Opinionsbildningsstrategi/Aktivitetsplan mot 2019/Delmål 3
| Inledning | Syfte och mål | Samarbetspartners | Att påverka | Aktivitetsplan mot 2019 | Om detta dokument |
| Delmål 1 | Delmål 2 | Delmål 3 | Delmål 4 | Delmål 5 | Delmål 6 |
Delmål 3 – Material skapade med offentliga medel ska vara under public domain
För att uppnå målet kommer vi att arbeta med följande:
1.
Vad: Övertyga svenska myndigheter att ta interna beslut om att öppna upp sitt material och i upphandlingar se till att man anger att det material som skapas ska vara CC-licensierat. Med några konkreta och välkända exempel ökar acceptansen och normen ändras till att det inte är några konstigheter. Detta innefattar att stärka implementeringen av övergripande beslut, såsom PSI-direktivet, på lägre nivå.
Vilka: Föreningen har sedan länge arbetat gentemot GLAM-sektorn vilket kommer att fortsätta då de ligger långt framme. Därtill kommer fler kontakter att tas med kommunala myndigheter och begära ut data och se till att det används för att visa på värdet och intresset.
Verktyg: Kontinuerliga förfrågningar om relevanta dataset – så att interna beslut måste tas. Stöd och hjälp för att de praktiskt skall kunna åstadkomma detta initialt. Genom rapporter/undersökningar utreda vilka som arbetar aktivt med detta och kommunicera ut om det och eventuellt belöna dem på något sätt. Organiserade möten med företrädare (ex. generaldirektörer eller de som är ansvariga för IT- eller kommunikationsdelarna) för att diskutera frågan och förklara värdet och möjligheterna.
2.
Vad: Få EU-institutionerna att gå i bräschen genom att anamma public domain på allt material de skapar. I dagsläget bedöms detta som mer troligt att det sker inom överskådlig tid än att det sker på övergripande nationell nivå.
Vilka: Detta kan exempelvis nås genom kontakter med byråkraterna inom institutionerna då detta kan ske som en förändring av interna dokument på frivillig basis, alternativt gå genom Europaparlamentet då styrande beslutet kan tas av parlamentarikerna. Detta bedöms dock vara en fråga som är svår att väcka allmänt intresse för varför ett bredare opinionsbildande arbete inte prioriteras.
Verktyg: Lämpliga verktyg för detta bedöms vara regelbundna möten med byråkrater för att beskriva fördelarna samt att ge förslag på lagförslag till politikerna. Detta kan med fördel ske i samarbete med likasinnade organisationer som arbetar för öppenhet. För att detta skall vara möjligt krävs en fysisk närvaro i Bryssel av någon representant från Wikimedia-rörelsen.
3.
Vad: Få Riksdagen att besluta om fri licensiering av allt material som svenska myndigheter producerar. I Sverige är det riksdagspolitikerna som kan fatta beslutet. Detta kräver att frågan lyfts på den politiska dagordningen och att politikerna förstår vidden av problemet.
Vilka: Företrädare för detta finns inom hela den politiska skalan. Utöver riksdagsledamöterna själva är det värt att försöka träffa och diskutera saken med personer i deras stab då de har en stor möjlighet att påverka skrivningar m.m.
Verktyg: Lämpliga verktyg för detta bedöms vara att skriva debattartiklar samt delta i politiska evenemang för att lyfta frågan. Identifiering av forerunners bland riksdagspolitikerna är också centralt för att kunna hjälpa dem att formulera motioner m.m. Detta innefattar även att skriva under relevanta deklarationer. Att beskriva effekterna av frigörandet av de material från de myndigheter som ligger i framkant anses centralt.