Projekt:Wikipedia-städer 2015/Ansökan till Kulturstiftelsen 2/Följdfrågor

1. Kan ni beskriva bakgrunden lite mer utförligt. Vad har ni för data idag och vilka strategiska partners har ni i Sverige och internationellt? Vad är problemen i den lösning som finns idag?

Om databasen och dess problem

Vår databas över världens kulturarv påbörjades år 2011 med ett syfte: att förse fototävlingen Wiki Loves Monuments med listor över objekt som volontärer skulle fotografera. Innehållet i databasen är officiell data som volontärer i olika länder har begärt ut från ansvariga myndigheter. Mängden och kvaliteten på den data som inkommit varierar oerhört. I mängder av länder vet vi att den data vi för närvarande har inte är komplett, då olika myndigheter har ansvar för olika delar av kulturarvet, eller för att det inte har funnits resurser för att bearbeta den data de försett oss med (vilket beror på flera orsaker, men inte minst för att dataseten inte varit så strukturerade som de borde). I vissa länder finns inte lokala volontärer och då vi inte haft möjlighet att genomföra detta med personal har det lett till att myndigheterna i de länder där kulturarvet är mest i fara inte ens har fått en förfrågan om de vill inkludera sin data i databasen. Genom de ökade resurser som det här projektet ger kan vi hantera all kulturarvsdata på ett bra sätt.

Det faktum att databasen skapades med ett begränsat syfte; att grunden lades redan 2011 (en lång tid i databasvärlden); samt att den skapades av volontärer med mycket begränsade resurser har lett till problem. Det har gjort att den existerande databasen är svåranvänd och att en begränsad mängd personer har tillgång till den och kan uppdatera den med nya dataset. Det har även gjort det krångligt att koppla samman databasen med externa resurser, såsom media som illustrerar kulturarvet. Den nuvarande strukturen ökar risken för att misstag begås, den skapar flaskhalsar samt begränsar användningsområdena avsevärt. Vi kan förenkla processen avsevärt men har saknat resurserna för att göra detta.

Nu ligger databasen separat från våra andra projekt och vi vill nu ta steget att istället använda oss av Wikidata, vilken är Wikimedias samling av strukturerad data. Wikidata existerade inte när databasen över världens kulturarv påbörjades men vore perfekt för syftet. Wikidata fungerar nämligen som ett nav för data. Där finns både enorma mängder data lagrat som kan kopplas samman på olika sätt internt och det kan även kopplas samman med andra organisationers databaser för att möjliggöra olika typer av avancerade sökningar. Det gör det även oerhört mycket enklare att automatiskt eller semiautomatiskt inkludera informationen även på Wikipedia, en av världens mest använda källor för information om det globala kulturarvet. Det innebär dock en hel del arbete med att föra över databasen, anpassa den m.m.

Strategiska partners

Internationellt har Wiki Loves Monuments-teamet arbetat med Europa Nostra, med Europeana, med International National Trusts Organisation (INTO) samt med myndigheter i över 50 länder. Samarbetena med myndigheterna har i många fall begränsats till utlämnade av data och nya kontakter kommer att behöva tas för att få uppdaterad samt ny data.

I Sverige har vi jobbat nära tillsammans med tre strategiska partners för att få in data: Riksantikvarieämbetet (med fornlämningar och k-märkta byggnader); Sjöhistoriska museet (med k-märkta fartyg); samt Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd (med arbetslivsmuseerna, vilka bevarar en stor del av kulturarvet). Med dessa tre partners har vi ett nära och väl utarbetat samarbete. Men även här har begränsade resurser förhindrat oss från att integrera mer data, hålla den uppdaterad och berika den med media i den omfattning som det förtjänar för att resursens värde ska bli ännu större för alla de kulturarbetare, journalister, forskare och intresserad allmänhet som använder informationen på en uppsjö olika sätt.

Wikimedia Sverige jobbar även intensivt med övriga Kultursverige och bland annat är flera av Centralmuseerna (ex. Livrustkammaren, Skansen och Nordiska museet) och Svenska akademin medlemmar i föreningen (se även del 4 nedan).

2. Beskriv tydligare de olika samarbetsparternas del i projektet, Kulturarv utan gränser, Unesco och andra Wikimedia föreningar.

Kulturarv utan Gränser (KuG) arbetar för att rädda och vårda materiellt och immateriellt kulturarv som hotas av krig, naturkatastrofer, vanskötsel, fattigdom eller politiska och sociala konflikter. KuG har etablerade kontakter och nätverk i flera olika länder och regioner. De vet värdet av att nå ut med information och involvera allmänheten för att skapa intresse och långsiktigt bevarande av kulturarvet. För det krävs lättillgänglig information där folk förväntar sig att hitta den. Vi har haft tre planeringsmöten med KuG för att bestämma vilka länder där vi ska rikta in oss för att få störst effekt och KuG:s kunniga personal kommer att hjälpa oss att snabbt nå de centrala aktörerna i de olika länderna. I Balkan har de även lokala kontor med stora nätverk som kan understödja projektet.

Unesco har under 2015 fördjupat sitt samarbete med Wikimedia-rörelsen och har nyligen bland annat tagit ett beslut om att arbeta mer med öppna data. Tanken är att vi på plats på Unescos huvudkontor i Paris kommer att ha en person, John Cummings, anställd för att fungera som en brygga mellan Unesco och Wikimedia. Han har varit engagerad i Wikimedias projekt i många år och har haft en kortare anställning på Unesco. Cummings kommer att hjälpa till med två uppgifter: att integrera Unescos data om Världsarven och det fotomaterial de har i vår databas, samt att hjälpa oss att kontakta myndigheter i olika länder med hjälp av Unescos lokalkontor. Att ha Unesco som avsändare bedömer vi kommer att skynda på processen i flera av länderna och deras lokalkontor kommer hjälpa till att nå ut till rätt personer.

Wikimedia-rörelsen består av cirka 100 000 volontärer över hela världen. Själva driften av Wikipedia och våra andra projekt sköts av stiftelsen WIkimedia Foundation i USA. De understöds av självständiga föreningar i 40 länder som fungerar som lokala kontaktpunkter och som på olika sätt verkar för att stärka Wikimedias projekt i synnerhet och fri kunskap i allmänhet (i Sverige är vi en ideell förening). Inom ramen för projektet kommer vi att inkludera flera Wikimedia-föreningar och volontärer för dra nytta av den lokala expertisen samt att hålla nere kostnaderna. När vi började prata om det här projektet för ett år sedan kontaktades vi av Wikimedia Italia som var intresserade av att ha en mer aktiv roll då de påbörjat samtal med Roms arkeologiska grupp (http://www.gruppoarcheologico.it/). Gruppen har sedan 2002 besökt Syrien och noggrant dokumenterat kulturarvet där, varav flera av objekten nu är förstörda. De är intresserade av att dela med sig av bilderna och inkludera dem i vår databas. Då det rör sig om ett stort antal bilder är det en omfattande insats som krävs. Vi planerar att bl.a. arbeta med Wikimedia Italia för att utveckla fotoutställningen (se del 5 nedan).

3. På vilket sätt adresseras det hotade kulturarvet i projektet? Vilka nya länder ämnar rikta in er på. Hur ska det gå till? I samarbete med vem?

Projektet kommer att hjälpa till att adressera hoten mot kulturarvet både proaktivt och reaktivt:

Skapa en ökad medvetenhet hos befolkningen om världens kulturarv då informationen kommer att finnas som en fritt licensierad resurs som kan inkluderas i olika produkter. Inte minst då databasen kommer att kopplas mot Wikipedia, världens mest välanvända encyklopedi. Att veta vad du har runt dig skapar intresse, men förhindrar även att saker förstörs av oaktsamhet och slarv och hjälper till proaktivt.
Möjliggöra forskning och undersökningar som varit svåra eller omöjliga att göra då materialet har varit utspritt och utan kontext. Vår planerade struktur, med Wikidata som center, kommer att binda samman resurser från hela världen och göra det sökbart. Ett bättre kunskapsläge leder till nya upptäckter och nya möjligheter att agera proaktivt.
Använda vid bevarandearbetet då de enorma resurser som finns blir enklare att söka bland och ger en grund för informerade beslut om vad som bör prioriteras. I dagsläget är det i de flesta länder svårt att komma åt informationen och den är i format som gör det svårt att navigera bland all data. Projektet gynnar därför även de professionella kulturarbetarna att agera både proaktivt och reaktivt.
Noggrann dokumentation av kulturarvet gör även att det går att återskapa och lära från utifall att det förstörs och agera reaktivt.

Med utgångspunkt i vårt existerande nätverk kommer vi att initialt fokusera på sex nya länder där vi bedömer att kulturarvet är hotat av olika orsaker och där vi idag saknar data: Syrien, Palestina, Jordanien, Bosnien och Hercegovina, Mali och Georgien. Vi kommer att arbeta för att koppla informationen om kulturarvet till andra resurser. Hur vi ska jobba tillsammans med våra partners för att lyckas med detta beskrivs utförligt i del 2 ovan.

4. I målen skriver ni att ni även ska samarbeta med olika minnesinstitutioner i Sverige. Vilka är dessa och hur ser ett ev. samarbete ut?

Vi kommer att jobba nära med Riksantikvarieämbetet, Sjöhistoriska museet samt Arbetslivsmuseernas samarbetsråd för att uppdatera vår databas med ny och uppdaterad information. Vår förhoppning är att vi kommer att kunna sätta upp ett system som automatiskt eller semi-automatiskt uppdaterar vår Kulturarvs-databas automatiskt när de officiella nationella databaserna uppdateras. Som en pilot för att testa den möjligheten vill vi arbeta med Riksantikvarieämbetet. Lärdomarna kan vi sedan sprida internationellt.

Vi kommer även att titta på hur mer media på kulturarvet kan inkluderas i vår databas. Svenska minnesinstitutioner har enorma analoga resurser som vi vill se tillgängliggjorda online samt digitala resurser som vi vill koppla till vår databas.

Det redan digitaliserade materialet är enormt och där handlar det om att koppla samman det med vår databas, vilket minnesinstitutionerna är experter på och arbetar med. Exempelvis har Kulturmiljöbild runt 200 000 digitaliserade och sökbara fotografier som illustrerar det mångsidiga arbete som bedrivs inom kulturmiljövården. Ett stort antal av dessa bilder kommer vi att kopiera och inkludera i databasen. Det innebär att det även kommer att finnas säkerhetskopior internationellt om något händer med de svenska servrarna.

De analoga resurserna kan exempelvis vara gamla fotoböcker, vykort- och fotosamlingar som de redan planerar att digitalisera, men där prioriteringen inte är fastställd ännu. Då vi redan har existerande samarbeten kommer vi att trycka på att de prioriterar de delar av samlingarna som innehåller kulturarv i Sverige och internationellt. Kungliga biblioteket har erbjudit sig att hjälpa till i projektet med material från sina samlingar. Det innebär att stora mängder historiska bilder och liknande på kulturarv från hela världen kan inkluderas i databasen från de svenska samlingarna. Vi måste koordinera detta och även praktiskt stödja vid uppladdningarna. Projektet kommer dock inte att täcka några av KB:s kostnader med inskanningen.

5. Kan ni utförligare beskriva hur ni ämnar nå ut med projektet i linje med mål 5. Olika målgrupper och metoder. Ni nämner exempelvis en utställning, vad är tanken med den, i samarbete med vem, var ska den visas osv.

Målgrupperna är:

Experter inom kulturarvssektorn (på minnesinstitutioner m.m.)
Forskare inom kulturarvsektorn
Personer inom fri kunskaps-sektorn
Den intresserade allmänheten

De tre första grupperna kommer att nås genom deltagande på relevanta konferenser och evenemang samt genom att anordna workshops om hur databasen kan användas och inkluderas i andra projekt och plattformar. Genom våra strategiska partners, våra projektpartners och vårt omfattande internationella nätverk har vi mycket goda möjligheter att identifiera och delta i relevanta evenemang samt anordna och bjuda in till specifika workshops.

Vi kommer att arbeta hårt för att belysa projektet genom ett flertal olika verktyg vi har till vårt förfogande.

Vi kommer att arbeta aktivt för att inkludera materialet på Wikipedia så att det kommer de 500 miljoner personer som varje månad läser Wikipedia till nytta. För att ge projektet en stor synlighet kommer all den media som laddats upp att ha en mall där det tydligt står att det laddats upp med stöd av PostkodLotteriets Kulturstiftelse, vilket samtidigt gör det möjligt att få detaljerad statistik på användningen.
Vi kommer att använda Wikimedias kanaler på sociala media (med miljontals följare);
Vi kommer att blogga om projektet både på vår blogg, på Wikimedia Foundations blogg samt gästblogga på flera andra kulturarvsspecifika bloggar.
Genom mailinglistor samt på projektens olika diskussionssidor når vi våra aktiva volontärer och kan engagera dem.
Vi kommer att skicka ut pressreleaser vid större händelser både i Sverige och internationellt.

En fotoutställning gör det möjligt att för allmänheten visa på det hotade kulturarvet samt på det arbete som görs för att skydda det och hur allmänheten kan hjälpa till genom att själv dela med sig av kunskap och information om kulturarvet.

Rent praktiskt kommer vi tillsammans med Wikimedia Italia att välja ut de bästa och viktigaste bilderna från Syrien och andra platser där kulturarvet är i fara eller förstörts, skriva korta berättelser om dessa och ordna en fotoutställning för att belysa vad som skett med kulturarvet i Syrien och den digitala resurs som kunnat sättas samman för hela världen att ta del av, tack vare stödet från PostkodLotteriets Kulturstiftelse. Fotoutställningen kommer att bestå av både en fysisk såväl som en digital del (för att fler ska kunna komma åt materialet). Vi har tidigare varit med och ordnat vandringsutställningar och har då haft utställningarna hos olika partnerorganisationer (ex. på museer, bibliotek och myndigheter). Detta håller nere kostnaderna och är troligtvis det sätt vi kommer att lägga upp utställningen på. Vi har 2015 påbörjat ett samarbete med Riksutställningar och de har lovat att de kommer att ge oss tips och praktiska råd runt hur vi bör utforma utställningen.

6. Skicka en mer detaljerad budget där ni även listar tänkbara intäktskällor. Går Wikimedia in med egna resurser? Har ni sökt annan finansiering? Hur söker ni från oss?

Wikimedia Foundation går in med all serverkraft som behövs och håller all information och media uppe (hostar den) kostnadsfritt i den överskådliga framtiden - för alla de hundratals miljoner människor som kommer att använda materialet. Att ha motsvarande service på ett webbhotell skulle kosta tusentals kronor per månad, men det är svårt att beräkna exakt då motsvarande högkvalitativa tjänst inte finns på marknaden i Sverige.

Det är kostnaderna för arbetstiden och evenemangen som vi söker från er. Då vi är en ideell förening (och inte går med vinst) är vår timkostnad mycket låg och vi har budgeterat med 350 kronor per arbetstimme (vilket täcker arbetstid och indirekta kostnader). Wikimedia Sverige går även in med 100 000 kronor i egenfinansiering för arbetstid och indirekta kostnader.

Vi har ännu inte fått en formell bekräftelse (då våra kontaktpersoner har varit på resande fot), men med största sannolikhet går Unesco går in med 13 procent i egenfinansiering (vilket täcker kontorsplats och arbetstid för Unesco-anställda som stödjer John Cummings inom ramen för projektet).

7. Såg att du ska sluta på Wikimedia, hur påverkar det er ansökan?

Det påverkar inte ansökan alls. Vår verksamhetschef Jan Ainali kommer att sluta i början av nästa år. Jan skulle dock inte ha arbetat direkt i projektet och den personal som vi planerar (inklusive mig) kommer att arbeta kvar.

Arbetet med att hitta en ny verksamhetschef har kommit långt med ett stort antal kvalificerade kandidater som sökt tjänsten och en genomförd anställning väntas inom kort.