Problemet med licenser som är non-commercial/NC-licens (broschyr)

För en mer överskådlig bild av översättningen, samt översättning på andra språk besök Meta-Wiki

En liten notis: Creative Commons Tyskland håller för närvarande på att jobba med en nyare version av den engelska översättningen som ska vara klar runt den 15/2 2013. Vi avvaktar för att se hur stora förändringarna blir i den redigerade versionen.

En annan liten notis: Vi har fått återkoppling från Creative Commons Sverige som kommer med förslag om terminologi: Att tänka på _Vi pratar om villkor och inte moduler, det är bra om du använder de svenska begreppen: Erkännande för attribution, icke-kommersiell för NC, dela lika för SA och inga bearbetningar för ND. Sedan använder vi begreppet upphovsman och inte upphovsmakare. Upphovsrätt och inte Copyright.

S. 1

Svensk text	Engelsk text
Fri kunskap baserat på Creative Commons-licenser	Free Knowledge based on Creative Commons Licenses

S.2

Svensk text	Engelsk text
CC-licenser BY Creative Commons Erkännande (BY) Licensen Creative Commons erkännande innebär att du, som upphovsman, tillåter andra att använda, sprida, göra om, modifiera och bygga vidare på ditt verk, även i kommersiella sammanhang. De som använder dina Creative Commons licensierade verk ska uppge att det är du som upphovsman, när de använder, bearbetar eller sprider ditt verk. BY-SA Erkännande Dela lika (BY SA) Licensen Creative Commons erkännande, dela lika innebär att du tillåter andra att använda, sprida, göra om, modifiera och bygga vidare, skapa nya verk på ditt verk, så länge de anger att du är upphovsman. Om det skapas nya verk utifrån ditt verk så ska dessa verk spridas och licensieras med samma licens, alltså nya verk ska spridas under samma villkor. Alla nya verk som skapas utifrån ett verk som har den här licensen ska ha samma licens, som ursprungsverket. BY-ND Erkännande - Inga bearbetningar Licensen Creative Commons erkännande, inga bearbetningar innebär att du som upphovsman tillåter spridning, kommersiell och ickekommersiell, men du tillåter inte att verket bearbetas. De som sprider ditt verk under denna licens ska sprida ditt verk oförändrat, och du tillåter alltså inte att verket bearbetas.I samband med användning eller spridning av verket ska upphovsmannen också anges. Samtliga CC-licenser ovan kan kombineras med NC-vilkoren (”endast för icke-kommersiell användning”; kommersiell användning kräver ytterligare godkännande). Detta leder till sex möjliga CC-varianter tillsammans, dessa är de ytterligare tre: BY-NC BY-NC-SA BY-NC-ND Det finns ytterligare ett lagverktyg kallat CC0 (CCzero) för att göra material fritt utan ytterligare specifikationer. CC0 innebär därmed att helt avstå från upphovsrättigheter (i den mån den är möjlig att avsäga sig). Detta är skapat för att underlätta för skapande personer att placera sitt material i "Public Domain". Enligt Creative Commons är detta verktyg särskilt passande för databaser.	CC licenses BY ATTRIBUTION (BY) Apart from requiring references to the author(s), rights holder(s), source of the work and the licens text itself, this CC variant puts no further restrictions on the user. She can use the work freely and edit it in any thinkable way. Therefore, using the work in remixes and mashups is allowed. BY-SA ATTRIBUTION – SHARE ALIKE (BY SA) Just like BY, this CC variant allows all kinds of re-use and editing, even for commercial purposes. However, all edited versions of the work (derivatives) must, if they are published or distributed, be available under this very same license. Only these two license variants are certified to be free licenses in the meaning of freedomdefined.org and are thus suitable to make sure works licensed under stay re-usable. BY-ND ATTRIBUTION –NO DERIVATIVES This CC variant does not allow the work to be edited. Commercial uses are allowed. All CC variants above can be combined with the NC module ( for „non-commercial use only“; commercial use requires additional approval ). This leads to six possible CC variants altogether, this being the additional three: BY-NC BY-NC-SA BY-NC-ND There‘s an additional legal tool called CC0 (CCzero) for setting a work free without any specific conditions. CC0 thus is a complete waiver of copyright and related rights.. This is meant to help creatives to voluntarily place works in the „Public Domain“. According to Creative Commons, this tool is especially suitable for databases.

S.3

Förord

Svensk text	Engelsk text
Runtom i världen finns ett ökande antal människor som använder offentliga upphovsrättslicenser tillhandahållna av Creative Commons (CC) för att öppna upp sina kreativa resultat för återanvändning av andra. Allt fler projekt, institutioner och medborgarinitiativ, bestämmer sig för att skriva under på CC:s motto: ”Vissa rättigheter reserverade”. Ett av de mest populära exemplen är Wikimedia Foundation som under 2008 tillsammans med sina aktivister världen över bestämde sig för att licensiera sin universella encyklopedi Wikipedia under CC-licensen av BY SA – Erkännande - dela lika. Denna licens är bara en av sex licenser i CC:s portfölj av kärnlicenser. De mest använda av dessa licenser lägger till förkortningen NC ”non-commercial use only”, d.v.s. endast för icke-kommersiellt bruk. Många licensinnehavare som intuitivt använder sig av en icke-kommersiell licens, gör så med intentionen att förhindra att deras arbete används och exploateras av de med vinstintresse. Många andra konsekvenser av detta val av licens är än så länge okända. Den här broschyren av Wikimedia Tyskland, Creative Commons Tyskland och iRights.info har för avsikt att förbättra kunskapen om detta. Vi ser fram emot kommentarer och förslag angående denna strävan och hoppas att detta skall leda till många nya ”aha”-upplevelser. Ett särskilt tack riktas till Open Knowledge Foundation Tyskland som publicerade originaltexten och översatte den till engelska för vidare distribution. John H. Weitzmann CC DE Legal Project Lead	All around the world an increasing number of people uses the public licenses offered by Creative Commons (CC) to free up the results of their creativity for re-use by others. Also projects, institutions and initiatives ever more often decide to subscribe to the CC motto: “Some rights reserved”. One of the most popular examples for this is the Wikimedia Foundation, who together with its worldwide community of activists in 2008 decided to license its universal encyclopedia Wikipedia under the CC license BY SA – Attribution Share-Alike. This license is only one of six licenses in CC‘s suite of core licenses. The most widely used licenses from this set in their names show the additional abbreviation NC for “non-commercial use only”. Many licensors who intuitively choose such an NC license do so with the understandable intention to prevent their works from being unwantedly and uncontrollably exploited by others for business. The many other consequences of this choice, however, are usually unknown. This brochure by Wikimedia Germany, Creative Commons Germany and iRights.info is meant to address this lack of knowledge. We are looking forward to comments and suggestions regarding this endeavour and hope that it will yield many aha experiences. Special thanks go to the Open Knowledge Foundation Germany who supported and facilitated the English translation of the original text. John H. Weitzmann CC DE Legal Project Lead

s. 4

INNEHÅLL

Förord............................................................................................................................. 3

Introduktion ................................................................................................................ 5

�� Vad förstår vi av innehållet? ........................................................... 6
�� Varför är innehållet placerat under en CC licens? ........................................................... 8
�� Varför finns det olika CC licenser? ........................................................................ 9
�� Hur påverkar NC modul distributionen av materialet? ................ 10
�� Vad är kommersiellt värde?.......................................................................................... 11
�� Kan en CC licens med NC villkor förhindra att mitt material används av radikaler och extremister?.......................................................................................... 12

�� Jag vill behålla mitt material öppet genom CC licensiering. Är NC villkoren det enda sättet att förhindra mitt material används i kommersiella sammanhang.

................................................................................................................ 13
�� Kan NC licensierat material användas i Wikipediaprojekt? ............................ 14
�� Kan man släppa NC licensierat material specifikt och separat för Wikipedia trots NC restriktionerna? ..................................................................................... 15

� Förhindrar NC modulen kommersiell användning?................................................ 15

� Är jag redo att agera gentemot kommersiell användning av mitt material?..........................16
� Kan NC licensierat material publiceras i dagstidningar? ........................................... 16
� Kan NC licensierat material användas av skolor och universitet?.............. 17
� Hur ska vi klassificera NC licensierat material som först används i skolan, och sedan utanför skolan?.................................................................................... 17

� Hur påverkar NC licensen sammanslagningar? Inte alla CC licenser kan kombineras

. ........................................................................................................ 18

�Kan en tredje parts kommersiella användning gynna författaren? ...................................... 19

� Kan en användare av CC licensierat material skapa uppfattningen att författaren stödjer det särskilda användandet? ................................................................................ 20
� Kan NC villkor fortfarande ha några fördelar?...................................................... 20
� Under vilken licens publiceras Wikipedias material?................................ 21
IMPRINT ............................................................................................................................ 23

s. 5

1. Introduktion

Svensk text	Engelsk text
Genom Creative Commons-licenserna får kreativa skapande människor ett enkelt medel till att öppna upp sitt arbete på ett sådant sätt att allmänheten kan ta del av och använda det. I en tid då kunskap blir allt viktigare för både individ- och samhällsutveckling blir den kreativa gemenskapen och den gemensamma kunskapen alltmer viktigt. Den gemensamma kunskapen är alla de verk som mänskligheten skapat som nu är fritt tillgängliggjorda och möjliga att återanvända. Endast genom den delade kunskapen kan vi säkerställa att alla människors har samma möjligheter till information, utbildning och kunskap. Många upphovsmän vill ta del i uppbyggandet av det moderna kunskapssamhället. De vill inte behålla ”alla rättigheter reserverade”. Tvärt om har de ett intresse av att deras arbete kan användas av så många som möjligt. Detta stöds i hög grad av den ökade tillgängligheten som Internet erbjuder när det kommer till distribution av kunskap och utbyte av information. Creative Commmons (CC) är för närvarande det mest effektiva verktyget att släppa eget material, men alla CC-licenser är inte likadana. En stor del intentionen bakom CC är att ge upphovsmakaren möjligheten att rama in de användarmöjligheter som är av vikt för dem själva. Användaren (allmänheten) får endast vissa rättigheter, medan de övriga rättigheterna stannar hos upphovsmannen till materialet, eller den som innehar de immateriella rättigheterna av materialet. Detta uppnås genom att kombinera olika licensieringsvillkor. Inom de olika typerna av Creative Commons-licenser är särskilt begränsningen NC – endast för icke-kommersiellt bruk - särskilt populär hos upphovsmakarna. Med den begränsningen är en kommersiell användning inte tillåten. Att välja en licens som inte tillåter kommersiellt bruk har dock omfattande konsekvenser. Många användarmöjligheter, som att inkludera materialet i olika kunskapssamhällen och arkiv, i Wikipedia, i lokala nyhetstidningar, publikationer, samlade häften och sammanslagningar, är de facto exkluderade och behöver ytterligare tillstånd trots att dessa ofta är önskade av författarna. Denna broschyr kommer förklara och klargöra de konsekvenser som valet av en CC-licensvariant som är begränsad till endast för icke-kommersiellt bruk (NC) har. Ofta kan de avsedda effekterna, vilka ligger bakom valet av att använda NC-vilkoren, uppnås genom andra medel. I vissa fall är NC-vilkoren inte passande för att uppnå de effekter som upphovsmannen avsett. Å andra sidan har dess användning en stor och ofta oavsedd konsekvens på distributionen av materialet. Beslutet att applicera NC-vilkoren måste därför övervägas noga.	With the Creative Commons licenses, creatives are offered simple means to free up their works in a way that allows the public to use them. In a time where knowledge becomes ever more im- portant for individual development and that of society, the creative commons and knowledge commons gain in importance. Part of the know- ledge commons are all works created by humani- ty that are freely accessible and re-usable. Only through commons is safeguarded that all humans obtain equal chances when it comes to accessing information, education and knowledge. Many creatives want to take part in establishing modern knowledge societies. They do not want to keep »all rights reserved« – quite the contrary: They have an interest in seeing their works used by many. This is assisted in particular by the op- portunities the Internet offers in distributing and exchanging knowledge and information in an un- precedented manner. Creative Commons (CC) is the best known set of tools to release own content. However, not every CC license is alike. A strong point of CC is to give creatives the opportunity to frame the usa- ge conditions that are most important to them. The user (the public) obtains only certain rights, while the remaining rights stay with the author or rights holder of the work. This is achieved by means of building blocks of different licensing modules. Within the different modules of the Creative Commons licenses, especially the restriction NC – noncommercial use only – is very popular with the authors. A commercial usage is not allo- wed under this condition. However, deciding on a license that does not allow commercial use has extensive consequences: Many possibilities of use, like the inclusion in knowledge communities and archives, the Wikipedia, local newspapers, publi- cations, compilations and mashups, are in fact excluded and thus require additional approval – and that despite the fact that these inclusions are often wanted by the authors. This booklet will explain all consequences of choosing a CC license variant restricted to non- commercial use only (NC). Often enough, the intended effects that are aimed for by selecting the NC module can just as well be achieved by other means. In some cases, the NC module is completely unsuited to achieve the effects inten- ded by the author. On the other hand, its use has extensive, often unwanted consequences on the possibilities of distribution of content. The deci- sion to apply the NC module need therefore be carefully considered.

S.6

1

Svensk text	Engelsk text
"Tänk dig en värld där varje människa på den här planeten får fri tillgång till världens samlade kunskap. Det är vårt mål." – Wikimedia Foundation. Vad menar vi när vi säger "öppet material"? Material som fritt kan användas. Öppet material är sådant material som är fritt tillgängligt – det är alltså fritt för alla och är alltså inte begränsat till att upphovsmannen måste ha gett ett individuellt tillstånd. Upphovsrättslagarna utgår från att material endast kan distribueras och användas när ägaren till dessa rättigheter uttryckligen tillåter det. Att använda detta som grundregel blir dock alltmer tveksamt i den digitala tidsåldern. Den mänskliga kulturen har alltid drivits framåt och formats av viljan att förbättra det redan existerande där alla kan bygga vidare på det någon annan har skapat. Digitalt material kan reproduceras och användas enklare än någonsin tidigare. Därför bör det som är tekniskt möjligt, även möjliggöras i lagstiftningen. Idealet om fri kunskap som alltid är fritt tillgänglig för alla, behöver en legal grund som enkelt kan tillämpas på Internet. Speciellt forskare har påtalat den stora potential som finns i Internet och det utbyte som där kan ske av kunskap. År 2003 begärde tyska forskare i Berlindeklarationen, fri tillgång till vetenskapliga publikationer: ”Vårt mål att sprida kunskap är endast till hälften uppnått om inte informationen görs fritt och lättillgänglig för samhället."	Imagine a world in which every single human being can freely share in the sum of all knowledge. That‘s our commitment. Wikimedia Foundation What do we understand by Open Content? Content that can be used freely. Open Content is content that is open and freely accessible – by default, not only after an author has given individual permission. This is not a matter of course. Copyright law assumes that content may only be distributed and used when the owner of these rights explicitly allows it. However, to use this ground rule in the di- gital age is becoming more and more questio- nable. Human culture has always been shaped by the drive to enhance the existing. Everyone builds on that which others have created. Digital content can be reproduced and used as easily as never before. Therefore, that which is technically possible should be rendered possib- le by law. The ideal of free knowledge, always accessible to everybody, needs a legal basis that applies smoothly to the context of the Internet. Scientists in particular have highlighted the large potential of the Internet and the free ex- change of knowledge. In 2003, German scienti- fic organizations demanded in the Declaration of Berlin free access to scientific works: “Our mission of disseminating knowledge is only half complete if the information is not made widely and readily available to society.

s.7

Svensk text	Engelsk text
Den fria kunskapens universum (se Bild) Det finns nu många projekt som har som mål att främja och sprida fri kunskap. Bilden ovan visar några av dem: online-encyklopedin Wikipedia är platsen där användare kan samla mänsklighetens kunskap; fri tillgänglighet (Open Access) möjliggör ett ökat kunskapsutbyte inom akademin; mjukvaruutvecklare som använder öppen källkod samarbetar för att utveckla mjukvara baserat på fritt tillgänglig kod; Open Knowledge Foundation främjar publicering, användning och återanvändning av öppen kunskap. Allt detta görs genom applicering av fria licenser av vilka Creative Commons Public License (CCPL) och GNU General Public License (GPL) är framstående exempel.	There are now many projects that made it their mission to foster and spread free know- ledge. This graphic shows only a few of them: The online encyclopedia Wikipedia is the place where its users can collect the knowledge of humanity; Open Access enables exchange of knowledge in academia; the Open Source Software Community collaborates to develop software based on openly available code; the Open Knowledge Foundation promotes pub- lication, use and re-use of open knowledge bases. All this is done by applying free licenses, of which the Creative Commons Public License (CCPL) and the GNU General Public License (GPL) are prominent examples.

s. 8

Svensk text	Engelsk text
Nya möjligheter till spridning av kunskapen genom nya former av ökande öppen tillgång genom internet bör främjas och stödjas. Vi definierar öppen tillgång (open access) som en omfattande källa av mänsklig kunskap och kulturellt arv som har godkänts av vetenskapen. För att möjliggöra visionen av en global och tillgänglig representation av kunskapen måste den framtida webben vara hållbar, transparent och interaktiv. Innehåll och mjukvaruverktyg bör vara öppet tillgängliga och formbara.” Inom denna kontext av mjukvara utformades Öppen Källa (Open Source) principen. Öppen Källa betyder att källkoden till mjukvaran är fritt tillgänglig för alla. Öppen Källa introducerades på grund av att mjukvaruutvecklare inte skall behöva göra om allting när de skriver ny mjukvara, utan kan istället bygga vidare på det redan existerande arbetet. För att säkerställa denna princip utformades GNU Genreal Public License (GPL). Mjukvara under denna licens kan användas och byggas på av alla. Öppen Källa licensens utformning tillåter uttryckligen även kommersiell användning och dess framgång beror mycket på denna möjlighet. Öppet material (Open Content) bygger på samma grundidé som Öppen Källa mjukvara: Skrivna arbeten, filmer och multimediaarbeten skall även de få användas fritt. Det mest kända alternativet till att licensiera material som Öppet Material, vilket tillåter fri användning, är Creative Commons (CC) uppsättning av fria licenser. Creative Commons utvecklades under 2001 på initiativ av Professor Lawrence Lessig vid Stanfords Universitet. Dess syfte är att tillhandahålla förståeliga licenser för allmän publicering av material för alla och således utöka den kulturella gemenskapen, eller till och med göra den fritt tillgänglig från första början. Istället för en vanliga principen av upphovsrättslagar, där alla rättigheter är reserverade av upphovsmannen, är användandet av dessa licenser endast begränsade till vissa rättigheter. Materialet görs tillgängligt för allmänheten att använda. Creative commons står inte i konflikt med existerande upphovsrättslagar, tvärtom utgår licenserna från upphovsrätten. Utan upphovsrättslagar skulle den öppna publiceringen inte fungera. Upphovsskyddat material såsom filmer, texter och bilder kan fritt användas genom en sådan licens. 2 Varför är innehållet placerat under en CC-licens? För att göra det mer användbart. Många skapande personer vill att deras musik eller filmer ska användas av så många som möjligt (distribution fungerar och är de facto även en typ av användning). De har ett intresse i det fria utbytet av information. Särskilt utbildningsmaterial är skapat med målet att nå så många studenter som möjligt. I det här fallet är alla lagliga restriktioner kontraproduktivt. Just här är den mest kontraproduktiva restriktionen att inte göra något alls. Vad som låter som en paradox reflekterar den juridiska standarden ”alla rättigheter reserverade”. Den som skapar något nytt, men som inte utarbetat om hans eller hennes arbete får användas, antas säga ”Ingen får använda sig av mitt material”. CC licensen kan därför bidra med en lösning för uttrycket och önskan att säga ”alla får använda sig av mitt material under följande villkor”.	New possibilities of knowledge dissemination not only through the classical form but also and increasingly through the open access paradigm via the Internet have to be supported. We define open access as a comprehensive source of human knowledge and cultural heritage that has been approved by the scientific community. In order to realize the vision of a global and accessible representation of knowledge, the fu- ture Web has to be sustainable, interactive, and transparent. Content and software tools must be openly accessible and compatible.” In the context of software the Open Source principle was devised. Open Source means that the source code of software is freely accessible to everyone. Open Source was introduced, so that software developers do not have to be- gin all over again when they are writing new software, but can build on existing works. To ensure this principle the GNU General Public License (GPL) was defined. Software under this license can be used and extended by everyone. The Open Source approach in software explicit- ly allows also commercial use. Its success even depends to this option by a large amount. Open Content rests on the same basic idea as Open Source software: Written works, movies and multimedia works shall also allow to be used freely. The by far best known option to license content as Open Content that allows free use, is the Creative Commons (CC) set of public licenses. Creative Commons was developed in 2001 as an initiative of law professor Lawrence Lessig at Stanford University. It is meant to provide comprehensible licenses for the public release of content for everybody, and thus further the cultural commons, or even make them possible in the first place. Instead of the usual principle of copyright law, where all rights are reserved by the author, the use of these licenses only reser- ves certain rights. The content is made available for the public to use. Creative Commons is not in conflict with exis- ting copyright law, but is built on it. Without copyright law the public release would not even work. Copyright protected content, such as movies, music, texts and images can be freely used through such a license. 2 Why is content placed un- der a CC license? To make it more usable. Many creatives want their texts, their music or movies to be used by as many people as possi- ble (distribution of works is de jure also a type of usage). They have an interest in the free ex- change of information. Especially educational content is created with the aim to reach as many students as possible. In this case, any legal re- striction is counter-productive. Here, the most severe restriction of all is to do nothing. What sounds paradox reflects the legal default: “All rights reserved”. Whoever creates something new, but does not elaborate if and how his works can be used, is assumed to say “Nobody is allowed to use my content”.The CC licenses therefore provide a simple solution to express the desire to share and say “Everybody is al- lowed to use my content, under the following terms and conditions”.

S.9

Svensk text	Engelsk text
Den enkelhet och som innefattar CC- licensen har bidragit stort till dess omfattande spridning och användning. Den är även kompatibel med juridiska bestämmelser och internationellt anpassad till olika lagsystem. Människor som använder CC licenser gör ofta detta med intentionen att deras arbete ska användas i social- , kultur- och utbildningssammanhang. CC-licenser som som innehåller NC, vilket endast tillåter användning i icke kommersiella sammanhang, är ofta sedda som en motvikt i en värld där även välgörenhets- och icke vinstdrivande institutioner får betala för varje enskild användning av materialet. Ett exempel på detta är licensens betalningsanspråk för kopiering och distribution av sånghäften till dagisbarn, vilket har lett till en utbredd upprördhet. Däremot är detta enligt gällande lagstiftning fullt tillåtet. Genom att applicera CC-licensen vill många upphovsmän ta avstånd från detta praxis. Valet av NC är ofta även ett ställningstagande mot den form av vinstdrivande som kan anses stötande. Däremot är inte varje form av kommersiell användning negativ. Raka motsatsen – det är varken omoraliskt eller skadligt för samhället när material sprids av de som har ett finansiellt intresse. Ofta beror en stor del av framgången hos kultur- och utbildningsarbeten på kommersiell användning. 3 Varför finns det olika CC licenser? CC-licenser reflekterar olika intressen hos upphovsmännen. Gemensamt hos alla CC-licenser är tanken att användningen av materialet ska underlättas. Men skapande personer, författare, regissörer och musiker har inte alla samma uppfattning om vilken sorts användning de vill tillåta till sitt arbete. De sex olika varianterna av CC svarar på dessa olika krav. De erbjuder ett flexibelt verktyg för att binda användningen av materialet till olika förutsättningar. Ett bra exempel är frågan om huruvida upphovsmän vill tillåta redigering och revidering av deras arbeten. För vissa är det av största vikt att deras arbete förblir oförändrat. Dessa skapare kan säkerställa detta krav genom att applicera Inga Bearbetningar villkor (förkortat ND, från engelskans No Derivatives) och ändå tillåta annan användning. Andra är intresserade av att få sitt arbete redigerat eller omgjort. De betraktar innehållet i sitt material som att befinna sig i en övergångsperiod, där deras eget material endast är baserat på redan existerande arbeten som kan utvecklas till nyare kreationer. De som tilldelar sitt arbete en CC-licens under dessa förutsättningar väljer då inte att använda sig av Inga bearbetningar restriktionen. Den som håller principen om fri tillgång mycket kärt kan uttrycka detta genom Dela Lika (Share Alike) förkortat SA, som tillåter ens material att bli redigerat och distribuerat men endast under samma licens och därmed hålls fortsatt fritt tillgänglig.	TThe straightforwardness and comprehensibility of the CC licenses has contributed greatly to their widespread use. They are also legally com- pliant and adapted internationally to the parti- cularities of the different legal systems. People who use CC licenses often do this with the intent to have their works used in social, cultural and educational institutions. CC licen- ses that contain the NC module, which allows only a free, non-commercial use, are often con- sidered as a counter model to a world where even charitable or not-for-profit institutions are charged for every single usage. An example for this are the license fee claims for copying and distributing singing sheets in kindergardens, which have caused public outrage. However, by existing law, the claims are justified. By applying a CC license, many authors want to dissociate themselves from these practices. The choice of the NC module is often also a statement against a style of profiteering deemed inappropriate. However, not every type of commercial use is negative. Quite in contrary – it is neither amo- ral nor detrimental to the community when content is also distributed by those who have a financial interest. Often, the success of cultural and educational work depends highly on exis- ting commercial usages. 3 Why are there different CC licenses? CC licenses reflect the different interests of the authors. Common to all CC license variants is the mind- set that the usage of content shall be facilitated. But creatives, authors, directors and musici- ans do not all have the same understanding of which usage they want to allow of their works. The six different variants of CC are answering to these demands. They offer a flexible tool to tie the usage to certain conditions. A good ex- ample is the question, if the authors want to allow editing and remixing of their works. For some, it is crucial that their work remains un- changed. These creators can ensure that by ap- plying the No Derivatives module (ND for short), and still allow other uses. Others are interested in having their work used in remixes, collages and mashups. They consi- der the creation of content merely as a transi- tional stage in a process. Their own content is based on the older and shall be developed into newer works. Those who assign a CC license out of this mindset will not choose the No De- rivatives restriction. If you hold Open Content principle very dear, you can express through the Share-Alike mo- dule (SA) that your content may be edited and distributed, but only under the same (license) terms, and thus remains freely accessible.

S.10

Svensk text	Engelsk text
Vissa skapande personer vill möjligtvis att deras material inte ska användas i kommersiellt syfte. Som svar på detta krav kan varje typ av licensen utökas med ”endast för icke-kommersiellt bruk” (NC, non-commercial use only). Detta är dock inte att föredra vid varje enskilt fall då detta förhindrar många olika användarmöjligheter vilka faktiskt kan vara av intresse för skaparen av materialet. 4 Hur påverkar NC villkoren distributionen av materialet? NC-licenser kan inte distribueras och spridas lika brett och enkelt. I kontexten av utbildning och övning förlitar sig många institutioner på egna intäkter eftersom de inte (i ordets fulla bemärkelse) är skattefinansierade. Detta beroende av kursavgifter leder till att dessa institutioner klassificeras som kommersiella. De får därför inte använda sig av material märkt med en CC-licens som inkluderar NC utan att åtminstone fråga om lov från upphovsmannen. Även innehållet i många bloggar blir illegalt under NC licensens restriktioner. Många bloggar visar även reklam på sina sidor för att minska kostnaden av domänhyran eller för att ha som extrainkomst. Därför är dessa bloggar inte längre entydigt icke-kommersiella. 5 Vad menas med kommersiellt bruk? All användning som riktar sig mot kommersiell framgång eller ekonomiskt ersättning. När man hör ordet kommersiell användning tänker man främst på internationella storbolag som Microsoft eller Shell, aktiehandel, snabba pengar eller rent vinstsyfte. Termen "kommersiell användning” innehåller däremot ingen moralisk värdering av företagens, institutioners eller privatpersoners uppförande, utan beskriver endast att de införskaffat en kommersiell fördel och att de siktar mot finansiell ersättning. Vilket är fullt nödvändigt för den som inte finansieras genom offentliga medel eller genom privata donationer.	Some creatives may want to exclude the com- mercial usage of their content. To address this demand, each of the license types can be exten- ded with the module “Non-commercial use only” (NC). However, this is not advisable in every case, since it restricts many usage rights which may actually be in the interest of the creator or rights owner of the work. 4 How does the NC module affect the way content can be distributed? NC-licensed content cannot be distributed as widely and easily. If you mark your content as NC, it cannot be included in free knowledge databases like Wi- kipedia, into open media archives and in Open Source projects. It is often a commercial use that allows not-for-profit initiatives which work for the public good to succeed. The Wikipedia DVD which was produced commercially by Di- rectmedia has greatly increased the popularity of Wikipedia. The same goes for the inclusion into commercial repositories – both are legally commercial usages and would not be allowed when including the NC module. In the context of education and training, a great number of institutions depend on their own re- venues, as they are not (to the full extent) pu- blicly funded. The dependency on course fees leads to their classification as commercial. They are therefore not allowed to use content marked with a CC license that includes the NC modu- le, at least not without asking for permission of the author. Even the usage in many blogs becomes illegal under the NC condition. Many bloggers dis- play advertisements to lower their hosting costs or have an additional income. Therefore the use in these blogs is no longer - or at least not un- ambiguously – non-commercial. 5 What is commercial use? Any use, that is primarily directed toward commercial advantage or private monetary compensation. When hearing about commercial use, you would often think of multinational companies like Mi- crosoft or Shell, of stock trading, quick money or profiteering. The term „commercial use“ however contains no moral evaluation of the business conduct of the respective institutions or persons, but merely describes that they are obtaiting a commercial advantage and possibly aim for a financial remuneration. And that is necessary for anyone who is not fully financed by public funds or private donations

S.11

Svensk text	Engelsk text
Det är uppenbarligen av kommersiellt värde om ett företag använder sig av en bild eller text på företagets hemsida. Det är också av kommersiellt värde om en bild trycks i en bok som publiceras av en publicist, helt oberoende av om författaren får ersättning av detta eller till och med måste betala för att göra publikationen möjlig. Publicisten agerar med ett kommersiellt intresse i båda fallen. En svårare fråga är om privata bloggar agerar med kommersiellt intresse, om de (eller deras domänvärd) visar reklam och därmed får ersättning för detta. Denna ersättning är ofta minimal och täcker endast kostnaden för att hålla domänen igång. Det finns goda argument mot att klassificera detta som endast gjorda i vinstdrivande syfte och de kan därför kallas icke-kommersiella. Distinktionen är svår att definiera och är i många fall omdebatterad. För att fortsätta med exemplet med privata bloggar: Vid vilken punkt förlorar dessa sin icke-kommersiella status? När ersättningen överstiger driftkostnaden? När första kronan är intjänad? Eller endast när märkbara intäkter genereras? Denna svåra distinktion leder ofta till att den ansvarige inte använder sig av CC-licensierat material som en försiktighetsåtgärd då licensen innehåller NC tillägget. Även när användningen av materialet kan accepteras som icke-kommersiellt. Ett annat tillvägagångssätt för att göra en distinktion mellan kommersiell och icke-kommersiell kan vara att utvärdera typen av användare och inte typen av användning. Då skulle det endast behöva bedömas om användaren eller institutionen som helhet kan betraktas som kommersiell. Offentliga skolor och museer skulle då bli klassificerade som icke-kommersiella baserat på deras icke-vinstdrivande syfte och man skulle inte vara tvungen att utvärdera varje individuellt fall. Tyvärr gör NC tillägget det svårt då det uttryckligen säger att användandet måste vara icke-kommersiellt. Därmed måste vi anta kommersiell fakta om, till exempel, innehållet säljs i ett museum med avsikten att göra vinst oavsett statusen på museet eller om museet i sig drivs i icke-vinstdrivande syfte. Helt irrelevant för distinktionen mellan kommersiell och icke-kommersiell användning är om användaren har möjlighet att betala licenskostnaden eller om de ska betala för användningen i jämförbara situationer. En välgörenhetsorganisation till exempel, som använder en bild inom deras icke-vinstdrivande mandat anses under NC licensens termer som icke-kommersiell, även om de disponerar över ansenliga tillgångar och skulle betala fotografen i andra liknande situationer. Men det finns få icke-vinstdrivande institutioner idag som har tillräckligt finansiering för att inte förlita sig på extrainkomster vilket återigen placerar dem i en gråzon i vårt försök till klassificering och distinktion. Att helt undvika NC tillägget och dess restriktioner är det bästa sättet för att undvika denna osäkerhet.	It is evidently a commercial usage if a compa- ny uses an image or a text on their company website. It is also commercial use if an image is printed in a book that is published by a pub- lishing house, entirely independent of whether the author receives a remuneration or possibly even has to pay a printing fee to make the publi- cation possible. The publishing house acts with a commercial interest in either case. A more difficult decision is whether private blogs act with commercial interest, if they (or their hos- ting service) display advertisements and achieve revenues. These revenues are often minimal and cover barely the hosting costs. There are good arguments against classifying these undertakings as predominantly aimed at a monetary recom- pensation, and therefore allows to call them non- commercial. The distinction is difficult though, and many cases are disputed. To stay with the example of the private blog: At which point does a blog lose its non-commercial nature? Already if the advertisement revenue surpasses the operati- onal costs? Or when the first penny is earned? Or only when an ‚appreciable‘ income is generated? This difficult distinction will often lead the party responsible to not make use of CC licensed con- tent, out of precaution, when the license contains the NC module. Even where actually the usage would be acceptable as non-commercial. Another approach to distinguish commercial from non-commercial use could be to evaluate not the specific usage, but the type of user. Then you would only have to assess whether the user or institution – as a whole – can be considered commercial. Public schools and museums could then be classified as non-commercial based on their not-for-profit mandate, and one would not have to inspect the individual use cases for their commercial nature. Unfortunately, the NC module does not make it this easy, since it explicitly mentions the acts that have to be non-commercial. Hence we have to assume a commercial act if, for example, content is sold in a museum shop that is aimed an generating revenue, regardless of the legal status of the shop and the not-for-profit status of the museum. Completely irrelevant for the distinction bet- ween commercial and non-commercial use is, whether the user is even financially able to pay license fees, or if they would pay for usage rights in comparable situations. A charitable fund for example, that uses a picture within their not- for-profit mandate, is considered non-com- mercial under the NC license terms, even if it disposes of considerable means and would pay photographers in a similar situation. But there are very few not-for-profit institutions these days that have adequate funding and do not depend on additional revenues – which again places them into the gray area of our att- empted distinction. To completely avoid the NC module and its restrictions will avoid these uncertainties.

S.12

Svensk text	Engelsk text
6 Kan en CC licens med NC tillägg förhindra att mitt material används av radikaler och extremister? Nej. Extremister vill förändra samhället, inte göra ekonomisk vinst. Radikaler och extremister följer en politisk agenda. Deras mål är inte nödvändigtvis att göra ekonomisk vinst, utan att driva för politiska och sociala förändringar. Radikala politiska och religiösa extremister är oftast inte organiserade i ekonomiska föreningar. Därmed kan NC licensiering tillåta och ibland till och med uppmuntra användning av materialet av extremister. Med andra ord: En forskare som avser att publicera en studie om politisk extremism hos en publicist kan inte använda sig av materialet om det är skyddat med NC tillägg mot kommersiell användning, därför att publicisten har kommersiella intressen. En extremistgrupp däremot, somt rent formellt uppträder som en organisation är tillåten att använda samma material under NC:s termer. 7 Jag vill behålla mitt material öppet genom CC licensiering. Är NC tillägget det enda sättet att förhindra mitt material används i kommersiella sammanhang. Nej. Det finns andra alternativ, såsom Share Alike (dela lika). Ett lika och ofta effektivare skydd mot tredje partsanvändning av materialet i vinstsyfte är Share Alike (SA), vilket tillåter publicering av redigering endast under samma licens. Företag eller privatpersoner som vill använda sig av kreativt material, kan uppnå detta relativt enkelt genom att redigera arbeten och sedan förhindra att arbetet sprids under nya copyrightavtal på det redigerade arbetet. Share Alike i Creative Commons licensen kan förhindra detta. Alla redigerade versioner, om de används offentligt, måste publiceras under samma licens som originalet. Detta innebär att de förblir tillgängliga i lika hög grad som orginalet under förutsättningarna satta av CC. I de fall då redigeringen består i att förbättra det egna innehållet med öppnat externt CC-SA innehåll fungerar CC-SA licensen på ett smittsamt sätt: Det nya skapade materialet (den redigerade versionen) kan som helhet endast publiceras under samma licens. Detta förhindrar många företag från att ta del av det fria materialet som är licensierat med Share Alike. De skulle då behöva släppa sina egna reproduktioner, reklammaterial (eller vad nu slutredigering används som) offentligt under samma Share Alike licens vilket är något de flesta företag, särskilt de större företagen, inte är villiga att genomföra.	6 Can a CC license with the NC module prevent that my content is used by radicals or extremists? No. Extremists want to change society, not make profit. Radicals and extremists follow a political agenda. Their objectives are not necessarily at the same time commercial, not aimed at a business advantage or financial remuneration, but at po- litical and social changes. Radical political and religious extremists are often organised in non- economic associations. Hence, a NC licensing can in a way even privilege the usage of content through extremists. In other terms: A scientist who intends to pub- lish a study of political extremism with a publi- shing house will not be allowed to use the con- tent, if it is protected by the NC module against commercial use, because the publisher is acting with commercial interest. An extremist group, however, which formally acts as an association is well allowed to use the same content under the NC terms. 7 I want to keep my content accessible through CC licen sing. Is the NC module the only option to prevent the appropriation of my content through commercial enterprises? No. There are other options, such as the Share Alike module. An equally effective yet often more efficient pro- tection against the case that third parties appro- priate content with financial intent is the Share Alike (SA) module, which allows publication of edits only under the same or similar licenses. Companies or private actors that want to appro- priate creative content, can achieve this goal re- latively easily by editing the work and restricting the use of the edited version based on the separate new copyright it carries. The Share Alike module in the Creative Commons license set can prevent that. All edited versions, if they are used publicly, must be published under the same license as the original content. This means they remain acces- sible as freely as the original content under the re- strictions set by CC. Furthermore, where the edit consists in enhancing own content with freed- up external CC-SA content, the CC-SA license works in a contagious or viral way: The newly created work (the edited version) as a whole can only be published under the same license. This alone prevents many companies from appropri- ating free content which is licensed under Share Alike. It would require them to release their own reproduction, advertisement materials (or whate- ver the end result is used for) to the public under the same Share Alike license – and that is one thing most companies, especially larger ones, are not willing to do.

S.13

Svensk text	Engelsk text
Samtidigt har Share Alike, till skillnad mot NC, inte någon negativ effekt i den generella distributionen av materialet (till exempel i bloggar). Raka motsatsen: Eftersom alla redigeringar sker inom Share Alike, under en CC-licens kan den redigerade versionen efteråt användas av fler än bara redigeraren utan även av en tredje part. 8 Kan NC licensierat material användas i Wikipediaprojekt? Nej. Innehåll i Wikipedia används kommersiellt. Ett av skälen till den stora användningen av Wikipedia är att dess innehåll får användas kommersiellt. I annat fall skulle det förhindra nyhetskällor eller andra kommersiella webbsidor från att använda Wikipedias material ordagrant utan betalningskrav samt utan tillstånd. Wikipedia har stora fördelar av den kommersiella användningen av dess material. Det är starkt integrerat med flera stora sökmotorer vilket leder till en ökad spridning av Wikipedias material och därmed är kunskapen samlad genom samarbete. Driften av en sökmotor är ett rent kommersiellt företag med ekonomisk vinst som syfte. Ett annat exempel på kommersiell användning som stödjer Wikipedia är DVD distributionen av DVD versioner av Wikipedia, såsom den tyska versionen producerad av det Berlinbaserade företaget Directmedia. Denna DVD blev snabbt en storsäljare på grund av sitt låga pris och en mjukvara med utökade sökfunktioner. En förutsättning för att skapa en Wikipedia DVD var att Directmedia hade möjlighet att använda innehållet endast för att det tilläts med licensen. Vidare uppmuntrade projektet till redigering av ofullständiga artiklar så att de kunde tas med i DVD projektet. Till sist var det med hjälp av Wikipedians som att materialet kunde användas. I gengäld donerade Directmedia en Euro per såld DVD till Wikipedia Germany Foundation och uttökade Wikipedias bildarkiv med en donation om 10,000 reproducerade bilder av offentlig konst.	At the same time the Share Alike module – as opposed to the NC module – does not have the negative effect to generally hinder the distribution of content (in blogs for example). Quite the opposite: Since because of Share Alike all edits are under a CC license, the edited version can be used afterwards not only be the editor, but by any third party. 8 Can NC-licensed content be used in the Wikipedia project? No. Wikipedia contents are being used commercially. One of the reasons for the widespread and in- tense usage of Wikipedia is that its contents may be used commercially. Otherwise it would be prohibited for major news sources or other commercial websites to use Wikipedia content verbatim without payment and without asking for permission. Wikipedia benefits greatly from the commercial use of their content. They are integrated tightly with several search engines, which furthers the distribution of Wikipedia content, and hence the knowledge compiled by collaboration. The operation of a search engine is an indubitably commercial enterprise, aimed at profits. Another example for commercial usage, that supports Wikipedia, is the distribution of the DVD versions of Wikipedia, such as the German version produced by the Berlin-based company Directmedia. Within short time this DVD became a bestseller – because of its low price tag and a software with extended search functions. A prerequisite for creating a Wikipedia DVD was that Directmedia was able to use its contents simply because it is allowed by the license. Furthermore, the project encoura- ged to sort out incomplete articles, so that they would not end up in the DVD project. Finally, the Wikipedians helped to make the data in- dexable and sortable. In return, Directmedia donated one Euro per sold DVD to the Wi- kipedia Germany Foundation and inflated the Wikimedia image archives with a content dona- tion of 10,000 reproductions of public domain artworks.

S.14

Svensk text	Engelsk text
Affärskonceptet bakom Wikipedia DVDn fungerade därför att den tillagda mjukvaran med nya funktioner gjorde innehållet än mer intressant, men även för att den använde sig av ytterligare ett medie. Även om du ofta får höra att skillnaden mellan att vara online och offline minskar, tilltalade DVD formatet en annan målgrupp än den som internetencyklopedin kunnat uppnå. Genom denna process har nya läsare blivit intresserade av Wikipedia. Men allt detta var ett kommersiellt tillvägagångssätt vilket inte hade varit möjligt om den licens Wikipedia använder hade innehållit NC tillägget. 9 Kan man släppa NC licensierat material specifikt och separat för Wikipedia trots NC restriktionerna? Nej. Tillgänglighetsreglerna på Wikipedia får inte bli för komplexa. Wikipedia motsätter sig separata överenskommelser vid sidan om likt alla andra initiativ och projekt som arbetar under den fria tillgångens principer. Skälet till detta är att tredje partsanvändning i samarbete med Wikipedia skulle kunna skadas eller hindras. Dessa är till exempel lokala initiativ som vill använda Wikipedias innehåll i lokala dagstidningar liksom sökmotorer och informationsbyråer som vill nyttja Wikipedias material. Var och en av dessa skulle då behöva uppmärksamma vilken del av materialet som är fritt tillgängligt och vilka som är underställda sidoöverenskommelser, och ytterligare insatser som skulle förhindra ytterligare samarbeten. I maj 2005 förklarade Wikipedias grundare, Jimmy Wales att material som endast kan användas i icke-kommersiella syften eller under separata överenskommelser inte är tillåta på Wikipedia och skall därför tas bort. 10 Förhindrar NC tillägget kommersiell användning? Ja, men ofta på fel sätt. NC restriktionerna inom CC licensen förhindrar visserligen kommersiell användning, men – som i alla klausuler – förhindrar den i sig inte andra att förhålla sig efter detta förbud. Precis som i många andra områden inom copyrightlagar är överträdelser av restriktionerna som finns begränsade vanliga inom CC-licensen. NC är inget undantag. Man måste beakta att många företag ser brott mot copyrightlagar som en rent finansiell risk och kan medvetet trotsa restriktionerna. Sett från denna synvinkel hindrar NC tillägget många företag och institutioner som respekterar copyrightlagar. Detta inkluderar offentliga institutioner, som samarbetar med kommersiella partners, men även kunskapsdatabaser likt Wikipedia, öppna mediearkiv eller Open Source projekt.	The business concept of the Wikipedia DVD worked, because the software added new fea- tures and made the content more attractive, but also because it used a different medium. Even if you get to hear often that the difference bet- ween online and offline is fading, the traditional lexicon and reference format of the DVD appealed to a different target group than the Internet encyclopedia was able to attain. By this process, new readers could be interested in Wikipedia. But all of this was a commercial act, which would not have been permitted if the license that is used by default in Wikipedia, would contain the NC module. 9 Can you release NC-licensed content specifically and separately for Wikipedia despite the NC restrictions? No. The accessibility rules of Wikipedia must not become too complex. Wikipedia rejects separate side agreements – just as all other initiatives and projects that work on the free content principles. The rea- son is that third parties which want to colla- borate with Wikipedia would be hindered and harmed. These are for example local initiatives, that want to use Wikipedia content in local newspapers, as well as search engines and press services wanting to integrate Wikipedia conten. Each of these would have to pay exact atten- tion as to which content is freely accessible, and which is subject to individual side agreements – an additional effort that would suffocate many cooperations. In May 2005, Wikipedia‘s founder Jimmy Wales consequently announced that content, that can only be used non-commercially or can be used based on separate approval only, is not permitted in Wikipedia and has to be deleted. 10 Does the NC module prevent commercial usage? Yes, but often in all the wrong places. The NC restriction in CC licenses does indeed prohibit commercial usage, but – as any clause in any legal contract – does not in itself guaran- tee that others abide by this prohibition. Just as in many other areas of copyright law, breaches of the restrictions imposed by CC licenses are common. The NC module is no exception. You have to consider that many companies see breaches of copyright law as a mere financial risk, and may intentionally defy its restrictions. Seen from this perspective, the NC module hinders exactly those companies and institu- tions that respect copyright law most. That includes public institutions, which cooperate with commercial partners, but also knowledge databases like Wikipedia, open media archives or Open Source projects.

S.15

Svensk text	Engelsk text
Alla dessa projekt, initiativ och institutioner vilka uttryckligen främjar fri tillgång till kunskap är alla utsatta för noggrann granskning för att inte bryta mot restriktiva upphovsrättslagar. För att inte äventyra sitt arbete är de tvungna att noggrant gå igenom licensavtal. Om möjligheten till kommersiell användning inte kan uteslutas – och detta ska oftast inte uteslutas då dessa aktörer är intresserade av att sprida sina verk – skall innehåll licensierat under NC inte användas av dem. Detta skapar paradoxen att NC restriktionerna respekteras mest där konsekvenserna av den är minst avsedd. 11 Är jag redo att agera gentemot kommersiell användning av mitt material? Om inte bör du överväga att använda NC tillägget i första hand. Att införa restriktioner gentemot en Creative Commons licens genom användning av NC tillägget är endast förståeligt om upphovsmannen är villig att agera mot kommersiell användning i rättegång. Det betyder inte att du måste agera mot varje enskilt brott mot upphovsrätten. Brott mot upphovsavtal är vanligt (CC-licensen är inget undantag) och alla beslut för eller emot juridiska dispyter beror mycket på olika orsaker och överväganden. Om du däremot inte har för avsikt att agera juridiskt mot de som använder sig kommersiellt av materialet, kommer NC licensen endast att avskräcka de som följer lagstiftningen till punkt och pricka, särskilt om de inte är helt säkra på vad som kan anses vara icke-kommersiellt bruk. Dessa personer är även användare som inte ska avskräckas från användning. 12 Kan NC licensierat material publiceras i dagstidningar? Nej. Dagstidningar är kommersiella användare. Dagstidningar drivs i vinstsyfte; de har som mål att nå kommersiell framgång och få ekonomisk kompensation. Detta är ett faktum oavsett de fundamentala fria pressrättigheter och den stora påverkan som dagstidningar har på opinionen och den offentliga debatten. Vidare är klassificeringen av dagstidningar som kommersiella riktig även då distributionen av tidningarna är gratis. Dessa tidningar finansieras genom reklamintäkter och opererar därmed utifrån ett ekonomiskt vinstintresse. Självklart kan CC-licensierat material tryckas i medier, oavsett NC restriktioner, om upphovsmannen uttryckligen medtycker till detta.	All these projects, initiatives and institutions which explicitly en- dorse free access to knowledge, are subject to closer scrutiny to not breach the restrictive co- pyright regulations. In order not to endanger their work, they have to study license agree- ments with utmost care. If the possibility of a commercial use happening cannot be ruled out – and often this should not be excluded, since these actors are interested in spreading know- ledge – content licensed with a NC condition will not be used by them. This creates the paradox that the NC restric- tions are most minutely heeded where their consequences are least intended. 11 Am I ready to act against the commercial use of my content? If not, you should consider not to use the NC module in the first place. To restrict a Creative Commons license by me- ans of the NC module is only sensible if the author is also willing to act against commercial use, for example in court. That does not mean that you have to fight every single breach of copyright. Breaches of copyright law are common, and CC licensed content is no exception – and the decision for or agains a legal dispute will always depend on many considerations. However, if you do not intend in the first place to act against commer- cial use, the NC license variant will only deter those who observe the law meticulously, espe- cially if they are not perfectly certain that they are considered as non-commercial. These are usually the users that you do not want to deter. 12 Can NC-licensed content be printed in newspapers? No. Newspapers are in any case commercial users. Newspapers are operated to generate revenue; they aim at a commercial advantage and a finan- cial recompensation. That is a fact irrespective of the fundamental right of free press and the great influence of newspapers on public opini- on and debate. Furthermore, the classification of newspapers as commercial is valid even when they are – such as in the case of advertisement journals – distributed for free. These papers are financed by advertisement, and thus operate for a monetary advantage. Of course, a CC licensed content can be printed in press, despite the NC module, if the author explicitly agrees.

S. 16

Svensk text	Engelsk text
Detta påverkar även all kommersiell användning. Den stora fördelen med CC standardlicensen är att du inte behöver förhandla fram en överenskommelse i varje enskilt fall. Denna effektivitetssparande effekt på standardlicensiering faller bort vid användandet av NC då NC kräver en förhandling vid varje enskilt fall. 13 Kan NC licensierat material användas av skolor och universitet? Nej, inte alltid. Beroende på driften av skolor och universitet kan dessa klassificeras som antingen kommersiella eller icke-kommersiella. Idag drivs ett stort antal skolor, universitet, forskningscentra och kulturinstitutioner inte exklusivt genom donationer eller offentliga medel. Dessa utbildningsinstitutioner har ett stort behov av egenförskaffade inkomster. Genom att skaffa sig en egen inkomst med kommersiella medel är dessa då vinstdrivande i en större omfattning. Desto mindre offentliga medel en institution får, desto mer inkomst måste den då skaffa sig genom kommersiella medel. Detta sätter utbildningsinstitutioner, som redan befinner sig i en svår ekonomisk sits i brist på offentliga medel, i en svår position då de inte kan använda CC licensierat material som innehåller NC tillägget. 14 Hur ska vi klassificera NC licensierat material som först används i skolan, och sedan utanför skolan? Om materialet används utanför skolan kan användning ofta betraktas som kommersiell. Användningen av CC licensierat material med NC villkor är vanligtvis inte något problem och användningen sker inom den offentliga skolan. Dessa skolor har ett utbildningsmandat och drivs inte med kommersiella medel. I annat fall handlar det om privata skolor som drivs med vinstintresse (se fråga 13). Därför blir ett stort antal användningsområden med NC-licensierat material öppnat för de skolor som annars skulle klassificeras som kommersiella. Studenter och professorer tillåts trycka texter, spela låtar, studenter får även skapa mashups och kollage för att sedan redigera materialet. Dessa handlingar blir problematiska när resultaten hamnar utanför skolan område.	That applies at the same rate to any other commercial use. The great advantage of the CC standard licenses is, however, that you do not have to negotiate an agreement in every sincle case. This effort-saving effect of standard licensing is lost if the NC module demands case-by-case negotiations. 13 Can NC-licensed content be used in schools, training and universities? No, not everywhere. Depending on the legal status of the provider, a school, trade school or university can be clas- sified either as commercial or non-commercial. Today, a large number of schools, universities, training centres professional schools, scientific and cultural institutes are not exclusively pub- licly funded and are not exclusively financed by donations or foundation capital. These educa- tional institutions depend on own revenues. By this orientation, to generate own revenue, their enterprise is aimed at monetary recompensati- on to a dregree that can no longer be considered negligible. The less public funding an institution gets, the higher is the necessity to acquire addi- tional revenue by commercial means. This puts educational institutions, that already are in a difficult position as they do not have sufficient public funding, in further disad- vantage, as they can not make use of CC li- censed content containing the NC module. 14 How do you classify NC-licensed content that is first used in school, but later outside of school? If used outside of school, the use is often to be considered commercial. The use of CC licensed content with the NC module is usually not an issue if it happens stritly within public schools. These schools have an educational mandate and do not fol- low commercial goals. A different case is that of private schools that do generate revenue (see question 13). Therefore, a wide spectrum of possible uses of NC-licensed content is opened within the schools that would otherwise classify as com- mercial. Students and professors may print texts, play songs; Students may - if the No De- rivatives (ND) module is not present to prevent it – create mashups and collages and edit the content. These actions soon become problematic when the results leave the school premises.

S.17

Svensk text	Engelsk text
Om till exempel en lokal dagstidning vill rapportera om resultaten i en tävling för studenter kan de inte trycka de kollage studenterna gjort då detta innehåller CC-licensierat material, om NC moduler är inkluderad. Detta skulle endast vara möjligt med den ursprungliga upphovsmannens tillstånd. Eftersom skaparna av CC-NC licenserna har gjort skolorna till en plats där copyrightmaterial är fritt tillgängligt, får många studenter ett falskt intryck av säkerhet om de använder sig av samma material utanför skolan. I det fallet är tröskeln till kommersiell användning låg och brott mot licensen sker då ofta. Om till exempel materialet laddas upp på sociala nätverk på internet blir endast tillgången för tredje partsanvändning ett brott mot NC modulen eftersom operatörerna av de sociala nätverken vanligtvis agerar i vinstintresse. Även om det faktiska upphovsbrottet i dessa fall endast påverkar respektive operatör, har dessa företag ofta en klausul i överenskommelsen med användaren som tillåter dem att kräva kompensation för eventuella skador som deras användare åsamkat företaget. Detta är återigen ett skäl till att undvika användningen av NC restriktioner för material med utbildningssyfte. Studenter bör inte utsättas för en situation där deras oklanderliga uppförande inom skolan leder till en vårdslöshet som sätter dem i konflikt med licenslagarna utanför skolan. Som en professionellt skapande person kanske du tar hållningen att du inte skulle förfölja ett sådant licensbrott mot ditt material med ljus och lykta. Men du bör fråga dig själv varför du valde NC villkoret från första början (se fråga 11). 15 Hur påverkar NC licensen mashups? Inte alla CC licenser kan kombineras med varandra. Arbeten licensierade under CC-BY-SA (Erkännande, Dela Lika) licenser kan endast kombineras med arbeten som publicerats under en gemensam licens, med arbeten som bär samma licens eller under den fria licensenstypen CC-BY(Attribution). Kombinationen av CC-licensierat material med andra kombinationer av olika moduler, särskilt de utan NC villkoren, är inte tillåtet. Så skapas stora problem av det faktum att licenserna måste vara förenliga med varandra om du vill kombinera materialet. Detta är särskilt viktigt i fall av mashups, vilka ursprungligen härstammar från en kultur av fri redigering av materialet, och som anser CC-licensiering vara ett stort stöd för dessa värden. Faktum är dock att många av dessa licenskombinationer inte är förenliga, särskilt inte kombinationen av NC licenser och andra licenser som inte har samma restriktioner. Mashups skapas ofta utan intentionen av finansiell kompensation, vilket initialt gör användningen av NC-licensierat material legitimt. Senare kan dessa mashups bli populära och återgivna i bloggar och på andra platformar.	If for example the local newspaper wants to report on the results of a student competition, they can not just reprint the collage with the CC licensed contents, if the NC module is inclu- ded. This would require the permission of the original author. Since the CC-NC license makes the school a location of free access to copyrighted content, many students gain a false sense of security if they use the same content outside of school. In this case, the threshold of commercial use is ea- sily breached. If for example such content is up- loaded to social networks on the Internet, the mere possibilty of access through third parties (for example other people in the social network) would constitute a breach of the NC module in the license, since the hosters and operators of social networks usuall act with commercial interest. Although the actual breach will, in these cases, be effected by the respective hoster or operator, these companies usually have clau- ses in their usage agreements that allow them to claim recompensation for incurred damages from their users. This is one more reason why you should not use the NC restrictions on content for educational purposes. Especially students should not be put into the situation that their unobjectionable conduct within school leads to a carelessness that puts them in conflict with the law outside of school. Now, as a creative professional you could take up the position that you will not pursue or hang a lantern on such unwanted breaches of your licenses. However, then you should ask yourself why you had to choose the NC module in the first place (see question 11). 15 How does NC affect mashups? Not all CC licenses can be combined with each other Works that are licensed under CC-BY-SA (Attribution, Share-Alike) license can only be combined with works and then used under a common license with works that bear the same license or the only more free license type CC- BY (Attribution). The combination of CC-li- censed content with other combinations of the different modules, especially those without NC module, is not permitted. Thus, severe problems are caused by the fact that licenses have to be compatible with each other, if you want to combine the contents. This applies especially to mashups, which origi- nate from a culture of free manipulation of con- tent, and consider CC licensing as supporting their cultural values. In fact however, many license combinations are not compatible, espe- cially NC licenses together with other licenses that do not have these restrictions. Furthermore, mashups are often created wit- hout the intent of financial recompensation, which initially makes the use of NC-licensed content legitimate. Later, those mashups can become popular and are republished in blogs and on other platforms.

S.18

Svensk text	Engelsk text
Detta gör skaparen av resultaten, vilka lagligt använde sig av NC-licensierat material när de gjorde mashupen, hamnar i en gråzon där användningen kan ses som av kommersiell karaktär. 16 Kan en tredje parts kommersiella användning gynna författaren? Ja. Om du är intresserad av en spridning av ditt material bör du tillåta kommersiell användning. Kommersiell användning är per definition inte ett utnyttjande av materialet. Närhelst publicitet och offentlig uppmärksamhet är det primära målet, kan all form av användning vara till av nytta för upphovsmannen då det ökar deras popularitet. Särskilt material som används i syfte av offentliga utbildningsinitiativ bör använda sig av alla tillgängliga distributionsalternativ för att nå en så bred massa som möjligt, särskilt då spridning av denna kunskap är det primära målet. 17 Kan en användare av CC licensierat material skapa uppfattningen att upphovsmannen stödjer användandet? Nej. En CC-licens är inte ett specifikt uttryck för godkännande. CC påverkar inte de personliga rättigheter som tillfaller upphovsmannen. En användare måste inte underförstått eller uttryckligen hävda eller antyda något samband med sponsring eller godkännande av CC licensgivaren. Denna ,,no endorsment” klausul, som den kallas i USA, är standard i många fria licensvillkor.	This puts their makers, which legitimately used NC-licensed content when they made the mashup, in a legal gray area where the usage can be attributed a commercial character. 16 Can a third party commercial usage benefit the author? Yes. If you are interested in distributing your content widely, you should allow commercial uses. A commercial use is not by definition an abusive use. Wherever publicity and attention for the content are the primary goal, any use of the content usually benefits the author, as it increases their popularity. Especially content that is used in the context of public education initiatives should be able to make use of every distribution channel possible, as a maximum outreach is the primary goal. 17 Can a user of CC-licensed content create the outward impression that the author endorses the particular usage? No. A CC-license explicitly does not suggest endorsement. CC does not affect the personality rights of the author. A user must not implicitly or explicitly assert or imply any connection with, sponsorship or endorsement by the CC licensor. This „no endorsement“ clause, as it is called in the US, is a standard provision in many open con- tent license models.

S.19

Svensk text	Engelsk text
18 Kan en NC modul fortfarande ha några fördelar? Ja, men det är inte så vanligt som man kan tro. För privatpersoner finns det vanligtvis inte något bra skäl för restriktionen mot kommersiell användning. I många fall är det en orealistisk tanke att en kommersiell användare skulle vara villig att betala för att få använda materialet. CC-licensen har som mål att materialet ska spridas i så stor omfattning som möjligt och NC villkoret kan då utgöra ett stort hinder. Å andra sidan kan den som inte har intentionen att materialet ska användas kommersiellt utan kontroll, uppnå detta genom att exkludera kommersiell användning. CC-licenser med NC villkor i dem kan vara av intresse för utgivare, vars affärsmodell är baserad på det klassiska ”alla rättigheter reserverade”, som investerat stora summor i publiceringen och som har egna distributionskanaler. Sådana utgivare har inget intresse av att deras konkurrenter kan göra vinst på deras investeringar. Fördelarna av kommersiell tredje partsanvändning, nämligen en snabbare mer okontrollerad spridning är mindre viktig för dem av anledningen att de har en egen, ofta kostsam, distribution. Trots utgivarnas fokus på en affärsmodell baserad på den typ av exklusivitet som upphovsrätten erbjuder kan dessa utgivare ha ett intresse i att deras material används i icke-kommersiella områden såsom i utbildning och i forskning, då detta kan öka deras försäljning via klassisk distribution. 19 Under vilken licens publiceras Wikipedias material? CC-BY-SA licensen För att öka den fria kunskapen och kulturen har Wikipedia som krav att varje upphovsman tillåter allmänheten fri användning av deras artiklar. Detta uppnås genom Creative Commons licensen med Erkännande (BY) och Dela lika (SA) villkoren, vilka innebär att licensen kräver att upphovsmannen får erkännande och att distributionen sker under samma villkor. Texter som inte skapas av upphovsmannen själv, eller texter som har sitt ursprung i ett samarbete, kan endast publiceras på Wikipedia om de är satta under en CC-BY-SA licens eller en annan överensstämmande licens. Fram till 2009 använde sig Wikipedia av GNU Free Documentation License (GFDL) på initiativ av GNU. Free Software Foundation utvecklade ursprungligen denna licens för mjukvarudokumentation, därmed var den för komplicerad för att passa användningen på Wikipedia.	18 Can the NC module still have any advantages? Yes, but less commonly than you would think. For private individuals, there is usually no good reason for a restriction to non-commercial use only. In many cases there is very little realistic prospect that a commercial user is willing to pay money in order to use the content. A CC license has the main goal to make the content as widely spread as possible. And in achieving this the NC module is often a hindrance. In turn, anyone who does not have the intenti- on to see the content widespread without strict control over it, can achieve this goal by exclu- ding commercial uses. CC licenses with the NC module in them can make sense for publishers, whose business model is based on a traditional “all rights reserved”, who invest considerably in a publication and hold their own distribution channels. Such publishers have no particular interest in allowing competitors to gain profit from their investments. The benefits of com- mercial use by third parties, namely the better and more rapid uncontrolled dissemination is less important for them, because they maintain their own, often costly distribution operations. However, despite their focus on a business mo- del that is based on the kind of exclusivity of- fered by classic copyright law, these publishers can have an interest that their content is at least being used in the non-commercial areas of edu- cation and science, as this may boost sales via classical distribution. 19 Which is the license Wikipedia content is published under? The CC-BY-SA license. In order to increase the commons of free know- ledge and culture, the Wikipedia requires of every author to allow the general public a free reuse of their articles. This is achieved by a Creative Commons license with the Attribution (BY) and Share Alike (SA) modules, meaning that the license requires giving credit to the au- thor and distributing any edited versions under the same terms. Texts that were not created by the authors themselves, or texts that originated in a collaboration, may also only enter Wikipe- dia if they are put under a CC-BY-SA license or a compatible license. Up until 2009 the Wikipedia was using the GNU Free Documentation License (GFDL) by the GNU initiative. The Free Software Found- ation had originally developed this license for software documentation, hence it was too com- plicated and not ideally suited for Wikipedia.

S.20

Svensk text	Engelsk text
I vilket fall som helst behövde inte GFDL:s öppna licens överges när Wikipedia gick över till att använda CC-BY-SA. Den gamla licensen används fortfarande för att undvika möjliga motsägelser. Kommersiell användning av innehållet är uttryckligen tillåtet av båda licenserna. Share Alike modulen fastställer att material inte kan tas från den öppna poolen av fritt tillgängligt kunskap genom redigering eller återutgivning, utan att det fortsätter vara fritt tillgängligt som en del av fri kunskap och kultur. Erkännandet av upphovsmannen är en viktig del i varje CC-licens. Detta gäller även för upphovsmän på Wikipedia. Eftersom varje encyklopediskt inlägg skapas av en mängd olika författare i samarbete med varandra, skall erkännandet för Wikipedias artiklar vara som följer: Användare bör tillskrivas en av följande: - genom hyperlänkar (närhelst möjligt) eller URL till den Wikipediaartikeln du bidragit. - genom hyperlänkar (närhelst möjligt) eller URL till en alternativ stabil internetkopia som är fritt tillgänglig, som överensstämmer med licensen och som ger erkännande till upphovsmännen på ett sätt överensstämmande med erkännandet givet på projektets hemsida; eller - genom en lista på alla författare, men notera att alla listor kan filtreras för att exkludera väldigt små eller irrelevanta bidragsgivare. Precis som med NC villkoren är inte Inga bearbetningar (ND) villkoret tillåten i Wikipedias artiklar. Wikipedia växer genom att tillåta artiklar att fritt bli rättade, förlängda och redigerade av andra. Därför är Inga bearbetningar (ND) inte kompatibel med Wikipedias koncept.	Nonetheless, the GFDL open content licenses did not have to be abandoned when Wikipedia was transitioning to a CC-BY-SA license. The old license is still used to avoid possible contradictions. Commercial use of content is explicit- ly permitted by both licenses. The Share Alike module ensures that content cannot be taken from the world-wide pool of freely accessible knowledge by editing and republishing, but that it remains a part of free knowledge and free culture. Attribution to the author is an important part of every CC license. This is true for Wikipedia authors as well. Since the encyclopedic entries were created by a multitude of authors in colla- boration, the attribution for Wikipedia articles should be the following: Users should attribute in one of the following fashions ... - through hyperlink (where possible) or URL to the Wikipedia article to which you contributed, - through hyperlink (where possible) or URL to an alternative, stable online copy that is freely accessible, which conforms with the license, and which provides credit to the authors in a manner equivalent to the credit given on the Project website; or - through a list of all authors, but please note that any list of authors may be filtered to exclude very small or irrelevant contributions. Just as the NC module, the No Derivatives (ND) module is also not permitted for Wikipedia articles. Wikipedia thrives from allowing its articles to be corrected, extended and edited by others. Therefore ND is not compatible with the Wikipedia concept.

S.21

Svensk text	Engelsk text
Problemet med NC – licenser (titel) Författad av Dr. Paul Klimpel Översatt till Svenska av Wikimedia Sverige Översättning redigerad av … Publicister: Wikimedia Germany – Association for the Advancment of Free Knowledge Obentrautstr. 72, 10963 Berlin www.wikimedia.de info@wikimedia.de +49 (0) 30-219 15 826-0 Creative Commons Germany c/o EEAR gGmbH and newthinking communica- tions GmbH Graefestr. 59, 10967 Berlin www.creativecommons.de legal@creativecommons.de Ansvariga for innehållet i denna publikation: Jan Engelmann (Wikimedia Germany) Dr. Paul Klimpel (iRights.info) John H. Weitzmann (CC DE) Layout studio grau, Berlin Copyright Maj 2012 av Wikimedia Germany, iRights.info, CC DE Texten till denna broschyr publiceras fritt under följande Creative Commons licens: Creative Commons Attribution Share-Alike, Version 3.0 Unported, (CC BY-SA 3.0 Unported) Denna licens innebär bland annat: Under förutsättningar att du tillskriver författaren och publicisten som,, P Klimpel - Publ.: Wikimedia Germany, iRights.info, CC DE“ och citerar licensens namn „License: CC BY-SA 3.0 Unported“ och URL (se nedan), får du fritt kopiera, distribuera och använda texten, även i kommersiella syften både online och offline. Redigering är även tillåten under förutsättningar att, om publicerat eller på annat sätt distribuerat, de görs under samma licens som denna broschyr. Texten som helhet återfinns permanent på följande URL: https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/legalcode En förenklad förklaring av licensen finns på: https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/	Imprint Free Knowledge based on Creative Commons Licenses Consequences, risks and side-effects of the license module „non-commercial use only – NC“ Written by Dr. Paul Klimpel Translated into English by the community via the Transifex.com platform Translation revised and edited by John H. Weitzmann Publishers: Wikimedia Germany – Association for the Advance- ment of Free Knowledge Obentrautstr. 72, 10963 Berlin www.wikimedia.de info@wikimedia.de +49 (0) 30-219 15 826-0 Responsible for the content of this publication: Jan Engelmann (Wikimedia Germany) Dr. Paul Klimpel (iRights.info) John H. Weitzmann (CC DE) Layout studio grau, Berlin The text of this brochure is published freely under the following Creative Commons license: Creative Commons Attribution Share-Alike, Version 3.0 Unported, (CC BY-SA 3.0 Unported) This license means inter alia: Under the conditions that you attribute to author and publisher as „P. Klimpel - Publ.: Wikimedia Germany, iRights.info, CC DE“ and cite the license‘s name „License: CC BY-SA 3.0 Unported“ and URL (see below), you are free to copy, distribute and use the text of this brochure in any manner, also commercially, whether online, offline or otherwise. Edits and derivatives are also allowed under the additional condition that, if they are published or otherwise distributed, they be put under the same license as this brochure. The complete text of the license can be found permanently under the following URL: https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/legalcode A simplified explanation of this license can be found here: https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/

S.22

Svensk text	Engelsk text
De fria licenserna utvecklade av Creative Commons (CC) är verktyg som gör kreativa arbeten tillgängliga för användning under vissa förutsättningar. Då upphovsmännen har olika behov och motiv kan CC erbjuda sex olika varianter av licenser. Vissa av de mer populära varianterna inkluderar förutsättningen att licensierat material inte får användas kommersiellt. De långt gångna och ofta oavsiktliga konsekvenserna av detta blir att spridningen av materialet av respektive arbete går stick i stäv mot vad författaren avsett. Denna broschyr ämnar informera om konsekvenserna, sidoeffekterna och riskerna med restriktiva CC-licensvarianter som inte tillåter reklam.	The public licenses developed by Creative Commons (CC) are tools to make creative works available for free use under certain conditions. As rights holders have different needs and motives, CC offers six different license variants. Some of the most popular license variants include the condition that the licensed works must not be used commercially. This has far-reaching and often unintended consequences for the dissemination of the respective works and sometimes even entirely thwarts what the licensor wants to achieve by choosing a CC license. This brochure wants to offer information on consequences, risks and side-effects of the restrictive CC license variants that don‘t allow commercial.

S. 1

S.2

CC-licenser

BY

Creative Commons Erkännande (BY)

BY-SA

Erkännande Dela lika (BY SA)

BY-ND

Erkännande - Inga bearbetningar

BY-NC

BY-NC-SA

BY-NC-ND

CC licenses

BY

ATTRIBUTION (BY)