Diskussion:Hur öka långsiktig finansiering?

Mall:LQT-sida konverterad till Flow

Mycket bra genomgång, jag saknar dock en del på möjligheter. Jag tycker tex det kommersiella området avfärdas för fort, jag tror det kan finnas intressanta saker i gränslandet till kommersialitet som kan vara värt spåna vidare på. Främst upplever jag dock området program, ett "projekt" som sträcker sig över lång tid, saknas. Anna Bauers skill projekt var ju av den karaktären, och jag tror att rätt förpackat skulle Ylvas idéer och Saras jobb kunna säljas in som ett program. Och det är många både stiftelser och statliga/eu intitiv som säkert gärna vill finansiera något så bra, speciellt med den uppmärksamhet Ylva nu fått. Och varför inte ett antirasism program, där en del preventivt arbete i Wikipedia kunde ingå?

1. Jag uppskattar verkligen kommentarer av denna typ ( om kommersiell verksamhet), iDet är lätt att förledas av sina egna förutfattade meningar, i detta skede av diskussionen är det viktigt att inte lämna ett spår för tidigt. Ska föra in din synpunkt i styrelsediskussipnen. Det kan alltså finnas goda argument att föra denna del av diskussionen djupare, även om jag själv tror att man kanske ändå kan komma fram till konklusionen att detta alternativ ska förbli vilande för dagen.

2. Att ta in begreppet program som begrepp (= riktigt långsiktiga projekt) kan vara givande analytiskt. Program ökar förstås långsiktigheten i finansieringen, men är i princip samma låsning till ändamål och rapportering som projekt. Det John säger om EU -finansiering är väl då oftast en del av programverksamheten, alltså med det pappersarbete EU- finansiering för med sig, så måste det vara långfristiga större verksamheter vi söker. Boberger (diskussion) 25 januari 2014 kl. 10.59 (CET)

Tack. Jag tror också det är lätt prata förbi varandra när det gäller kommersiella saker. jag tänker tex om ett förlag vill ge ut e bok om hur att redigera wikipedia. Om förlaget då vill betala 100 timmars insats från föreningen för att granska texten tycker jag det är självklart OK, även om det är en kommersiell sälj av timmar. Även om RAÄ vill köpa experttjänst vad avser Wikidata tycker jag även det är självklart OK, de hjälper ju oss hålla en kompetens inom området. Och om någon vill skapa en app som visar sevärheter och vill visa info från wikipedia, tycker jag vi mycket väl kan sälja några expterttimmar och kanske även ta ansvar för en överföringsmodul mot ren kommersiell betalning

Även EU-medel vore värda att nämna då det är stora och ofta långsiktiga och många av våra mindre projekt kan bakas in i dem. De kräver dock en stor arbetsinsats för att hitta partners och väldigt stora textmassor måste skrivas m.m.

Värt att nämna är att det även går att få stöd från Stockholms stad med det arbetet: http://www.stockholm.se/OmStockholm/EU--Internationellt-/EU-arbete/EU-projekt-/

Horizon 2020 har väldigt många nya utlysningar på gång och WMSE skulle kunna söka rätt många av dem. Vi har ju fördelen att vi har ett nära samarbete med chapters över hela Europa, gott samarbetet med GLAM-institutioner, med CC och OKFN m.m. I EU-ansökningar är det alltid bra att ha en geografisk bredd, och ofta ett formellt krav.

Att färdigställa en sådan ansökan innebär dock väldigt mycket jobb. Uppskattningsvis ett par veckors arbete för att specificera vad vi ska göra, bygga upp ett samarbete med andra organisationer m.m. Men utfallet är väldigt stort och kan innebära flera miljoner till föreningen under 2-3 år. Vi har till slutet på året och i en del fall in på 2015 innan ansökningarna måste vara färdiga.

På sidan EU-ansökningar har jag listat två möjliga utlysningar med projektförslag som jag identifierat, som båda är på flera tiotals miljoner (att dela på mellan alla parter som är med i projektet).

Det finns många andra utlysningar som vi skulle kunna bidra till, men där vi kanske inte bör stå som avsändare utan bara vara en partner (likt Europeana Awareness-projektet). Då gäller det att höra av sig till andra organisationer och tipsa om det hela.

Några nackdelar med projekt i mångmiljonklassen är dock att vi får en oerhörd slagsida mot ett visst projekt samt måste skaffa större/ytterligare lokaler för att rymma de som skulle behöva anställas.

Detta ska förstås kollas upp. Samtidigt är det väl så att det inte förändrar grundsituatipnen om att föreningen bör se sig om efter en mer självständig finansieringskälla utanför projekt/program, som också kan skapa fria medel för opinionspåverkande.

Nä det gäller EU-projekt skulle jag, som en sidokomméntar, gärna se att vi efter vårt första tar slut utvärderar vilket arbete rapportering och administration tar för denna typ. Både för att se om det går att minska, och för att unna värdera plus och minus i denna finansieringskälla. Boberger (diskussion) 25 januari 2014 kl. 11.08 (CET)

Tack för kommentarer, till dig och Anders. Jag har missat Detta tidigare, men har nu läst dem i tid för att föra vidare till styrelsen i den aktuella diskussionen idag. Boberger (diskussion) 25 januari 2014 kl. 11.10 (CET)