Verksamhetsberättelse 2023/Fail fest: Civilsamhället lyser ofta med sin frånvaro när offentlig sektor gör tekniska vägval
Den här fail festen fokuserar på att föreningens begränsade resurser gör att vi inte kunnat bidra fullt ut i den digitala omställningsprocess som offentlig sektor är mitt i gällande länkade öppna data, strategisk digitalisering och ny digital infrastruktur. De konsultationer vi bjuds in till är ofta tidskrävande och mycket specialiserade och förväntas genomföras med egna medel. Det är väldigt uppskattat och givande att delta i dessa sammanhang och vi ser det som mycket positivt att offentlig sektor har sett värdet av vad vi och andra civilsamhällesorganisationer kan bidra med. Tyvärr leder upplägget till begränsade möjligheter att delta fullt ut för föreningen och andra civilsamhällesorganisationer.
Genom föreningens fleråriga arbete inom områden såsom länkad öppen data, informationsspridning, digitalisering och upphovsrätt har vi etablerat oss som en expertorganisation som ofta konsulteras av enskilda organisationer gällande deras specifika behov. Som ett resultat av detta ser vi nu även att offentlig sektor börjat bjuda in oss till diskussioner om större strategiska vägval kring teknik och kunskaps- och informationsspridning. Men denna möjlighet hämmas av civilsamhällets begränsade resurser som innebär att vi inte har möjlighet att bidra i den utsträckning som vi hade önskat. Genom de resurser vi säkrat har vi dock kunnat genomföra ett viktigt arbete med flera delar av offentlig sektor. Under 2023 skedde det främst inom fyra områden:
Ett första exempel där vi prioriterade att delta var i DIGG:s referensgrupp för att ta fram en rekommendation för beständiga identifierare där målgruppen huvudsakligen är de som bygger system inom offentlig förvaltning. Rekommendationen är en del av det större arbetet, som går under namnet Ena, med att ta fram en förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Arbetet fokuserade på att ta fram rekommendationer för hur offentlig sektor ska arbeta med beständiga identifierare något som är centralt när Wikimediaplattformarna kopplar samman resurser via Wikidata samt när påståenden källbeläggs. Föreningen bevakade frågan från ett återanvändingsperspektiv och då särskilt aspekter kring hur objekt som delas upp, slås samman eller tas bort hanteras då detta historiskt varit ett stort problem för våra plattformar.
En annan aktör som visat intresse är SCB, som för flera år sedan valde att sätta en öppen licens på sina datasamlingar. Sedan dess har föreningen haft en närvaro i deras användarråd för kommunikation, som regelbundet för samman representanter från bland annat media och offentlig sektor för att tillsammans diskutera hur man bättre kan sprida statistiska data till allmännheten. Vårt deltagande ledde även till att vi hösten 2023 bjöds in till Statistikdagen där vi fick visa upp exempel på hur myndighetsdata kan användas och förädlas på Wikimediaplattformarna.
Europeana stöttar den europeiska kulturarvssektorn i den digitala omvandlingen och genom sina olika arbetsgrupper tas material fram som ofta får en stor påverkan. Det var därför positivt att vi kunde engagera oss i Europeanas arbetsgrupp för artikel 14, och vi bidrog exempelvis till en kartläggning av hur artikeln har implementerats på nationell nivå inom EU. Wikimedia Sverige arbetade aktivt med artikel 14 vid DSM-direktivets genomförande i Sverige, och den uppdaterade lagen från 1 januari 2023 är en av de bredaste implementeringarna i EU, vilket är väldigt positivt för digitaliseringen av det svenska kulturarvet. Implementeringen av artikel 14 kommer att påverka policydokumenten för kulturarvsinstitutioner över hela Europa då en större del av deras digitala material enligt lagen måste tillgängliggöras under fria licenser. Att vara med och påverka stöddokument runt detta är därför strategiskt viktigt för att uppnå föreningens vision. Det kräver dock en hel del resurser vilket vi behöver försöka säkra.
Vi var dock även inbjudna att bidra i samtal på andra viktiga områden, där vi på grund av resurs- och personalbrist inte kunde medverka. Detta inkluderar referensgruppen för nyutvecklingen av K-samsök, RAÄs aggregator för att tillgängliggöra och länka samman svensk kulturarvsdata. K-samsök har historiskt varit en viktig resurs både för beständiga länkar till källor och som resurs för fakta och bilder om svenskt kulturarv, men det har även varit en central komponent för hur Wikimedias material om kulturarv, genom Kringla, kunnat synliggöras tillsammans med GLAM-institutionernas egna resurser. Inte heller i Arbetsförmedlingens projekt kring att utveckla en gemensam semantik kring arbetsuppgifter och lärande hittade vi resurser för att kunna delta. Att vara tvungen att tacka nej till dessa erbjudanden, där vi av sammankallande har identifierats som en relevant aktör, är så klart både sorgligt och frustrerande.
Bristande resurser gör även att vi inte heller kunnat ha en proaktiv bevakning av pågående initiativ i den utsträckning som vi kanske önskat. Detta, tillsammans med bristande resurser för synlighet och opinionsbildning, har inneburit att vi gått miste om inbjudningar till relevanta forum eller fått inbjudningarna till dem allt för sent för att praktiskt kunna delta och i vissa fall inte kunnat förhindra olyckliga val som skett. Under 2024 hoppas vi, med ökade resurser för påverkansarbete och kommunikation, hamna på radarn i fler sammanhang där vi bör vara med och bidra. Vi måste dock arbeta strategiskt och långsiktigt för att säkra nödvändiga resurser för att kunna fortsätta arbetet även efter att de projektbidrag vi säkrat tar slut.