Verksamhetsberättelse 2019/Story: Fokus på källor i våra projekt
I den här Storyn fokuserar vi på vårt arbete med att förbättra tillgången till bibliografiska data, samt på vårt samarbete med bibliotek där vi arbetar för att förbättra källbeläggning och strategiska digitaliseringsinsatser. Vi är övertygade om att detta kommer göra det lättare att lägga till källor och därmed bidra till att försvåra spridningen av fake news. Vi arbetar också för att nå fler i Sverige, för att stödja rörelsen kring WikiCite, och för att hitta lämpliga metoder och verktyg för att koppla ihop större samlingar källmaterial på våra plattformar.
Samtidigt som Wikidata blir mer relevant för den internationella bibliotekssektorn, fortsätter vi vårt samarbete med Kungliga biblioteket. Vi har satsat på att förbättra våra insatser att lägga upp bibliografiska data på våra plattformar och hitta sätt att engagera bibliotekarier genom kampanjer och olika utbildningar.
Vårt samarbete med Kungliga biblioteket (Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidata 2018) inleddes i maj 2018 och fortsatte år 2019. Det fick ett gott mottagande på biblioteket och vi fick finansiering för del två av projektet. Under året som gått arbetade vi för att berika svenska bibliografiska data på Wikidata. Vi gjorde också kartläggning, utveckling och implementering av lösningar som kan föra dessa data närmare den svenska Wipediagemenskapen, samt arbetade för att göra det lättare att upptäcka och använda. Vi planerar till exempel att utveckla ett verktyg där Wikipedianer ska kunna skapa nya Wikidataobjekt automatiskt, baserat på bibliotekets katalog Libris.
Vi har också undersökt hur man skulle kunna öka användningen av digitaliserade material genom att koppla ihop dem med bibliografiska data. Detta arbete har gjorts inom de två projekten Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidata och FindingGLAMs (som en av fallstudierna i projektets white paper).
Vi ser Kungliga bibliotekets uppskattning av vårt arbete som ett tecken på att Wikimediaplattformarna både har blivit mer accepterade bland GLAM-institutioner och anses vara värda att arbeta aktivt med. Detta tror vi gäller både för Wikiddata och andra plattformar. Samarbetet med Kungliga biblioteket sker i en mycket spännande tid: biblioteket håller på att flytta sin samkatalog till en ny mjukvaruplattform som använder sig av länkade data. Detta erbjuder en möjlighet för personalen att lära sig mer om öppna data-landskapet och vi har bjudits in att dela med oss av våra insikter och perspektiv. Vi har till exempel givit förslag på hur Wikimediaplattformarna kan användas för att prioritera bibliotekets digitaliseringsarbete, samt delat med oss av våra erfarenheter av att utveckla en datamodell för böcker på Wikidata – eftersom bibliotekets utvecklare ville förstå hur deras data återanvänds och hur det kan förbättras för att underlätta återanvändningen.
Wikimediaorganisationer har djup och uppdaterad kunskap om öppna data och liknande frågor och kan därför bistå kulturarvsinstitutioner som vill öppna upp sina data och uppdatera sin infrastruktur. Vi arbetar ju mot samma mål.
Vårt arbete med bibliotek är inte begränsat till databaser. I år arbetade vi också aktivt med att börja engagera bibliotekspersonal i Sverige. För detta ändamål har vi tagit emot finansiering och inlett ett samarbete med Kungliga biblioteket. Vi ska utveckla utbildningsmaterial för Sveriges bibliotekarier för att de ska kunna organisera lokala Wikipediacentrum och utbilda allmänheten i att använda och bidra till Wikipediaplattformarna.
Vi undersöker också möjligheterna att stödja initiativet WikiCite. Detta möjliggör att vi kan samla in viktig återkoppling från gemenskapen kring vilka verktyg som behövs och bör prioriteras när det handlar om just innehållssamarbeten med bibliotek.
Läs även gärna relevanta avsnitt i 2018 års verksamhetsberättelse:
.svg){kind=small}
,_white_-_The_Noun_Project.svg){kind=small}