Diskussion:Finansieringspolicy

Jag skulle som medlem önska tydligare regler kring sponsring. Den föreslagna skrivningen lämnar i princip helt fritt till föreningen att göra vad som helst utan att utlova redigeringar på projekten och innehåller inga krav för hur sponsringen ska redovisas.

Min utgångspunkt är att föreningen har en god och stabil ekonomi. Med andra ord, vi har råd att vara kräsna och vi är inte beroende av sponsring för att överleva. Min utgångspunkt är också att öppenhet och integritet är centralt för föreningen, inte bara av ideologiska skäl utan också för vår trovärdighet och anseende.

Vi bör vara väldigt försiktiga med att äventyra det för kortsiktiga vinster (sponsring). Jag skulle vilja ha ett tydligare, och strängare regelverk för sponsring. Om vi ska bevara föreningens tradition av öppenhet (vilket jag tycker) vore följande krav rimliga:

a)    Att vi alltid berättar vilka som sponsrar oss (med andra ord en lättillgänglig lista bör finnas på såväl hemsida som på wikin)

b)    Att det framgår vad de sponsrar oss med (pengar, eller specifika tjänster)

Personligen skulle jag egentligen vilja gå ännu längre, att vi även redovisar det ekonomiska värdet av varje sponsring.

Är det någonting du saknar i listan? https://www.wikimedia.se/sv/wmse/audit/public/11#C315

Mitt inlägg handlade om vad som bör och inte bör stå i policyn. Policyn är både ett internt verktyg (som talar om hur vi ska göra) och ett dokument externa intressenter kan läsa för att förstå hur vi hanterar frågor om finansiering och policy. Därför önskar jag en policy som är tydligare när det gäller öppenhet.

Men för att besvara din fråga. Om jag tolkar dig rätt frågar du i princip ”räcker det inte med att vi har en öppen bokföring?”.

Mitt svar är nej på den frågan.

Låt oss ta exemplet med den stora internetleverantören som sponsrar oss, ett sekretessavtal hindrar föreningen från att tala om med vad de sponsrar oss, och vilket värde det har. Medlemmen eller den potentiella samarbetspartnern/donatorn som frågar får veta att avtalet är hemligt, men att man kan hålla utkik i bokföreningen och scanna den för företagsnamnet.

Men bokförening ger ingen information om hur avtalet ser ut (har de förbundit sig mer saker som inte har levererats än), gör de saker som inte syns i bokföreningen (rådgivning, tjänster), och bokföreningen talar inte heller om vad föreningen har lovat i gengäld. Är det 950 kronor för en månad, eller kommer de att betala det varje månad osv.

En annan aspekt är att informationen bör vara lättillgänglig, att klart och tydlig publikt redogöra för vilka sponsoravtal som finns, vad avtalen omfattar (vad företaget bidrar med, och vad föreningen har lovat i gengäld). Är det faktum att en initierad person kan leta efter företagsnamnet i bokföreningen verkligen tillräckligt? I synnerhet som bokföringen inte ger hela bilden.

Hur hanterar vi ett företag som inte vill att de exakta bidrag ska redovisa i vår publika bokföring? I policyn finns det inget som hindrar att föreningen acceptera det kravet.

Det är bra synpunkter, och jag är beredd att förtydliga skrivningarna ytterligare. Vi skulle kunna lägga upp en sida motsvarande Offentligt stöd, där vi idag redovisar vilka stöd vi fått från olika myndigheter. Det tycker jag är rimligt.

I dina argument är ingenting som är just specifik till sponsring. Det som skiljer en gåva från sponsring är att det finns en motprestation från vårt sida i form av exponering (eftersom vi [bortsett från en gemensam pressmeddelande] har aldrig gett någon motprestation som motsvarar det vi fick så är allting bokförd som gåva). Om sponsorn vill inte att vi pratar om det så är det ingen sponsring utan en gåva. Om sponsorn vill andra saker en exponering (med eller utan motprestation) så är det inte heller sponsring utan en kostnadsersättning, projektbidrag eller någon slags försäljning som levererats i ett avtal.

Om det som avtalats inte uppfylls så är det inte heller någon skillnad mellan en sponsringsavtal och en vanlig avtal som t.ex. en beställning, det som avtalas ska levereras, och det är primär den ansvarige som kontrollerar det (t.ex. de som har beställt någonting), men även de interna kontrollmekanismer som styrelsen och revisorn utövar.

Allting som är en affärshändelse (och det innebär rådgivning och andra tjänster som vi mottar) ska bokföras och syns därmed i bokföringen. Om det är gratis saker som kontorsmöbler så finns de som kostnad och som intäkt (och där kollade vi med revisorerna hur de ska värderas som är ibland inte lätt).

Så när det gäller öppenhet och transparans: Varför ska just sponsoringavtal vara publik och lätt tillgänglig, varför inte våra gåvor, projektavtal, försäkringsavtal, telefonavtal, anställningsavtal etc.? Ska vi ha extra listor för alla möjliga slags affärshändelser som är i princip identiska med bokföringens huvudbok? Och ska vi inte längre acceptera anonyma donationer om någon vägrar lämna sitt namn?

Jag tycker att Mattias lösning är suverän.

Holger: Jag ser en stor skillnad mellan telefonavtal och sponsring. Låt mig göra en drastisk jämförelse; om det kom ut att naturskyddsföreningen hade köpt ekologiska äpplen på en Shellmack för ett event skulle det knappast påverka naturskyddsföreningens förtroende. Om det däremot kom fram att Shell sponsrade naturskyddsföreningen med X miljoner varje år skulle det skada förtroendet för föreningen och deras oberoende. Det är skillnaden mellan sponsring och att köpa äpplen (eller telefontjänster).

Sponsring är ett känsligare kapitel och vad har vi att förlora på att maximera öppenheten genom att vara väldigt tydliga med vilka och hur vi sponsras? En av mina poänger ovan var att detta inte bara är ett internt dokument, det är också ett dokument för potentiella samarbetspartner/donatorer/journalister som söker information och bedömer vår trovärdighet.

Skulle det inte vara värre om Shell skulle donera pengar till naturskyddsföreningen istället för att sponsrar de (dvs. positivt exponerar Shell)? I så fall finns det kanske inget avtal om motprestation, men ändå en beroendeställning, för att man kanske vill få nästa bidrag

Dina huvudsakliga argument övan syftate mot att avtalade prestationer inte utförs eller bokförs, och då är det ingen skillnad om vad avtalet avser.

Att handla några enskilda äpplen är ingen bra jämförelse då man inte har något särskild avtal, men ett ramavtal för att få en bra pris på päron under en längre tid skulle även för naturskyddsföreningen vara ett problem. Att ha affärsrelationer i mörket är minst lika skadlig än att på något sätt marknadsför en partner.

En intressant aspekt tas upp i dagens Göteborgs-Posten, där det skrivs om att Föreningen grävande journalister har ingått ett sponsringsavtal med Göteborgs stad. För 107.000 kr får kommunen bland annat "använda sig av sponsringssamarbetet i marknadsföring och/eller intern/extern kommunikation". Avtalet kommenteras av en aktiv i Grävande journalister: "Hade du frågat mig för 20 eller 30 år sedan hade jag nog varit väldigt kritisk. Men det gäller att hitta finansieringsmöjligheter." Risken för den föreningen är att samarbetet undergräver det journalistiska oberoendet. Vi bör undvika att hamna i liknande situationer.