella föreningar och myndigheter är ofta folkbildning och kunskapsspridning ett mål, och detta bör även vara målet för de aktörer Wikipedia väljer att arbeta med. Folkbildning måste i sig inte vara det enda målet, utan kan t.ex. ingå som ett led i ett arbete för ”förbättrad hälsa” o.s.v. Graden som folkbildande kan återspeglas i verksamheten avgör hur lyckad en tjänst blir, och det bör alltid ligga som grund för samarbetet. Viktigt att känna till är att svenska högskolor och universitet har lagstadgad folkbildning genom tredje uppgiften.

• Självständighet och opartiskhet

För att ingå i den typ av samarbete som en WiR-tjänst innebär är det nästan ett krav att organisationen står för ett vetenskapligt eller akademiskt förhållningssätt; bör vara politiskt obunden; och får inte särskilda in vissa idéer eller produkter över andra. De flesta WiRs har varit hos ideella föreningar och myndigheter, vilket underlättar, även om det finns stora svårigheter även inom denna värld. WiR-tjänster utanför dessa områden är inte att betrakta som WiR, utan snarare som en form av betald redigering.

• Gemensam värdegrund / ”Mission alignment

Samarbetspartnern behöver ha en förståelse av Wikimedia och dess mål, och att Wikipedia inte skall ses som ett verktyg för att sprida information om organisationen självt, eller om vissa idéer som organisationen står för över andra. Endast spridandet av information som är kompatibel med Wikimedias värdegrund och dess folkbildande syfte är möjligt inom ramen för en WiR. Att beskriva Wikimedias värdegrund är inte alltid nödvändigt, men det tål att upprepas — om inget annat för att förankra att detta är vad samarbetet handlar om.

• God förståelse av jäv och intressekonflikter

Det är lättast att samarbeta med aktörer utan egenintresse till att sprida sina idéer eller alster. Att ha en WiR hos ett förlag vars syfte är att öka citeringar och därmed försäljning av böcker är inte kompatibelt med en WiR. Offentliga och stora aktörer som konstmuseum med breda samlingar kan vara enklare att verka hos än privata museum som företräder en konstnär, där målet hos den ena blir folkbildning, men den andra blir mer åt att öka biljettförsäljningen. Det synsätt kring "självförhärligande" och "själv-marknadsföring" som finns på Wikipedia är ovanligt utanför vår värld, och det kan vara bra att reda ut detta tidigt. En WiR-tjänst bidrar inte med reklam för organisationen. Ordvalet kan vara komplicerat här, men inom akademin finns begreppet intressekonflikt som närmst illustrerar problematiken.

• Kunskap om Wikipedia

De flesta har viss kunskap om om vad Wikipedia är och hur det fungerar — men långt ifrån alla har förstår dess upplägg, finansiering, diskussionssidor, eller varför öppna licenser är nödvändiga. Självklart finns information att hämta på Wikipedia:Vanliga_frågor, men man bör vara beredd på många frågor, och att man får upprepa sig i hel del. Det är viktigt att försöka ge så goda svar som möjligt, inte minst för att öka tilliten till Wikipedia/Wikimedia. Uppdragsgivaren nör förstå att deras alster är till för allmänhetens nytta, inte Wikipedias. Det skulle finnas värde i att ha en portal på exempelvis "se.wikimedia.org/wiki/Wikipedian_in_Residence", där man kan reda ut vissa återkommande frågor och samla svar från andra WiR:er.

Framgångfaktorer vid arbete:

• Syfte med projektet bör vara bestämt från början. Målet med en WiR är att folkbilda med Wikipedia eller dess systerprojekt som plattform. Även om varje uppgift inte måste gynna Wikimedia rörelsen, får absolut ingen uppgift aktivt missgynna rörelsen eller dess mål. Detta förutsätter en kompatibel värdegrund där folkbildning, neutralitet och informationsfrihet står som stöttepelare, men även att syftet är fastställt tidigt, där partner-organisationen förstår potentiella hinder. De flesta uppgifter som en WiR har bör rikta sig till att förbättra något av projekten, annars är det inte säkert att det är en WiR man är ute efter. Blandanställning förekommer där en WiR även kan sköta andra uppgifter, men dessa drar nytta av en tydlig gräns mellan Wikimedia-tid och annan tid.
• Partnerorganisationen bör vara medvetna om begränsningar på Wikipedia — En Wikipedian in Residence kan göra mycket, men är inte allsmäktig. Den organisation som vill ha en Wikipedian in Residence bör vara medveten om att det finns begränsningar och att det inte går att förändra Wikipedia i grunden bara för att man har anställt en WiR. Även det som verkar trivialt kan ofta vara befäst inom gemenskapen, eller ibland helt enkelt tekniskt komplicerat som i fallen mallar. En WIR behöver kunna säga ifrån när en uppgift är orimlig eller helt enkelt inte värd mödan. Detta kräver viss insikt i hur beslut tas på Wikipedia, och hur man överlägger bl.a.. på bybrunnen eller diskussionssidor. Om partnerorganisationen förstår dessa beslutsprocesser underlättar det för Wikimedianen att fokusera på sådan som faktiskt förbättrar projekten, snarare än att lägga tid på det oväsentliga.
• En WIR måste kunna säga ifrån och kunna vara självständig — I de fall uppgifter föreslås som inte är förenliga med Wikimedia-rörelsens värdegrund eller går emot praxis måste en WiR kunna säga ifrån. Detta gäller inte bara för att upprätthålla Wikipedias integritet, men även integriteten av själva WiR-tjänsten. Det är inte alltid uppenbart för någon utan kunskap om Wikipedia varför någonting inte går. En WiR måste därför utöver att kunna säga ifrån ges visst eget ansvar och möjligheten att ta egna initiativ. Eftersom diskussioner på Wikipedia är vanliga bör dessa inte ses som hinder eller problematiska utan som en naturlig del av arbetet. Dessa diskussion kan uppfattas som problematiska av arbetsgivaren, men genom att tillåta självständigt arbete ökar man möjligheterna att lösa svåra situationer enligt given praxis. Detta innebär givetvis inte att man skall ignorera en WiR som är där för att utnyttja partnerorganisationens expertis för att förbättra Wikipedia.
• Bägge parter bör vara medvetna om risker för jäv, eller snarare: risken att anklagas för jäv — Denna punkt hänger ihop med föregående: även om man agerar på ett sådan sätt på Wikipedia att minimera jäv och själv inte uppfattar att man är jävig bör man vara beredd på att frågor kan komma. En erfaren Wikipedian och WiR som arbetar med självständigt har lättare att lösa dessa situationer, och det blir närmst ett krav för att kunna effektivt anta rollen. Att ge en WiR fria tyglas kan vara förenat med viss oro för många organisationer, men det minskar snarare än ökar riskerna för jävsanklagelser. Risken kan ytterligare minimeras med en kort notis: "Denna användare ansvarar för sina egna redigeringar, partnerorganisationen stödjer detta arbete men ansvarar inte för att det är korrekt." (utöver den obligatoriska intressekonfliktsförklaringen). Innebär tjänsten aktivt skrivande eller redigerande av innehåll på Wikipedia är detta extra viktigt. Att stödja en WiR med källor, korrekturläsning samt diskussion av innehållet är det centrala i att befinna sig på en institution — men det går inte att diktera innehållet till punkt och pricka.

Innehåll

Bakgrund och syfte

Jag har under två somrar varit Wikipedian in Residence (WIR) vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Första sommaren bestod av en tjänst à 2 veckor, slaget ut över en vecka i juni och en vecka i augusti. Andra omgången bestod av en tjänst à 4 veckor under juni månad, där halva tjänsten bekostades av Wikimedia Sverige. Dessutom arbetade jag ytterliggare motsvarande en vecka under hösten 2017. Målet ha varit att främja myndighetssamarbete inom medicin och hälsa samt med vetenskapliga institutioner. En stor del av tiden som bekostats av SBU har bestått av att skriva på Wikipedia för att öka kunskapen inom samhället för hälsotillstånd, vetenskaplig metod, och resultaten av de systematiska litteraturöversikter som SBU ger ut. En sammanfattad analys av hur en Wikipedian in Residence kan förbereda sig inför en tjänst finns på: ”Förbered dig inför din WIR — en guide”

Jag har försökt att skilja mellan egna erfarenheter och de som grundar sig i diskussioner med andra Wikipedianer på Wikimania och vid regelbundna styrelsemöten med WikiProject Med (omdöpt från WikiProject Med Foundation).

SBU som myndighet har en unik roll i att de har lagstadgat syfte att:

”	1 § Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har till uppgift att utvärdera det vetenskapliga stödet för tillämpade och nya metoder i hälso- och sjukvården och i den verksamhet som bedrivs [...]	„
— Förordning (2007:1233) med instruktion för Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2007:1233

samt

”	1 a § Myndigheten ska sammanställa utvärderingarna på ett enkelt och lättfattligt sätt och sprida dem så att huvudmän (landsting och kommuner), vårdgivare och andra berörda kan tillägna sig kunskapen. Myndigheten ska kontinuerligt utveckla sitt arbete med att sprida utvärderingarna så att dessa tillämpas i praktiken och leder till önskade förändringar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.	„
— Förordning (2007:1233) med instruktion för Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2007:1233

Detta uppdrag har varit mycket kompatibelt med Wikipedia, och verksamheten har genomsyrats av ett intresse för utvärderingar. En grundläggande punkt jag har tryckt på, och som togs emot snabbt var att för att kunna sprida kunskap till målgruppen krävs också information om vad utvärderingarna behandlar. Detta har givit mig goda möjligheter att både följa SBUs direktiv samt Wikimedia-rörelsens folkbildande målsättning. Vid diskussioner togs upp att denna typ av publika uppdrag och grundläggande gemensam värdegrund är nödvändiga för att arbeta som WiR. Att trycka på den lagstadgade rollen som myndigheter har kan vara av nytta då man informerar om WiR.

Erfarenheter

Att förstå varandra som samarbetspartners

Jag upplevde det viktigt att tidigt i samarbetet förankra vad som vill uppnås, och vi hade flera långa diskussioner om detta. Jag var tvungen att gå in på vad Wikipedias roll kan vara, t.ex. att det inte är synonymt med kommunikation — och att det är mycket viktigt att den information som sprids inte 'förhärligade' SBU. Vid organisationer utan lika breda uppdrag som SBU, eller med t.ex. vinstintresse kan detta vara betydligt svårare. Är organisationen intresserad av att öka förståelsen bland allmänheten om cancer och dess behandling? Utmärkt. Är de istället intresserade av att sälja in en viss produkt? En WiR-tjänst är omöjlig. Vissa aktörer kan dra god nytta av en WiR, medan andra passar dåligt — något som inte alltid är tydligt vid första anblick. I detta fall fanns det ingen risk, men jag tror att det är en viktig princip att ha med sig.

För att en Wikipedian in Residence skall passa vid en organisation behövs förståelse av vad samarbetspartnern verkar inom. Ofta kan kommunikationen inom stora organisationer präglas av en del jargong. Detta gäller även Wikipedianer, och det förutsätts ofta att man förstår mer om varandra än vad man egentligen gör. Min erfarenhet är att det inte skadar att fråga, men även att vissa stöddokument kunde ha hjälpt mig in i rollen snabbare. T.ex. arbetar myndigheter på ett sätt som inte alltid är intuitivt för Wikipedianer. Man är betydligt försiktigare på myndigheter att göra sådant som kan uppfattar som negativt i allmänhetens ögon. Jag var inte beredd på den skillnad i jargong vi hade och skillnaden i vad som betraktades som jävigt. Begreppet intressekonflikt var till exempel lättare att få fram, då det finns starkare koppling till akademin. Vad gäller förståelsen av SBU hade jag relativt god insikt i vad arbetet med systematiska litteraturöversikter innebar, men saker som SBUs egna benämningar var svårare. Oftast finns om-sidor för olika organisationer, och dessa var av hjälp för mig att förstå skillnaden mellan de olika rapporterna. Tiden mellan att jag anställdes och att jag började var kort för min del och jag hade inte stor möjlighet att läsa på om SBU, men jag tror att detta kan vara av stor nytta.

Centralt i att en samarbetspartner skall förstå Wikipedia ingår att förklara innebörden av:

• Öppna licenser
• Diskussionssidor
• Hierarki och vem som bestämmer (consensus)
• Att sidor alltid förändras

Särskilt de sista punkterna är viktig då det sätt Wikipedia är byggt på kan vara mycket kontraintuitivt för akademiker och myndigheter. En organisation med tydlig hierarki där inget publiceras utan att passera redaktör eller nämnd (som SBU) kan behöva lite tid för att anpassa sig till hur allt på Wikipedia 'bara sker' utan att någon kontrollerar en. Då blir det dessutom viktigt att förklara hur sidor alltid eftergranskas samt hur 'klotter' bekämpas nästan omedelbart.

Att sätta gemensamma mål

Nästan alla organisationer mäter arbete på något sätt. En myndighet har förutom intern bedömning av resultat även skyldighet att förmedla resultat till Riksrevisionen. Wikipedia och Wikimedia projekten har alla utomordentliga möjligheter till mätning. Dessvärre kan mycket av det vi mäter uppfattas som arbiträrt. Att tala om tillagda 'bytes' kan t.ex. vara ett mätvärde som tillför mycket lite för en myndighet.

Vissa mätvärden behöver dessutom beslutas om på förhand. Det t.ex. inte möjligt (eller åtminstone mycket tidskrävande) att avgöra antalet tillagda källor under ett år. Dessutom kan detta värde vara missvisande då Wikipedia använder källor på ett något ovanligt sätt. Då innehållet alltid kan förändras har t.ex. jag förespråkat att man alltid refererar varje mening. På det sättet skulle det kunna se ut som att jag lagt till 10x fler källor än om jag endast använt en per artikelsida.

Vid SBU har vi inte arbetat med Commons, men där finns ett antal bra verktyg som BaGLAMa, GLAMorgan.

Skärmdump från massview statistik från 2017 över 1 års tid visar 1,060,998 sidvisningar på innehållet jag redigerat

Vad gäller Wikipedia har jag använt mig en del av verktyget Massviews, där jag kunnat skapa en sida med länkar till alla artiklar jag redigerat. Dessutom har jag fört statistik över sidvisningar på nya artiklar.

De siffror gällande sidvisningar vi har är för nästan alla organisationer helt otänkbara höga. För min del har detta inneburit att jag inte blivit ifrågasatt så länge jag kan visa upp hur många läsare informationen nått. Detta har inneburit att jag själv får prioritera utifrån SBUs material vilka rapporter jag fokuserat på. Självklart går det även att mäta andra saker, som tid lagd per artikel och tid lagd per sidvisning, men detta skapar troligen mer arbete än det tillför nytta. Istället förslår jag att man ställer frågan var det är värt att fokusera, men inte att man mäter för noggrant. Jag valde i viss mån att prioritera artiklar med många visningar enligt Pagepile-analys av alla artiklar om medicin på svenska Wikipedia.

Försök till objektiva mätdata av artiklar förbättrade kan göras, men då det inte finns någon standard för att mäta detta är det inte värt mödan inom ett litet projekt. Försök har gjort att plocka fram objektiva data genom antalet (olika) källor citerade över Wikipedia, antalet gånger sekundära källor citeras, antalet pubmed-registrerade källor som citeras etc. har gjorts (Shafee et al. 2017 & Heilman et al. 2015), men är ingenting jag föreslår i nuläget. Skulle det i framtiden finnas verktyg för att automatisera denna analys finns visst värde vid stora projekt med fokus på att öka redigeringar inom gemenskapen (t.ex. [:w:en:Wikipedia:Cochrane Cochrane projektet] som har haft flera heltidsanställda sedan 2014), men jag har svårt att se detta inom snar framtid i Sverige. Utvecklingskostnaden av sådana verktyg är inte heller obefintlig.

Att föreslå för många potentiella mätvärden riskerar att förvirra och även om varje enskild mätning inte är så ansträngande kan ett stort antal olika mätningar snabbt äta upp tid. Min erfarenhet är att sidvisningar av artiklar arbetade på/förbättrade artiklar inom ett projekt/bildvisningar är gott nog.

Exempel på inhämtad och redovisad statistik från projektet finns att hämta på: w:sv:Användare:CFCF/WIR_SBU/Rapport_2017

Svårigheter

Säger du att det är: ”så enkelt att lära sig ”markup”, det borde vi få alla här att göra” så får du ingetsomhelst genomslag. Vad har gått mindre bra? Vill din chef att du skall skriva på Wikipedia — det går bra, men försök att upplysa att det inte har något långsiktigt resultat. Vill man få det mesta ut ett Wikipedian in Residence-skap krävs nästintill att man försöker engagera antingen: Wikipedia-gemenskapen eller anställda som har möjlighet att lägga arbets- eller fritid på att skriva. Kortsiktiga resultat... Men det är inte alls säkert att man kan ha en anställd som kommer in 2-4 veckor per år och engagerar sig, och resultatet riskerar att bli sämre eftersom man då troligen behöver byta anställd mellan år. Det är inge rimligt att tro att en och samma individ har möjlighet att utföra denna typ av tjänst långvarigt.

Jäv

Hur går detta till om institutionen inte har för vana att ha anställda som arbetar utanför kontoret? Det krävs i sådana fall någonting att visa upp med jämna mellanrum Vi inom Wikimedia styrelsen har ofta två 1. Vi litar på att folk gör det de säger att de gör 2. De som engagerat sig gör det oftast för att de tycker om Wikipedia – och ser framförallt betalning som en möjlighet att lägga mer tid än de skulle annars på Wikipedia. Detta tankesätt är inte alltid utbyggt inom myndigheter eller andra institutioner som anställer …

Upphovsrätt

Frågan om ett innehålls upphovsrätt skiljer sig markant mellan olika aktörer. Vissa kan lätt släppa material under öppna licenser. Det kan vara frestande att släppa material under "halv-öppna" licenser som "ND" eller "NC", men eftersom dessa inte tillåts på Wikipedia bör man åtminstone kort informera om CC licenser.

Se bl.a. Svensk översättning av CC-information från Creative Commons

Utöver CC-licenser finns en del material som inte är skyddat av upphovsrätt. Många aktörer har inte så lätt att släppa sitt material under CC-licenser, och kan vara mycket försiktiga. Är det inte lönt att arbeta på den vägen (t.ex. om organisationen föreslår "vi kan prova med en bild") kan det även vara värt att gå igenom upphovsrättssituationen på organisationens alster. Vem som innehar upphovsrätten är inte alltid klart, och detta kan vara av värde att kartlägga som del av en WiR-tjänst. Detta kan innebär att du behöver se över anställningsavtal (se avsnitt Prioritering).

Vad gäller svenska myndigheter finns i Lagen om upphovsrätt §9 ([1]) undantag från upphovsrätt för:

1. författningar,
2. beslut av myndigheter,
3. yttranden av svenska myndigheter och
4. officiella översättningar av sådant som avses i 1-3.

Detta gäller dock inte för: kartor, alster av bildkonst, musikaliska verk eller diktverk.

Särkilt punkt 3 är viktig då detta enligt Olsson (Copyright : svensk och internationell upphovsrätt, 2014) innefattar bl.a. rapporter och utvärderingar från myndigheter. Inom hälso och medicin (vilket min WiR riktat sig till) innebär detta t.ex. att SBUs rapporter till större delen inte är omfattade av upphovsrätt.

Vissa organisationer har i sina stadgar information om hur upphovsrätten omfattar deras alster. Detta kan vara av värde att kontrollera.

Prioritering

Vad hinner man?

Olika upplägg